ശ്രീമദ്വാല്മീകീയ രാമായണേ യുദ്ധകാണ്ഡമ് ।
അഥ ഏകോനനവതിതമസ്സര്ഗഃ ।
തതശ്ശരാന് ദാശരഥിസ്സന്ധായാമിത്രകര്ശണഃ ।
സസര്ജരാക്ഷസേന്ദ്രായകൃദ്ധസ്സര്പൈവശ്വസന് ॥ 1 ॥
തസ്യജ്യാതലനിര്ഘോഷം സ ശ്രുത്വാരാക്ഷസാധിപഃ ।
വിവര്ണവദനോഭൂത്വാലക്ഷ്മണംസമുദൈക്ഷത ॥ 2 ॥
വിഷണ്ണവദനന്ദൃഷ്ടവാരാക്ഷസംരാവണാത്മജേ ।
സൌമിത്രിംയുദ്ധസംയുക്തമ്പ്രത്യുവാചവിഭീഷണഃ ॥ 3 ॥
നിമിത്താന്യുപപശ്യാമിയാന്യസ്മിന് രാവണാത്മജേ ।
ത്വരതേനമഹാബാഹോഭഗ്നഏഷ ന സംശയഃ ॥ 4 ॥
തതസ്സന്ധായസൌമിത്രിശ്ശരാനഗ്നിശിഖോപമാന് ।
മുമോചനിശിതാംസ്തസ്മിന് സര്പാനിവമഹാവിഷാന് ॥ 5 ॥
ശക്രാശനിസമസ്പര്ശൈര്ലക്ഷ്മണേനാഹതശ്ശരൈഃ ।
മുഹൂര്തമഭവന്മൂക്ഷഃസര്വസങ്ക്ഷുഭിതേന്ദ്രിയഃ ॥ 6 ॥
ഉപലഭ്യമുഹൂര്തേനസഞ്ജ്ഞാമ്പ്രത്യാഗതേന്ദ്രിയഃ ।
ദദര്ശാവസ്ഥിതംവീരംവീരോദശരഥാത്മജമ് ॥ 7 ॥
സോഽഭിചക്രാമസൌമിത്രിംരോഷാത്സംരക്തലോചനഃ ।
അബ്രവീച്ചൈനമാസാദ്യപുനസ്സപരുഷംവചഃ ॥ 8 ॥
കിം ന സ്മരസിതദ്യുദ്ധേപ്രഥമേമത്പരാക്രമമ് ।
നിബദ്ധസ്ത്വംസഹഭ്രാത്രായദാഭുവിവിചേഷ്ടസേ ॥ 9 ॥
യുവാങ്ഖലുമഹായുദ്ധേശക്രാനിസമൈശ്ശരൈഃ ।
ശായിതൌപ്രഥമമ്ഭൂമൌവിസഞ്ജ്ഞൌസപുരസ്സരൌ ॥ 10 ॥
സ്മൃതിര്വാനാസ്തിതേമന്യേവ്യക്തംവായമസാദനമ് ।
ഗന്തുമിച്ഛസിയസ്മാത്ത്വമന്ധര്ഷയിതുമിച്ഛസി ॥ 11 ॥
യദിതേപ്രഥമേയുദ്ധേ ന ദൃഷ്ടോമത്പരാക്രമഃ ।
അദ്യതേദര്ശയിഷ്യാമിതിഷ്ഠേദാനീംവ്യവസ്ഥിതഃ ॥ 12 ॥
ഇത്യുക്ത്വാസപ്തഭിര്ഭാണൈരഭിവിവ്യാഥലക്ഷ്മണമ് ।
ദശഭിസ്തുഹനൂമന്തന്തീക്ഷ്ണധാശ്ശരോത്തമൈഃ ॥ 13 ॥
തതഃശരശതേനൈവസുപ്രയുക്തേനവീര്യവാന് ।
ക്രോഥാവ്ദിഗുണസമ്രബ്ധോനിര്ബിഭേദവിഭീഷണമ് ॥ 14 ॥
തദ്ദഷ്ടവേന്ദ്രജിതാകര്മകൃതംരാമാനുജസ്തദാ ।
അചിന്തയിത്വാപ്രഹസന്നൈതത്കിഞ്ചിദിതിബ്രുവന് ॥ 15 ॥
മുമോച ച ശരാന് ഘോരാന് സമ്ഗൃഹ്യനരപുങ്ഗവഃ ।
അഭീതവദനഃക്രുദ്ധോരാവണിംലക്ഷ്മണോയുധി ॥ 16 ॥
നൈവംരണഗതാഃശൂരാഃപ്രഹരന്തിനിശാചര ।
ലഘവശ്ചാല്പവീര്യാശ്ചശരാസുഖാസ്തവഹീമേ ॥ 17 ॥
നൈവംശൂരാസ്തുയുധ്യന്തേസമരേജയകാങ്ക്ഷിണഃ ।
ഇത്യേവന്തമ്ബ്രുവാണസ്തുധന്വീശരൈരഭിവവര്ഷ ഹ ॥ 18 ॥
സ്യബാണൈസ്സുവിധ്വസ്തങ്കവചങ്കാഞ്ചനമ്മഹത് ।
വ്യശീര്യതരഥോപസ്ഥേതാരാജാലമിവ്ബാരാത് ॥ 19 ॥
വിധൂതവര്മാനാരാചൈര്ഭഭൂവ സ കൃതവ്രണഃ ।
ഇന്ദ്രജിത്സമരേവീരഃപ്രത്യൂഷേഭാനുമാനിവ ॥ 20 ॥
തതഃശരസഹസ്രേണസങ്ക്രുദ്ധോരാവണാത്മജഃ ।
ബിഭേദസമരേവീരോലക്ഷ്മണമ്ഭീമവിക്രമഃ ॥ 21 ॥
വ്യശീര്യതമഹദ്ധിവ്യങ്കവചംലക്ഷ്മണസ്യ ച ।
കൃതപ്രതികൃതാന്യോന്യമ്ബഭൂവതുരഭിദ്രുതൌ ॥ 22 ॥
അഭീക്ഷ്ണന്നിശ്ശ്വസന്തൌതൌയുധ്യേതാന്തുമുലംയുധി ।
ശരസങ്കൃത്തസര്വാങ്ഗൌസര്വതോരുധിരോക്ഷിതൌ ॥ 23 ॥
സുദീര്ഘകാലന്തൌവീരാവന്യോന്യനിശിതൈഃശരൈഃ ।
തതക്ഷതുര്മഹാത്മാനൌരണകര്മവിഹാരദൌ ॥ 24 ॥
ബഭൂവതുശ്ചാത്മജയേയത്തൌഭീമപരാക്രമൌ ।
തൌശരൌഘൈസ്തദാകീര്ണൌനികൃത്തകവചധ്വജൌ ॥ 25 ॥
സൃജന്തൌരുധിരഞ്ചോഷ്ണഞ്ജലമ്പ്രസ്രവണാവിവ ।
ശരവര്ഷന്തതോഘോരമ്മുഞ്ചതോര്ഭീമനിഃസ്വനമ് ॥ 26 ॥
സാസാരയോരിവാകാശേനീലയോഃകാലമേഘയോഃ ।
തയോരഥമഹാന്കാലോവ്യത്യയാദ്യുധ്യമാനയോഃ ॥ 27 ॥
ന ച തൌയുദ്ധവൈമുഖ്യംശ്രമംവാപ്യുപജഗ്മതുഃ ।
അസ്ത്രാണ്യസ്ത്രവിദാംശ്രേഷ്ഠൌദര്ശയന്തൌപുനഃപുനഃ ॥ 28 ॥
ശരാനുച്ഛാവചാകാരാനന്തരിക്ഷേബബന്ധതുഃ ।
ന്യപേതദോഷമസ്യന്തൌലഘുചിത്രം ച സുഷ്ഠു ച ॥ 29 ॥
ഉഭൌതുതുമുലങ്ഘോരഞ്ചക്രതുര്നരരാക്ഷസൌ ।
തയോഃപൃഥക് പൃഥഭഗീമശ്ശുശ്രുവേതലനിസ്സ്വനഃ ॥ 30 ॥
പ്രകമ്പയന്ജനങ്ഘോരോനിര്ഘാതൈവദാരുണഃ ।
സതയോഃഭ്രാജതേശബ്ദസ്തദാസമരയത്തയോഃ ॥ 31 ॥
സുഘോരയോര്നിഷ്ടനതോര്ഗഗനേമേഘയോരിവ ।
സുവര്ണപുങ്ഖൈര്നാരാചൈര്ബലവന്തൌകൃതവ്രണൌ ॥ 32 ॥
പ്രസുസ്രുവാതേരുധിരങ്കീര്തിമന്തൌജയേധൃതൌ ।
തേഗാത്രയോര്നിപതിതാരുക്മപുങ്ഖാഃശരായുധി ॥ 33 ॥
അസൃദഗിഗ്ധാവിനിഷ്പേതുര്വിവിശുര്ധരണീതലമ് ।
അന്യേസുനിശിതൈശ്ശസ്ത്രൈരാകാശേസഞ്ജഘട്ടിരേ ॥ 34 ॥
ബഭഞ്ജുശ്ചിച്ഛിദുശ്ചൈവതയോര്ബാണാഃസഹസ്രശഃ ।
സബഭൂവരണേഘോരസ്തയോര്ബാണമയശ്ചയഃ ॥ 35 ॥
അഗ്നിഭ്യാമിവദീപ്താഭ്യാംസത്രേകുശമയശ്ചയഃ ।
തയോഃകൃതവ്രണൌദേഹൌശുശുഭാതേമഹാത്മനോഃ ॥ 36 ॥
സുപുഷ്പാവിവനിഷ്പത്രൌവനേശാല്മലികിംശുകൌ ।
ചക്രതുസ്തുമുലങ്ഘോരംസന്നിപാതമ്മുഹുര്മുഹുഃ ॥ 37 ॥
ഇന്ദ്രജില്ലക്ഷ്മണശ്ചൈവപരസ്പരവധൈഷിണൌ ।
ലക്ഷ്മണോരാവണിംയുദ്ധേരാവണിശ്ചാപിലക്ഷ്മണമ് ॥ 38 ॥
അന്യോന്യന്താവഭിഘ്നന്തൌ ന ശ്രമമ്പ്രതിപദ്യതാമ് ।
ബാണജാലൈശ്ശരീരസ്ഥൈരവഗാഢൈസ്തരസ്വിനൌ ॥ 39 ॥
ശുശുഭാതേമഹാവീര്യൌപ്രരൂഢാവിവപര്വതൌ ।
തയോരുധിരസിക്താനിസമ്വൃതാന്തിശരൈര്ഭൃശമ് ॥ 40 ॥
ബഭ്രാജുഃസര്വഗാത്രാണിജ്വലന്തൈവപാവകാഃ ।
തയോരഥമഹാന് കാലോവ്യതീയാദ്യുധ്യമാനയോഃ ॥ 41 ॥
ന ച തൌയുദ്ധവൈമുഖ്യംശ്രമംവാപ്യുപജഗ്മതുഃ ।
അഥസമരപരിശ്രമന്നിഹന്തുംസമരമുഖേഷ്വജിതസ്യലക്ഷ്മണസ്യ ।
പ്രിയഹിതമുപപാദയന്മഹൌത്മാസ്സമരമുപേത്യവിഭീഷണോഽവതസ്ഥേ ॥ 42 ॥
ഇത്യാര്ഷേ ശ്രീമദ്രാമായണേ വാല്മീകീയ ആദികാവ്യേ യുദ്ധകാണ്ഡേ ഏകോനനവതിതമസ്സര്ഗഃ ॥
Roman (IAST) Transliteration
śrīmadvālmīkīya rāmāyaṇe yuddhakāṇḍam |
atha ekonanavatitamassargaḥ |
tataśśarān dāśarathissandhāyāmitrakarśaṇaḥ |
sasarjarākṣasendrāyakṛddhassarpaivaśvasan || 1 ||
tasyajyātalanirghoṣaṃ sa śrutvārākṣasādhipaḥ |
vivarṇavadanobhūtvālakṣmaṇaṃsamudaikṣata || 2 ||
viṣaṇṇavadanandṛṣṭavārākṣasaṃrāvaṇātmaje |
saumitriṃyuddhasaṃyuktampratyuvācavibhīṣaṇaḥ || 3 ||
nimittānyupapaśyāmiyānyasmin rāvaṇātmaje |
tvaratenamahābāhobhagnaeṣa na saṃśayaḥ || 4 ||
tatassandhāyasaumitriśśarānagniśikhopamān |
mumocaniśitāṃstasmin sarpānivamahāviṣān || 5 ||
śakrāśanisamasparśairlakṣmaṇenāhataśśaraiḥ |
muhūrtamabhavanmūkṣaḥsarvasaṅkṣubhitendriyaḥ || 6 ||
upalabhyamuhūrtenasañjñāmpratyāgatendriyaḥ |
dadarśāvasthitaṃvīraṃvīrodaśarathātmajam || 7 ||
so'bhicakrāmasaumitriṃroṣātsaṃraktalocanaḥ |
abravīccainamāsādyapunassaparuṣaṃvacaḥ || 8 ||
kiṃ na smarasitadyuddheprathamematparākramam |
nibaddhastvaṃsahabhrātrāyadābhuviviceṣṭase || 9 ||
yuvāṅkhalumahāyuddheśakrānisamaiśśaraiḥ |
śāyitauprathamambhūmauvisañjñausapurassarau || 10 ||
smṛtirvānāstitemanyevyaktaṃvāyamasādanam |
gantumicchasiyasmāttvamandharṣayitumicchasi || 11 ||
yaditeprathameyuddhe na dṛṣṭomatparākramaḥ |
adyatedarśayiṣyāmitiṣṭhedānīṃvyavasthitaḥ || 12 ||
ityuktvāsaptabhirbhāṇairabhivivyāthalakṣmaṇam |
daśabhistuhanūmantantīkṣṇadhāśśarottamaiḥ || 13 ||
tataḥśaraśatenaivasuprayuktenavīryavān |
krothāvdiguṇasamrabdhonirbibhedavibhīṣaṇam || 14 ||
taddaṣṭavendrajitākarmakṛtaṃrāmānujastadā |
acintayitvāprahasannaitatkiñciditibruvan || 15 ||
mumoca ca śarān ghorān samgṛhyanarapuṅgavaḥ |
abhītavadanaḥkruddhorāvaṇiṃlakṣmaṇoyudhi || 16 ||
naivaṃraṇagatāḥśūrāḥpraharantiniśācara |
laghavaścālpavīryāścaśarāsukhāstavahīme || 17 ||
naivaṃśūrāstuyudhyantesamarejayakāṅkṣiṇaḥ |
ityevantambruvāṇastudhanvīśarairabhivavarṣa ha || 18 ||
syabāṇaissuvidhvastaṅkavacaṅkāñcanammahat |
vyaśīryatarathopasthetārājālamivbārāt || 19 ||
vidhūtavarmānārācairbhabhūva sa kṛtavraṇaḥ |
indrajitsamarevīraḥpratyūṣebhānumāniva || 20 ||
tataḥśarasahasreṇasaṅkruddhorāvaṇātmajaḥ |
bibhedasamarevīrolakṣmaṇambhīmavikramaḥ || 21 ||
vyaśīryatamahaddhivyaṅkavacaṃlakṣmaṇasya ca |
kṛtapratikṛtānyonyambabhūvaturabhidrutau || 22 ||
abhīkṣṇanniśśvasantautauyudhyetāntumulaṃyudhi |
śarasaṅkṛttasarvāṅgausarvatorudhirokṣitau || 23 ||
sudīrghakālantauvīrāvanyonyaniśitaiḥśaraiḥ |
tatakṣaturmahātmānauraṇakarmavihāradau || 24 ||
babhūvatuścātmajayeyattaubhīmaparākramau |
tauśaraughaistadākīrṇaunikṛttakavacadhvajau || 25 ||
sṛjantaurudhirañcoṣṇañjalamprasravaṇāviva |
śaravarṣantatoghorammuñcatorbhīmaniḥsvanam || 26 ||
sāsārayorivākāśenīlayoḥkālameghayoḥ |
tayorathamahānkālovyatyayādyudhyamānayoḥ || 27 ||
na ca tauyuddhavaimukhyaṃśramaṃvāpyupajagmatuḥ |
astrāṇyastravidāṃśreṣṭhaudarśayantaupunaḥpunaḥ || 28 ||
śarānucchāvacākārānantarikṣebabandhatuḥ |
nyapetadoṣamasyantaulaghucitraṃ ca suṣṭhu ca || 29 ||
ubhaututumulaṅghorañcakraturnararākṣasau |
tayoḥpṛthak pṛthabhagīmaśśuśruvetalanissvanaḥ || 30 ||
prakampayanjanaṅghoronirghātaivadāruṇaḥ |
satayoḥbhrājateśabdastadāsamarayattayoḥ || 31 ||
sughorayorniṣṭanatorgaganemeghayoriva |
suvarṇapuṅkhairnārācairbalavantaukṛtavraṇau || 32 ||
prasusruvāterudhiraṅkīrtimantaujayedhṛtau |
tegātrayornipatitārukmapuṅkhāḥśarāyudhi || 33 ||
asṛdagigdhāviniṣpeturviviśurdharaṇītalam |
anyesuniśitaiśśastrairākāśesañjaghaṭṭire || 34 ||
babhañjuścicchiduścaivatayorbāṇāḥsahasraśaḥ |
sababhūvaraṇeghorastayorbāṇamayaścayaḥ || 35 ||
agnibhyāmivadīptābhyāṃsatrekuśamayaścayaḥ |
tayoḥkṛtavraṇaudehauśuśubhātemahātmanoḥ || 36 ||
supuṣpāvivaniṣpatrauvaneśālmalikiṃśukau |
cakratustumulaṅghoraṃsannipātammuhurmuhuḥ || 37 ||
indrajillakṣmaṇaścaivaparasparavadhaiṣiṇau |
lakṣmaṇorāvaṇiṃyuddherāvaṇiścāpilakṣmaṇam || 38 ||
anyonyantāvabhighnantau na śramampratipadyatām |
bāṇajālaiśśarīrasthairavagāḍhaistarasvinau || 39 ||
śuśubhātemahāvīryauprarūḍhāvivaparvatau |
tayorudhirasiktānisamvṛtāntiśarairbhṛśam || 40 ||
babhrājuḥsarvagātrāṇijvalantaivapāvakāḥ |
tayorathamahān kālovyatīyādyudhyamānayoḥ || 41 ||
na ca tauyuddhavaimukhyaṃśramaṃvāpyupajagmatuḥ |
athasamarapariśramannihantuṃsamaramukheṣvajitasyalakṣmaṇasya |
priyahitamupapādayanmahautmāssamaramupetyavibhīṣaṇo'vatasthe || 42 ||
ityārṣe śrīmadrāmāyaṇe vālmīkīya ādikāvye yuddhakāṇḍe ekonanavatitamassargaḥ ||
Sanskrit — Devanagari (original)
श्रीमद्वाल्मीकीय रामायणे युद्धकाण्डम् ।
अथ एकोननवतितमस्सर्गः ।
ततश्शरान् दाशरथिस्सन्धायामित्रकर्शणः ।
ससर्जराक्षसेन्द्रायकृद्धस्सर्पैवश्वसन् ॥ 1 ॥
तस्यज्यातलनिर्घोषं स श्रुत्वाराक्षसाधिपः ।
विवर्णवदनोभूत्वालक्ष्मणंसमुदैक्षत ॥ 2 ॥
विषण्णवदनन्दृष्टवाराक्षसंरावणात्मजे ।
सौमित्रिंयुद्धसंयुक्तम्प्रत्युवाचविभीषणः ॥ 3 ॥
निमित्तान्युपपश्यामियान्यस्मिन् रावणात्मजे ।
त्वरतेनमहाबाहोभग्नएष न संशयः ॥ 4 ॥
ततस्सन्धायसौमित्रिश्शरानग्निशिखोपमान् ।
मुमोचनिशितांस्तस्मिन् सर्पानिवमहाविषान् ॥ 5 ॥
शक्राशनिसमस्पर्शैर्लक्ष्मणेनाहतश्शरैः ।
मुहूर्तमभवन्मूक्षःसर्वसङ्क्षुभितेन्द्रियः ॥ 6 ॥
उपलभ्यमुहूर्तेनसञ्ज्ञाम्प्रत्यागतेन्द्रियः ।
ददर्शावस्थितंवीरंवीरोदशरथात्मजम् ॥ 7 ॥
सोऽभिचक्रामसौमित्रिंरोषात्संरक्तलोचनः ।
अब्रवीच्चैनमासाद्यपुनस्सपरुषंवचः ॥ 8 ॥
किं न स्मरसितद्युद्धेप्रथमेमत्पराक्रमम् ।
निबद्धस्त्वंसहभ्रात्रायदाभुविविचेष्टसे ॥ 9 ॥
युवाङ्खलुमहायुद्धेशक्रानिसमैश्शरैः ।
शायितौप्रथमम्भूमौविसञ्ज्ञौसपुरस्सरौ ॥ 10 ॥
स्मृतिर्वानास्तितेमन्येव्यक्तंवायमसादनम् ।
गन्तुमिच्छसियस्मात्त्वमन्धर्षयितुमिच्छसि ॥ 11 ॥
यदितेप्रथमेयुद्धे न दृष्टोमत्पराक्रमः ।
अद्यतेदर्शयिष्यामितिष्ठेदानींव्यवस्थितः ॥ 12 ॥
इत्युक्त्वासप्तभिर्भाणैरभिविव्याथलक्ष्मणम् ।
दशभिस्तुहनूमन्तन्तीक्ष्णधाश्शरोत्तमैः ॥ 13 ॥
ततःशरशतेनैवसुप्रयुक्तेनवीर्यवान् ।
क्रोथाव्दिगुणसम्रब्धोनिर्बिभेदविभीषणम् ॥ 14 ॥
तद्दष्टवेन्द्रजिताकर्मकृतंरामानुजस्तदा ।
अचिन्तयित्वाप्रहसन्नैतत्किञ्चिदितिब्रुवन् ॥ 15 ॥
मुमोच च शरान् घोरान् सम्गृह्यनरपुङ्गवः ।
अभीतवदनःक्रुद्धोरावणिंलक्ष्मणोयुधि ॥ 16 ॥
नैवंरणगताःशूराःप्रहरन्तिनिशाचर ।
लघवश्चाल्पवीर्याश्चशरासुखास्तवहीमे ॥ 17 ॥
नैवंशूरास्तुयुध्यन्तेसमरेजयकाङ्क्षिणः ।
इत्येवन्तम्ब्रुवाणस्तुधन्वीशरैरभिववर्ष ह ॥ 18 ॥
स्यबाणैस्सुविध्वस्तङ्कवचङ्काञ्चनम्महत् ।
व्यशीर्यतरथोपस्थेताराजालमिव्बारात् ॥ 19 ॥
विधूतवर्मानाराचैर्भभूव स कृतव्रणः ।
इन्द्रजित्समरेवीरःप्रत्यूषेभानुमानिव ॥ 20 ॥
ततःशरसहस्रेणसङ्क्रुद्धोरावणात्मजः ।
बिभेदसमरेवीरोलक्ष्मणम्भीमविक्रमः ॥ 21 ॥
व्यशीर्यतमहद्धिव्यङ्कवचंलक्ष्मणस्य च ।
कृतप्रतिकृतान्योन्यम्बभूवतुरभिद्रुतौ ॥ 22 ॥
अभीक्ष्णन्निश्श्वसन्तौतौयुध्येतान्तुमुलंयुधि ।
शरसङ्कृत्तसर्वाङ्गौसर्वतोरुधिरोक्षितौ ॥ 23 ॥
सुदीर्घकालन्तौवीरावन्योन्यनिशितैःशरैः ।
ततक्षतुर्महात्मानौरणकर्मविहारदौ ॥ 24 ॥
बभूवतुश्चात्मजयेयत्तौभीमपराक्रमौ ।
तौशरौघैस्तदाकीर्णौनिकृत्तकवचध्वजौ ॥ 25 ॥
सृजन्तौरुधिरञ्चोष्णञ्जलम्प्रस्रवणाविव ।
शरवर्षन्ततोघोरम्मुञ्चतोर्भीमनिःस्वनम् ॥ 26 ॥
सासारयोरिवाकाशेनीलयोःकालमेघयोः ।
तयोरथमहान्कालोव्यत्ययाद्युध्यमानयोः ॥ 27 ॥
न च तौयुद्धवैमुख्यंश्रमंवाप्युपजग्मतुः ।
अस्त्राण्यस्त्रविदांश्रेष्ठौदर्शयन्तौपुनःपुनः ॥ 28 ॥
शरानुच्छावचाकारानन्तरिक्षेबबन्धतुः ।
न्यपेतदोषमस्यन्तौलघुचित्रं च सुष्ठु च ॥ 29 ॥
उभौतुतुमुलङ्घोरञ्चक्रतुर्नरराक्षसौ ।
तयोःपृथक् पृथभगीमश्शुश्रुवेतलनिस्स्वनः ॥ 30 ॥
प्रकम्पयन्जनङ्घोरोनिर्घातैवदारुणः ।
सतयोःभ्राजतेशब्दस्तदासमरयत्तयोः ॥ 31 ॥
सुघोरयोर्निष्टनतोर्गगनेमेघयोरिव ।
सुवर्णपुङ्खैर्नाराचैर्बलवन्तौकृतव्रणौ ॥ 32 ॥
प्रसुस्रुवातेरुधिरङ्कीर्तिमन्तौजयेधृतौ ।
तेगात्रयोर्निपतितारुक्मपुङ्खाःशरायुधि ॥ 33 ॥
असृदगिग्धाविनिष्पेतुर्विविशुर्धरणीतलम् ।
अन्येसुनिशितैश्शस्त्रैराकाशेसञ्जघट्टिरे ॥ 34 ॥
बभञ्जुश्चिच्छिदुश्चैवतयोर्बाणाःसहस्रशः ।
सबभूवरणेघोरस्तयोर्बाणमयश्चयः ॥ 35 ॥
अग्निभ्यामिवदीप्ताभ्यांसत्रेकुशमयश्चयः ।
तयोःकृतव्रणौदेहौशुशुभातेमहात्मनोः ॥ 36 ॥
सुपुष्पाविवनिष्पत्रौवनेशाल्मलिकिंशुकौ ।
चक्रतुस्तुमुलङ्घोरंसन्निपातम्मुहुर्मुहुः ॥ 37 ॥
इन्द्रजिल्लक्ष्मणश्चैवपरस्परवधैषिणौ ।
लक्ष्मणोरावणिंयुद्धेरावणिश्चापिलक्ष्मणम् ॥ 38 ॥
अन्योन्यन्तावभिघ्नन्तौ न श्रमम्प्रतिपद्यताम् ।
बाणजालैश्शरीरस्थैरवगाढैस्तरस्विनौ ॥ 39 ॥
शुशुभातेमहावीर्यौप्ररूढाविवपर्वतौ ।
तयोरुधिरसिक्तानिसम्वृतान्तिशरैर्भृशम् ॥ 40 ॥
बभ्राजुःसर्वगात्राणिज्वलन्तैवपावकाः ।
तयोरथमहान् कालोव्यतीयाद्युध्यमानयोः ॥ 41 ॥
न च तौयुद्धवैमुख्यंश्रमंवाप्युपजग्मतुः ।
अथसमरपरिश्रमन्निहन्तुंसमरमुखेष्वजितस्यलक्ष्मणस्य ।
प्रियहितमुपपादयन्महौत्मास्समरमुपेत्यविभीषणोऽवतस्थे ॥ 42 ॥
इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये युद्धकाण्डे एकोननवतितमस्सर्गः ॥
śrīmadvālmīkīya rāmāyaṇe yuddhakāṇḍam |
atha ekonanavatitamassargaḥ |
tataśśarān dāśarathissandhāyāmitrakarśaṇaḥ |
sasarjarākṣasendrāyakṛddhassarpaivaśvasan || 1 ||
tasyajyātalanirghoṣaṃ sa śrutvārākṣasādhipaḥ |
vivarṇavadanobhūtvālakṣmaṇaṃsamudaikṣata || 2 ||
viṣaṇṇavadanandṛṣṭavārākṣasaṃrāvaṇātmaje |
saumitriṃyuddhasaṃyuktampratyuvācavibhīṣaṇaḥ || 3 ||
nimittānyupapaśyāmiyānyasmin rāvaṇātmaje |
tvaratenamahābāhobhagnaeṣa na saṃśayaḥ || 4 ||
tatassandhāyasaumitriśśarānagniśikhopamān |
mumocaniśitāṃstasmin sarpānivamahāviṣān || 5 ||
śakrāśanisamasparśairlakṣmaṇenāhataśśaraiḥ |
muhūrtamabhavanmūkṣaḥsarvasaṅkṣubhitendriyaḥ || 6 ||
upalabhyamuhūrtenasañjñāmpratyāgatendriyaḥ |
dadarśāvasthitaṃvīraṃvīrodaśarathātmajam || 7 ||
so'bhicakrāmasaumitriṃroṣātsaṃraktalocanaḥ |
abravīccainamāsādyapunassaparuṣaṃvacaḥ || 8 ||
kiṃ na smarasitadyuddheprathamematparākramam |
nibaddhastvaṃsahabhrātrāyadābhuviviceṣṭase || 9 ||
yuvāṅkhalumahāyuddheśakrānisamaiśśaraiḥ |
śāyitauprathamambhūmauvisañjñausapurassarau || 10 ||
smṛtirvānāstitemanyevyaktaṃvāyamasādanam |
gantumicchasiyasmāttvamandharṣayitumicchasi || 11 ||
yaditeprathameyuddhe na dṛṣṭomatparākramaḥ |
adyatedarśayiṣyāmitiṣṭhedānīṃvyavasthitaḥ || 12 ||
ityuktvāsaptabhirbhāṇairabhivivyāthalakṣmaṇam |
daśabhistuhanūmantantīkṣṇadhāśśarottamaiḥ || 13 ||
tataḥśaraśatenaivasuprayuktenavīryavān |
krothāvdiguṇasamrabdhonirbibhedavibhīṣaṇam || 14 ||
taddaṣṭavendrajitākarmakṛtaṃrāmānujastadā |
acintayitvāprahasannaitatkiñciditibruvan || 15 ||
mumoca ca śarān ghorān samgṛhyanarapuṅgavaḥ |
abhītavadanaḥkruddhorāvaṇiṃlakṣmaṇoyudhi || 16 ||
naivaṃraṇagatāḥśūrāḥpraharantiniśācara |
laghavaścālpavīryāścaśarāsukhāstavahīme || 17 ||
naivaṃśūrāstuyudhyantesamarejayakāṅkṣiṇaḥ |
ityevantambruvāṇastudhanvīśarairabhivavarṣa ha || 18 ||
syabāṇaissuvidhvastaṅkavacaṅkāñcanammahat |
vyaśīryatarathopasthetārājālamivbārāt || 19 ||
vidhūtavarmānārācairbhabhūva sa kṛtavraṇaḥ |
indrajitsamarevīraḥpratyūṣebhānumāniva || 20 ||
tataḥśarasahasreṇasaṅkruddhorāvaṇātmajaḥ |
bibhedasamarevīrolakṣmaṇambhīmavikramaḥ || 21 ||
vyaśīryatamahaddhivyaṅkavacaṃlakṣmaṇasya ca |
kṛtapratikṛtānyonyambabhūvaturabhidrutau || 22 ||
abhīkṣṇanniśśvasantautauyudhyetāntumulaṃyudhi |
śarasaṅkṛttasarvāṅgausarvatorudhirokṣitau || 23 ||
sudīrghakālantauvīrāvanyonyaniśitaiḥśaraiḥ |
tatakṣaturmahātmānauraṇakarmavihāradau || 24 ||
babhūvatuścātmajayeyattaubhīmaparākramau |
tauśaraughaistadākīrṇaunikṛttakavacadhvajau || 25 ||
sṛjantaurudhirañcoṣṇañjalamprasravaṇāviva |
śaravarṣantatoghorammuñcatorbhīmaniḥsvanam || 26 ||
sāsārayorivākāśenīlayoḥkālameghayoḥ |
tayorathamahānkālovyatyayādyudhyamānayoḥ || 27 ||
na ca tauyuddhavaimukhyaṃśramaṃvāpyupajagmatuḥ |
astrāṇyastravidāṃśreṣṭhaudarśayantaupunaḥpunaḥ || 28 ||
śarānucchāvacākārānantarikṣebabandhatuḥ |
nyapetadoṣamasyantaulaghucitraṃ ca suṣṭhu ca || 29 ||
ubhaututumulaṅghorañcakraturnararākṣasau |
tayoḥpṛthak pṛthabhagīmaśśuśruvetalanissvanaḥ || 30 ||
prakampayanjanaṅghoronirghātaivadāruṇaḥ |
satayoḥbhrājateśabdastadāsamarayattayoḥ || 31 ||
sughorayorniṣṭanatorgaganemeghayoriva |
suvarṇapuṅkhairnārācairbalavantaukṛtavraṇau || 32 ||
prasusruvāterudhiraṅkīrtimantaujayedhṛtau |
tegātrayornipatitārukmapuṅkhāḥśarāyudhi || 33 ||
asṛdagigdhāviniṣpeturviviśurdharaṇītalam |
anyesuniśitaiśśastrairākāśesañjaghaṭṭire || 34 ||
babhañjuścicchiduścaivatayorbāṇāḥsahasraśaḥ |
sababhūvaraṇeghorastayorbāṇamayaścayaḥ || 35 ||
agnibhyāmivadīptābhyāṃsatrekuśamayaścayaḥ |
tayoḥkṛtavraṇaudehauśuśubhātemahātmanoḥ || 36 ||
supuṣpāvivaniṣpatrauvaneśālmalikiṃśukau |
cakratustumulaṅghoraṃsannipātammuhurmuhuḥ || 37 ||
indrajillakṣmaṇaścaivaparasparavadhaiṣiṇau |
lakṣmaṇorāvaṇiṃyuddherāvaṇiścāpilakṣmaṇam || 38 ||
anyonyantāvabhighnantau na śramampratipadyatām |
bāṇajālaiśśarīrasthairavagāḍhaistarasvinau || 39 ||
śuśubhātemahāvīryauprarūḍhāvivaparvatau |
tayorudhirasiktānisamvṛtāntiśarairbhṛśam || 40 ||
babhrājuḥsarvagātrāṇijvalantaivapāvakāḥ |
tayorathamahān kālovyatīyādyudhyamānayoḥ || 41 ||
na ca tauyuddhavaimukhyaṃśramaṃvāpyupajagmatuḥ |
athasamarapariśramannihantuṃsamaramukheṣvajitasyalakṣmaṇasya |
priyahitamupapādayanmahautmāssamaramupetyavibhīṣaṇo'vatasthe || 42 ||
ityārṣe śrīmadrāmāyaṇe vālmīkīya ādikāvye yuddhakāṇḍe ekonanavatitamassargaḥ ||
🕉️ This is the original Sanskrit rendered in Malayalam script.
Pronunciation is identical to the Sanskrit Devanagari version.