📚 Valmiki Ramayana · Sundara Kanda

5.57 সুন্দরকাণ্ড - সপ্তপঞ্চাশ সর্গঃ

Sarga 57

✍️ Author Maharishi Valmiki 🖋️ Bengali script 🔢 51 verses 28 views
📄 Download PDF
View: Text in this script too →
🖋️ Script: অসমীয়া ▾
⚠️ AI-generated translation — the Gujarati meaning was produced by AI and automatically cross-checked against the Sanskrit, but it may still contain errors. It has not yet been reviewed by a scholar. Please refer to a traditional commentary for study.
Summary — Gujarati
આ સર્ગમાં હનુમાનજી આકાશરૂપી સાગરને તરીને લંકાથી પાછા ફરે છે અને મહેન્દ્ર પર્વત પાસે પોતાના સાથી વાનરોને મળે છે. તેમની ગર્જના સાંભળીને જાંબવાન વગેરે વાનરો ઉત્સુક થઈ જાય છે અને જાંબવાન કહે છે કે હનુમાને કાર્ય સિદ્ધ કર્યું છે. હનુમાન વાનરોને જણાવે છે કે અશોકવાટિકામાં રહેલી સીતાજીને તેમણે જોઈ છે, જે સાંભળીને વાનરો આનંદથી ઉન્મત્ત થઈ જાય છે. અંગદ હનુમાનના પરાક્રમની પ્રશંસા કરે છે અને વાનરો સમુદ્રલંઘનની વાત સાંભળવા એકત્ર થાય છે.

AI-generated · not yet verified

The Gujarati meaning of each verse is shown below the verse.

⚠️ AI-generated translation — the English meaning was produced by AI and automatically cross-checked against the Sanskrit, but it may still contain errors. It has not yet been reviewed by a scholar. Please refer to a traditional commentary for study.
Summary — English
This sarga of the Sundarakanda describes Hanuman's return flight across the ocean after his mission in Lanka, moving through the sky like Garuda and passing clouds, with the sky and stars poetically likened to a vast sea. Having thrown Lanka into confusion, struck fear into Ravana, and paid his respects to Sita, he touches Mount Sunabha and roars mightily near Mahendra. The monkeys on the northern shore, led by Jambavan, hear his roar and rejoice, concluding that his task must be accomplished. Hanuman lands on the mountain, is honoured by the monkeys with roots and fruits, salutes the elders and Angada, and briefly reports that Sita has been seen, describing her condition in the Ashoka grove. The monkeys celebrate with shouts and leaps, and Angada praises Hanuman's strength, valor and devotion, while all gather eagerly to hear his account.

AI-generated · not yet verified

The English meaning of each verse is shown below the verse.

Meaning —
শ্রীমদ্বাল্মীকীয রামাযণে সুন্দরকাণ্ডম্ ।
অথ সপ্তপঞ্চাশস্সর্গঃ ।
Shloka 1
স চন্দ্রকুমুদং রম্যং সার্ককারণ্ডবং শুভম্ ।
তিষ্যশ্রবণকাদম্বমভ্রশৈবালশাদ্বলম্ ॥ 1 ॥
sa candrakumudaṃ ramyaṃ sārkakāraṇḍavaṃ śubham |
tiṣyaśravaṇakādambamabhraśaivālaśādvalam || 1 ||

And the lovely moon-white water-lilies, the fair ruddy geese, the Tishya star as a cluster of water-weeds, and the clouds as mossy green grass — AI

તે (હનુમાન) ચંદ્ર અને કુમુદ (કમળ) જેવા રમણીય, સૂર્ય અને કારણ્ડવ પક્ષીઓથી યુક્ત શુભ, તિષ્ય (પુષ્ય) નક્ષત્ર અને શ્રવણ નક્ષત્રરૂપી કાદંબ વૃક્ષોથી યુક્ત, વાદળરૂપી શૈવાલ (લીલા શેવાળ) અને શાદ્વલ (લીલા ઘાસ)વાળા આકાશરૂપી સાગરને તરી ગયો. AI

Shloka 2
পুনর্বসুমহামীনং লোহিতাঙ্গমহাগ্রহম্ ।
ঐরাবতমহাদ্বীপং স্বাতিহংসবিলোলিতম্ ॥ 2 ॥
punarvasumahāmīnaṃ lohitāṅgamahāgraham |
airāvatamahādvīpaṃ svātihaṃsavilolitam || 2 ||

With the Punarvasu star as great fishes, the planet Mars as a great crocodile, the Airavata as a great island, and the Svati star as sporting swans — AI

પુનર્વસુ નક્ષત્રરૂપી મોટા માછલાથી યુક્ત, લોહિતાંગ (મંગળ) રૂપી મોટા ગ્રહવાળા, ઐરાવત રૂપી મોટા દ્વીપવાળા, સ્વાતિ નક્ષત્રરૂપી હંસોથી વિલોલિત (ચંચળ) એવા આકાશરૂપી સાગરને તેણે તરી લીધો. AI

Shloka 3
বাতসঙ্ঘাতজাতোর্মি চন্দ্রাংশুশিশিরাম্বুমত্ ।
ভুজঙ্গযক্ষগন্ধর্বপ্রবুদ্ধকমলোত্পলম্ ॥ 3 ॥
vātasaṅghātajātormi candrāṃśuśiśirāmbumat |
bhujaṅgayakṣagandharvaprabuddhakamalotpalam || 3 ||

With waves born of the gusts of wind, its waters cool with the moon's rays, and its lotuses and water-lilies awakened by serpents, yakshas and gandharvas — AI

વાયુના સમૂહથી ઉત્પન્ન થયેલી મોજાંવાળા, ચંદ્રકિરણોથી શીતળ જળવાળા, ભુજંગ (સર્પ), યક્ષ અને ગંધર્વ રૂપી પ્રબુદ્ધ કમળ અને ઉત્પલવાળા તે આકાશરૂપી સાગરમાં. AI

Shloka 4
হনুমান্মারুতগতির্মহানৌরিব সাগরম্ ।
অপারমপরিশ্রান্তঃ পুপ্লুবে গগনার্ণবম্ ॥ 4 ॥
hanumānmārutagatirmahānauriva sāgaram |
apāramapariśrāntaḥ pupluve gaganārṇavam || 4 ||

Hanuman, whose speed is that of the wind, like a great ship over the sea, crossed the ocean of the sky, boundless and untiring. AI

વાયુની ગતિવાળો, શ્રીમાન્, મહાન વાનર હનુમાન મોટા જહાજની જેમ અપાર સાગરરૂપી આકાશને થાક્યા વિના તરી ગયો. AI

Shloka 5
গ্রসমান ইবাকাশং তারাধিপমিবোল্লিখন্ ।
হরন্নিব সনক্ষত্রং গগনং সার্কমণ্ডলম্ ॥ 5 ॥
grasamāna ivākāśaṃ tārādhipamivollikhan |
haranniva sanakṣatraṃ gaganaṃ sārkamaṇḍalam || 5 ||

As if swallowing the sky, as if scraping the lord of the stars, as if stealing away the heaven together with the stars and the circle of the sun. AI

તે આકાશને ગળી જતો હોય તેમ, તારાઓના સ્વામી ચંદ્રને લેખાવતો (ખોદતો) હોય તેમ, તારાઓ સહિત અને સૂર્યમંડળ સહિત આકાશને હરી જતો હોય તેમ લાગતો હતો. AI

Shloka 6
মারুতস্যাত্মজঃ শ্রীমান্কপির্ব্যোমচরো মহান্ ।
হনুমান্মেঘজালানি বিকর্ষন্নিব গচ্ছতি ॥ 6 ॥
mārutasyātmajaḥ śrīmānkapirvyomacaro mahān |
hanumānmeghajālāni vikarṣanniva gacchati || 6 ||

The glorious son of the wind, the great monkey Hanuman, a wanderer of the sky, goes as if dragging along masses of clouds. AI

વાયુપુત્ર, શ્રીમાન્, આકાશમાં ચરનારો મહાન વાનર હનુમાન મેઘસમૂહોને ખેંચી લેતો હોય તેમ જતો હતો. AI

Shloka 7
পাণ্ডুরারুণবর্ণানি নীলমাঞ্জিষ্ঠকানি চ ।
হরিতারুণবর্ণানি মহাভ্রাণি চকাশিরে ॥ 7 ॥
pāṇḍurāruṇavarṇāni nīlamāñjiṣṭhakāni ca |
haritāruṇavarṇāni mahābhrāṇi cakāśire || 7 ||

Clouds of pale and ruddy hue, of dark blue and madder-red, and of green and reddish color shone forth. AI

ધોળા-લાલ રંગના, નીલા અને માંજિષ્ઠ (લાલ-જાંબલી) રંગના, લીલા-લાલ રંગના મોટા વાદળો શોભતા હતા. AI

Shloka 8
প্রবিশন্নভ্রজালানি নিষ্পতংশ্চ পুনঃ পুনঃ ।
প্রচ্ছন্নশ্চ প্রকাশশ্চ চন্দ্রমা ইব লক্ষ্যতে ॥ 8 ॥
praviśannabhrajālāni niṣpataṃśca punaḥ punaḥ |
pracchannaśca prakāśaśca candramā iva lakṣyate || 8 ||

Entering the masses of clouds and bursting forth again and again, he is seen now hidden and now revealed, like the moon. AI

વાદળસમૂહોમાં પ્રવેશ કરતો અને ફરી ફરીને બહાર નીકળતો, તે ક્યારેક છુપાયેલો અને ક્યારેક પ્રકાશમાં દેખાતો, ચંદ્રની જેમ દેખાતો હતો. AI

Shloka 9
বিবিধাভ্রঘনাপন্নগোচরো ধবলাম্বরঃ ।
দৃশ্যাদৃশ্যতনুর্বীরস্তদা চন্দ্রাযতেঽম্বরে ॥ 9 ॥
vividhābhraghanāpannagocaro dhavalāmbaraḥ |
dṛśyādṛśyatanurvīrastadā candrāyate'mbare || 9 ||

Entering the range of various dense clouds and white as a garment, now visible and now hidden in form, the hero then resembled the moon in the sky. AI

વિવિધ મેઘસમૂહોમાં પ્રવેશતો અને તેમાંથી ફરી ફરીને નીકળતો, ધવલ વસ્ત્રવાળો, દેખાતો અને અદૃશ્ય થતો શરીરવાળો એ વીર તે સમયે આકાશમાં ચંદ્ર જેવો શોભતો હતો. AI

Shloka 10
তার্ক্ষ্যাযমাণো গগনে বভাসে বাযুনন্দনঃ ।
দারযন্মেঘবৃন্দানি নিষ্পতংশ্চ পুনঃ পুনঃ ॥ 10 ॥
tārkṣyāyamāṇo gagane babhāse vāyunandanaḥ |
dārayanmeghabṛndāni niṣpataṃśca punaḥ punaḥ || 10 ||

Moving through the sky like Garuda, the son of the Wind shone brightly, tearing through masses of clouds and darting forth again and again. AI

વાયુપુત્ર ગગનમાં ગરુડની જેમ શોભતો હતો; મેઘસમૂહોને ચીરતો અને ફરી ફરીને તેમાંથી નીકળતો હતો. AI

Shloka 11
নদন্নাদেন মহতা মেঘস্বনমহাস্বনঃ ।
প্রবরান্রাক্ষসান্ হত্বা নাম বিশ্রাব্য চাত্মনঃ ॥ 11 ॥
nadannādena mahatā meghasvanamahāsvanaḥ |
pravarānrākṣasān hatvā nāma viśrāvya cātmanaḥ || 11 ||

Roaring with a great roar, whose mighty sound was like the thunder of clouds, he killed the foremost rakshasas and made his own name heard. AI

મેઘગર્જના જેવા મહાનાદવાળો તે મોટા નાદથી ગર્જના કરતો, શ્રેષ્ઠ રાક્ષસોને મારતો અને પોતાનું નામ સંભળાવતો. AI

Shloka 12
আকুলাং নগরীং কৃত্বা ব্যথযিত্বা চ রাবণম্ ।
অর্দযিত্বা বলং ঘোরং বৈদেহীমভিবাদ্য চ ॥ 12 ॥
ākulāṃ nagarīṃ kṛtvā vyathayitvā ca rāvaṇam |
ardayitvā balaṃ ghoraṃ vaidehīmabhivādya ca || 12 ||

Having thrown the city into confusion, struck fear into Ravana, tormented the terrible army, and paid his respects to the daughter of Videha, AI

નગરીને અસ્તવ્યસ્ત કરી, રાવણને વ્યથિત કરી, ઘોર સેનાને પીડિત કરી અને વૈદેહી (સીતા)ને પ્રણામ કરી. AI

Shloka 13
আজগাম মহাতেজাঃ পুনর্মধ্যেন সাগরম্ ।
পর্বতেন্দ্রং সুনাভং চ সমুপস্পৃশ্য বীর্যবান্ ॥ 13 ॥
ājagāma mahātejāḥ punarmadhyena sāgaram |
parvatendraṃ sunābhaṃ ca samupaspṛśya vīryavān || 13 ||

the greatly resplendent and mighty one came back through the middle of the ocean, touching the great mountain Sunabha. AI

મહાતેજસ્વી અને પરાક્રમી તે વીર ફરી સમુદ્રની મધ્યમાંથી પાછો આવ્યો, અને પર્વતશ્રેષ્ઠ સુનાભ પર્વતને સ્પર્શ કર્યો. AI

Shloka 14
জ্যামুক্ত ইব নারাচো মহাবেগোঽভ্যুপাগতঃ ।
স কিঞ্চিদনুসম্প্রাপ্তঃ সমালোক্য মহাগিরিম্ ॥ 14 ॥
jyāmukta iva nārāco mahāvego'bhyupāgataḥ |
sa kiñcidanusamprāptaḥ samālokya mahāgirim || 14 ||

Like an arrow loosed from a bowstring, he came on with great speed; having caught sight of the great mountain, he drew somewhat near. AI

ધનુષ્યમાંથી છૂટેલા બાણની જેમ મહાવેગથી આવેલો તે કપિ મહાપર્વતને જોઈને થોડો આગળ પહોંચ્યો. AI

Shloka 15
মহেন্দ্রং মেঘসঙ্কাশং ননাদ হরিপুঙ্গবঃ ।
স পূরযামাস কপির্দিশো দশ সমন্ততঃ ॥ 15 ॥
mahendraṃ meghasaṅkāśaṃ nanāda haripuṅgavaḥ |
sa pūrayāmāsa kapirdiśo daśa samantataḥ || 15 ||

The bull among monkeys roared at Mahendra, which resembled a cloud, and that monkey filled all the ten directions on every side. AI

મેઘ જેવા મહેન્દ્ર પર્વત પાસે તે વાનરશ્રેષ્ઠે ગર્જના કરી; તે કપિએ ચારે દિશાઓને પૂર્ણપણે ભરી દીધી. AI

Shloka 16
নদন্নাদেন মহতা মেঘস্বনমহাস্বনঃ ।
স তং দেশমনুপ্রাপ্তঃ সুহৃদ্ধর্শনলালসঃ ॥ 16 ॥
nadannādena mahatā meghasvanamahāsvanaḥ |
sa taṃ deśamanuprāptaḥ suhṛddharśanalālasaḥ || 16 ||

Roaring with a great roar, whose mighty sound was like the thunder of clouds, he reached that region, eager to see his friends. AI

મેઘગર્જના જેવા મહાનાદવાળો તે મોટા નાદથી ગર્જના કરતો, મિત્રોને જોવા માટે ઉત્સુક થઈને તે દેશમાં પહોંચ્યો. AI

Shloka 17
ননাদ হরিশার্দূলো লাঙ্গূলং চাপ্যকম্পযত্ ।
তস্য নানদ্যমানস্য সুপর্ণচরিতে পথি ॥ 17 ॥
nanāda hariśārdūlo lāṅgūlaṃ cāpyakampayat |
tasya nānadyamānasya suparṇacarite pathi || 17 ||

The tiger among monkeys roared and also made his tail quiver. As he roared on the path trodden by Suparna (Garuda), AI

હરિશાર્દૂલ (વાનરશ્રેષ્ઠ) હનુમાને ગર્જના કરી અને પોતાની પૂંછડી પણ કંપાવી. ગર્જના કરતા તેની ગર્જનાથી સુપર્ણ (ગરુડ) જે માર્ગમાં ચાલે છે તે આકાશમાર્ગ ફળતું (ગુંજી ઊઠતું) હોય તેમ લાગ્યું. AI

Shloka 18
ফলতীবাস্য ঘোষেণ গগনং সার্কমণ্ডলম্ ।
যে তু তত্রোত্তরে তীরে সমুদ্রস্য মহাবলাঃ ॥ 18 ॥
phalatīvāsya ghoṣeṇa gaganaṃ sārkamaṇḍalam |
ye tu tatrottare tīre samudrasya mahābalāḥ || 18 ||

the sky with the circle of the sun seemed to burst forth with his sound. And those mighty ones who were stationed on the northern shore of the ocean, AI

તેની ગર્જનાથી સૂર્યમંડળ સહિત આકાશ ફળતું (ગુંજી ઊઠતું) હોય તેમ લાગ્યું. જે મહાબળવાન વીરો પહેલાં સમુદ્રના ઉત્તર કિનારે રહ્યા હતા અને વાયુપુત્ર હનુમાનને જોવા ઉત્સુક હતા, AI

Shloka 19
পূর্বং সংবিষ্ঠিতাশ্শূরা বাযুপুত্রদিদৃক্ষবঃ ।
মহতো বাতনুন্নস্য তোযদস্যেব গর্জিতম্ ॥ 19 ॥
pūrvaṃ saṃviṣṭhitāśśūrā vāyuputradidṛkṣavaḥ |
mahato vātanunnasya toyadasyeva garjitam || 19 ||

those heroes who had earlier settled there, desiring to see the son of Vayu, heard the roar of Hanuman, like the thunder of a rain-cloud driven by a great wind, AI

તેઓએ વાયુથી હલાવાયેલા મોટા વાદળની ગર્જના જેવી હનુમાનની જાંઘોના વેગની ગર્જના સાંભળી. તે વનવાસી વાનરો બધા દીન મનવાળા થઈને સાંભળતા રહ્યા. AI

Shloka 20
শুশ্রুবুস্তে তদা ঘোষমূরুবেগং হনূমতঃ ।
তে দীনমনসস্সর্বে শুশ্রুবুঃ কাননৌকসঃ ॥ 20 ॥
śuśruvuste tadā ghoṣamūruvegaṃ hanūmataḥ |
te dīnamanasassarve śuśruvuḥ kānanaukasaḥ || 20 ||

and the force of his thighs. Then all those dwellers of the forest, dejected in mind, heard AI

વાનરરાજા હનુમાનનો મેઘગર્જના જેવો નિર્ઘોષ સાંભળીને તે વાનરો ચારે બાજુ ગર્જના કરતા હનુમાનનો નાદ સાંભળીને, AI

Shloka 21
বানরেন্দ্রস্য নির্ঘোষং পর্জন্যনিনদোপমম্ ।
নিশম্য নদতো নাদং বানরাস্তে সমন্ততঃ ॥ 21 ॥
vānarendrasya nirghoṣaṃ parjanyaninadopamam |
niśamya nadato nādaṃ vānarāste samantataḥ || 21 ||

the roar of the lord of the monkeys, resembling the sound of Parjanya (the rain-god). Hearing the cry of the roaring one, those monkeys all around AI

તે બધા ઉત્સુક થઈ ગયા અને પોતાના સ્નેહીને જોવાની ઇચ્છા રાખવા લાગ્યા. વાનરશ્રેષ્ઠ જાંબવાનનું મન પ્રીતિથી હર્ષભર્યું થઈ ગયું. AI

Shloka 22
বভূবুরুত্সুকাস্সর্বে সুহৃদ্ধর্শনকাঙ্ক্ষিণঃ ।
জাম্ববান্ স হরিশ্রেষ্ঠঃ প্রীতিসংহৃষ্টমানসঃ ॥ 22 ॥
babhūvurutsukāssarve suhṛddharśanakāṅkṣiṇaḥ |
jāmbavān sa hariśreṣṭhaḥ prītisaṃhṛṣṭamānasaḥ || 22 ||

became eager, longing to see their friend. Jambavan, that foremost of monkeys, with his heart thrilled with joy, AI

તેણે બધા વાનરોને બોલાવીને આ વચન કહ્યું: 'આ હનુમાને સર્વથા કાર્ય સિદ્ધ કર્યું છે, એમાં કોઈ સંશય નથી.' AI

Shloka 23
উপামন্ত্র্য হরীন্ সর্বানিদং বচনমব্রবীত্ ।
সর্বথা কৃতকার্যোঽসৌ হনুমান্নাত্র সংশযঃ ॥ 23 ॥
upāmantrya harīn sarvānidaṃ vacanamabravīt |
sarvathā kṛtakāryo'sau hanumānnātra saṃśayaḥ || 23 ||

having summoned all the monkeys, spoke this word: 'In every way this Hanuman has accomplished the task; there is no doubt here. AI

'જેણે કાર્ય પૂર્ણ ન કર્યું હોય તેની આવી ગર્જના ન થાય. મહાત્મા હનુમાનની જાંઘોનો વેગ અને તેનો નિનાદ,' AI

Shloka 24
ন হ্যস্যাকৃতকার্যস্য নাদ এবংবিধো ভবেত্ ।
তস্য বাহূরুবেগং চ নিনাদং চ মহাত্মনঃ ॥ 24 ॥
na hyasyākṛtakāryasya nāda evaṃvidho bhavet |
tasya bāhūruvegaṃ ca ninādaṃ ca mahātmanaḥ || 24 ||

For such a cry would not be his if the task were unaccomplished. The force of the arms and thighs of that great-souled one, and his roar— AI

'તેમજ તેની ગર્જના સાંભળીને તે વાનરો ચારે બાજુ ઉત્સુક થઈ ગયા અને સ્નેહીને જોવાની આકાંક્ષા રાખવા લાગ્યા.' AI

Shloka 25
নিশম্য হরযো হৃষ্টাঃ সমুত্পেতুস্ততস্ততঃ ।
তে নগাগ্রান্নগাগ্রাণি শিখরাচ্ছিখরাণি চ ॥ 25 ॥
niśamya harayo hṛṣṭāḥ samutpetustatastataḥ |
te nagāgrānnagāgrāṇi śikharācchikharāṇi ca || 25 ||

Hearing this, the delighted monkeys leapt up here and there; they sprang from mountain peak to mountain peak and from summit to summit. AI

તે અવાજ સાંભળીને હર્ષિત વાનરો ત્યાં-ત્યાંથી ઊડીને ઉછળ્યા; તેઓ એક પર્વતશિખરથી બીજા પર્વતશિખર પર અને એક શિખરથી બીજા શિખર પર દોડ્યા. AI

Shloka 26
প্রহৃষ্টাঃ সমপদ্যন্ত হনূমন্তং দিদৃক্ষবঃ ।
তে প্রীতাঃ পাদপাগ্রেষু গৃহ্য শাখাঃ সুবিষ্ঠিতাঃ ॥ 26 ॥
prahṛṣṭāḥ samapadyanta hanūmantaṃ didṛkṣavaḥ |
te prītāḥ pādapāgreṣu gṛhya śākhāḥ suviṣṭhitāḥ || 26 ||

Rejoicing, they became eager to see Hanuman. Glad at heart, they took hold of branches and settled themselves well upon the tops of trees. AI

હનુમાનને જોવાની ઉત્સુકતાવાળા તેઓ અત્યંત પ્રસન્ન થયા. પ્રસન્ન થયેલા તે વાનરોએ વૃક્ષોનાં ટોચ પર ડાળીઓ પકડીને સારી રીતે બેસી ગયા. AI

Shloka 27
বাসাংসীব প্রশাখাশ্চ সমাবিধ্যন্ত বানরাঃ ।
গিরিগহ্বরসংলীনো যথা গর্জতি মারুতঃ ॥ 27 ॥
vāsāṃsīva praśākhāśca samāvidhyanta vānarāḥ |
girigahvarasaṃlīno yathā garjati mārutaḥ || 27 ||

The monkeys shook the branches as if they were garments; and like the wind that roars hidden in a mountain cave, so did the mighty Hanuman, son of the Wind, roar. AI

વાનરોએ ડાળીઓને વસ્ત્રોની જેમ ફરફરાવી; જેમ પર્વતની ગુફામાં સંતાયેલો વાયુ ગર્જના કરે છે તેમ તેઓ ગર્જવા લાગ્યા. AI

Shloka 28
এবং জগর্জ বলবান্ হনুমান্মারুতাত্মজঃ ।
তমভ্রঘনসঙ্কাশমাপতন্তং মহাকপিম্ ॥ 28 ॥
evaṃ jagarja balavān hanumānmārutātmajaḥ |
tamabhraghanasaṅkāśamāpatantaṃ mahākapim || 28 ||

Thus the mighty Hanuman, son of the Wind, roared; and at that great monkey, resembling a mass of dark clouds, as he came rushing down— AI

આ પ્રમાણે બળવાન, વાયુપુત્ર હનુમાન ગર્જ્યા. મેઘસમૂહ જેવા દેખાતા, ધસી આવતા તે મહાકપિને જોઈને... AI

Shloka 29
দৃষ্ট্বা তে বানরাস্সর্বে তস্থুঃ প্রাঞ্জলযস্তদা ।
ততস্তু বেগবাংস্তস্য গিরের্গিরিনিভঃ কপিঃ ॥ 29 ॥
dṛṣṭvā te vānarāssarve tasthuḥ prāñjalayastadā |
tatastu vegavāṃstasya girergirinibhaḥ kapiḥ || 29 ||

seeing him, all those monkeys stood with joined palms. Then the swift monkey, resembling a mountain, fell upon the peak of that mountain abounding in trees— AI

...તે સમયે તે સર્વ વાનરોએ હાથ જોડીને ઊભા રહ્યા. પછી વેગવાન, પર્વત જેવા તે કપિએ... AI

Shloka 30
নিপপাত মহেন্দ্রস্য শিখরে পাদপাকুলে ।
হর্ষেণাপূর্যমাণোঽসৌ রম্যে পর্বতনির্ঝরে ॥ 30 ॥
nipapāta mahendrasya śikhare pādapākule |
harṣeṇāpūryamāṇo'sau ramye parvatanirjhare || 30 ||

he fell upon the summit of the great mountain, crowded with trees, being filled with joy, on that lovely mountain cascade. AI

...વૃક્ષોથી ભરેલા મહેન્દ્ર પર્વતના શિખર પર પડાવ કર્યો; તે રમણીય પર્વતના ઝરણાં પાસે હર્ષથી ભરાઈ જતો હતો. AI

Shloka 31
ছিন্নপক্ষ ইবাঽকাশাত্পপাত ধরণীধরঃ ।
ততস্তে প্রীতমনসস্সর্বে বানরপুঙ্গবাঃ ॥ 31 ॥
chinnapakṣa ivā'kāśātpapāta dharaṇīdharaḥ |
tataste prītamanasassarve vānarapuṅgavāḥ || 31 ||

Like one whose wings are cut, the mountain-dweller fell from the sky. Then all those foremost of monkeys, with gladdened hearts— AI

જેમ પાંખો કપાયેલો પક્ષી આકાશથી પડે તેમ તે પર્વતધર નીચે ઊતર્યો. પછી પ્રસન્ન મનવાળા તે સર્વ વાનરશ્રેષ્ઠોએ... AI

Shloka 32
হনুমন্তং মহাত্মানং পরিবার্যোপতস্থিরে ।
পরিবার্য চ তে সর্বে পরাং প্রীতিমুপাগতাঃ ॥ 32 ॥
hanumantaṃ mahātmānaṃ parivāryopatasthire |
parivārya ca te sarve parāṃ prītimupāgatāḥ || 32 ||

surrounding the great-souled Hanuman, they stood near him; and having surrounded him, they all attained supreme joy. AI

...મહાત્મા હનુમાનને ઘેરીને તેમની પાસે ઊભા રહ્યા; અને તેમને ઘેરીને તે સર્વે અત્યંત પ્રસન્નતાને પામ્યા. AI

Shloka 33
প্রহৃষ্টবদনা স্সর্বে তমরোগমুপাগতম্ ।
উপাযনানি চাদায মূলানি চ ফলানি চ ॥ 33 ॥
prahṛṣṭavadanā ssarve tamarogamupāgatam |
upāyanāni cādāya mūlāni ca phalāni ca || 33 ||

All of them, with joyful faces, approached him who had come back free of illness, and bringing gifts of roots and fruits, they honoured the great monkey, the son of the wind. AI

તે નીરોગી થઈને આવેલા તેમને જોઈને સર્વે પ્રસન્ન મુખવાળા થયા અને મૂળ તથા ફળ રૂપી ભેટો લઈને તેમનું સ્વાગત કર્યું. AI

Shloka 34
প্রত্যর্চযন্ হরিশ্রেষ্ঠং হরযো মারুতাত্মজম্ ।
হনুমাংস্তু গুরূন্ বৃদ্ধাঞ্জাম্ববত্প্রমুখাংস্তদা ॥ 34 ॥
pratyarcayan hariśreṣṭhaṃ harayo mārutātmajam |
hanumāṃstu gurūn vṛddhāñjāmbavatpramukhāṃstadā || 34 ||

The monkeys reverently honoured that best of monkeys, the son of Maruta. Then Hanuman (honoured) the elders and the aged ones, headed by Jambavan. AI

વાનરોએ વાયુપુત્ર એવા વાનરશ્રેષ્ઠ હનુમાનનું પૂજન કર્યું. ત્યારે હનુમાને ગુરુજનો તથા જાંબવાન વગેરે વૃદ્ધોને વંદન કર્યાં. AI

Shloka 35
কুমারমঙ্গদং চৈব সোঽবন্দত মহাকপিঃ ।
স তাভ্যাং পূজিতঃ পূজ্যঃ কপিভিশ্চ প্রসাদিতঃ ॥ 35 ॥
kumāramaṅgadaṃ caiva so'vandata mahākapiḥ |
sa tābhyāṃ pūjitaḥ pūjyaḥ kapibhiśca prasāditaḥ || 35 ||

That great monkey also saluted the young prince Angada. Honoured by those two and propitiated by the monkeys, he who is worthy of worship (received their homage). AI

તે મહાકપિએ કુમાર અંગદને પણ વંદન કર્યાં. તે પૂજનીય હનુમાનનું અંગદ અને વાનરોએ પૂજન કર્યું અને તેમને પ્રસન્ન કર્યા. AI

Shloka 36
দৃষ্টা সীতেতি বিক্রান্ত স্সঙ্ক্ষেপেণ ন্যবেদযত্ ।
নিষসাদ চ হস্তেন গৃহীত্বা বালিনস্সুতম্ ॥ 36 ॥
dṛṣṭā sīteti vikrānta ssaṅkṣepeṇa nyavedayat |
niṣasāda ca hastena gṛhītvā vālinassutam || 36 ||

The valiant one reported briefly, 'Sita has been seen.' And taking the son of Vali by the hand, he sat down. AI

પરાક્રમી હનુમાને સંક્ષેપમાં 'સીતાજીને જોઈ છે' એમ જણાવ્યું અને વાલિના પુત્ર (અંગદ)નો હાથ પકડીને બેસી ગયા. AI

Shloka 37
রমণীযে বনোদ্দেশে মহেন্দ্রস্য গিরেস্তদা ।
হনুমানব্রবীদ্ধৃষ্টস্তদা তান্বানরর্ষভান্ ॥ 37 ॥
ramaṇīye vanoddeśe mahendrasya girestadā |
hanumānabravīddhṛṣṭastadā tānvānararṣabhān || 37 ||

Then, in a delightful region of the forest on Mount Mahendra, Hanuman, joyful, spoke to those foremost of monkeys. AI

ત્યારે પ્રસન્ન થયેલા હનુમાને મહેન્દ્ર પર્વતના રમણીય વનપ્રદેશમાં તે વાનરશ્રેષ્ઠોને કહ્યું. AI

Shloka 38
অশোকবনিকাসংস্থা দৃষ্টা সা জনকাত্মজা ।
রক্ষমাণা সুঘোরাভী রাক্ষসীভিরনিন্দিতা ॥ 38 ॥
aśokavanikāsaṃsthā dṛṣṭā sā janakātmajā |
rakṣamāṇā sughorābhī rākṣasībhiraninditā || 38 ||

'That daughter of Janaka has been seen, dwelling in the Ashoka grove, guarded by exceedingly terrible ogresses — she, the blameless one.' AI

'અશોકવાટિકામાં રહેલી, અત્યંત ભયંકર રાક્ષસીઓથી રક્ષણ પામતી, નિંદારહિત એવી જનકની પુત્રી સીતાજીને જોઈ છે.' AI

Shloka 39
একবেণীধরা বালা রামদর্শনলালসা ।
উপবাসপরিশ্রান্তা জটিলা মলিনা কৃশা ॥ 39 ॥
ekaveṇīdharā bālā rāmadarśanalālasā |
upavāsapariśrāntā jaṭilā malinā kṛśā || 39 ||

'The young woman wears a single braid, longs for the sight of Rama, is worn out by fasting, has matted hair, is soiled and emaciated.' AI

'તે બાલા એક જ વેણી ધારણ કરીને, રામના દર્શનની લાલસાવાળી, ઉપવાસથી થાકેલી, જટાવાળી, મેલી અને કૃશ થઈ ગયેલી છે.' AI

Shloka 40
ততো দৃষ্টেতি বচনং মহার্থমমৃতোপমম্ ।
নিশম্য মারুতেস্সর্বে মুদিতা বানরাভবন্ ॥ 40 ॥
tato dṛṣṭeti vacanaṃ mahārthamamṛtopamam |
niśamya mārutessarve muditā vānarābhavan || 40 ||

Then, hearing the words 'She has been seen,' which were of great meaning and like nectar, all the monkeys became joyful. AI

ત્યારે મહાન અર્થવાળું અમૃત સમાન એવું 'દેખી છે' એ વચન મારુતિ (હનુમાન)ના મુખથી સાંભળીને સર્વે વાનરો આનંદિત થયા. AI

Shloka 41
ক্ষ্বেলন্ত্যন্যে নদন্ত্যন্যে গর্জন্ত্যন্যে মহাবলাঃ ।
চক্রুঃ কিলকিলামন্যে প্রতিগর্জন্তি চাপরে ॥ 41 ॥
kṣvelantyanye nadantyanye garjantyanye mahābalāḥ |
cakruḥ kilakilāmanye pratigarjanti cāpare || 41 ||

Some of the mighty ones shouted, some roared, some thundered; others raised the cry of kilikila, and yet others thundered back in answer. AI

કેટલાક વાનરો કૂદકા મારતા હતા, કેટલાક ગર્જના કરતા હતા, બીજા મહાબળવાન વાનરો ગર્જના કરતા હતા; કેટલાકે કિલકિલાટ કર્યો અને બીજા તેમની સામે પ્રતિગર્જના કરતા હતા. AI

Shloka 42
কেচিদুচ্ছ্রিতলাঙ্গূলাঃ প্রহৃষ্টাঃ কপিকুঞ্জরাঃ ।
আযতাঞ্চিতদীর্ঘাণি লাঙ্গূলানি প্রবিব্যধুঃ ॥ 42 ॥
keciducchritalāṅgūlāḥ prahṛṣṭāḥ kapikuñjarāḥ |
āyatāñcitadīrghāṇi lāṅgūlāni pravivyadhuḥ || 42 ||

Some elephant-like monkeys, delighted, with uplifted tails, thrust up their long, curved, extended tails. AI

કેટલાક હર્ષથી ઉન્મત્ત થયેલા હાથી જેવા વાનરોએ ઊંચી પૂંછડીઓ ઊભી કરીને લાંબી અને વક્ર પૂંછડીઓને ફેલાવી દીધી. AI

Shloka 43
অপরে চ হনূমন্তং বানরা বারণোপমম্ ।
আপ্লুত্য গিরিশৃঙ্গেভ্যস্সংস্পৃশন্তি স্ম হর্ষিতাঃ ॥ 43 ॥
apare ca hanūmantaṃ vānarā vāraṇopamam |
āplutya giriśṛṅgebhyassaṃspṛśanti sma harṣitāḥ || 43 ||

Other monkeys, joyful, leaping down from the mountain peaks, touched Hanuman, who was like an elephant. AI

બીજા હર્ષિત વાનરોએ હાથી જેવા હનુમાનજી પર પર્વતનાં શિખરો પરથી કૂદીને તેમને સ્પર્શ કર્યો. AI

Shloka 44
উক্তবাক্যং হনূমন্তমঙ্গদস্তমথাব্রবীত্ ।
সর্বেষাং হরিবীরাণাং মধ্যে বচনমুত্তমম্ ॥ 44 ॥
uktavākyaṃ hanūmantamaṅgadastamathābravīt |
sarveṣāṃ harivīrāṇāṃ madhye vacanamuttamam || 44 ||

Then Angada spoke to Hanuman, who had spoken his words, the best of words, in the midst of all the monkey heroes. AI

ત્યારે અંગદે ઉત્તમ વચન બોલનારા હનુમાનજીને સર્વ વાનરવીરોની વચ્ચે આ ઉત્તમ વચન કહ્યું. AI

Shloka 45
সত্ত্বে বীর্যে ন তে কশ্চিত্সমো বানর বিদ্যতে ।
যদবপ্লুত্য বিস্তীর্ণং সাগরং পুনরাগতঃ ॥ 45 ॥
sattve vīrye na te kaścitsamo vānara vidyate |
yadavaplutya vistīrṇaṃ sāgaraṃ punarāgataḥ || 45 ||

O monkey, there is none equal to you in strength or valor, since you have returned after leaping across the vast ocean. AI

હે વાનર! સામર્થ્યમાં કે પરાક્રમમાં તમારા જેવો કોઈ નથી, કારણ કે તમે વિશાળ સાગરને ઓળંગીને ફરી પાછા આવ્યા છો. AI

Shloka 46
অহো স্বামিনি তে ভক্তিরহো বীর্যমহো ধৃতিঃ ।
দিষ্ট্যা দৃষ্টা ত্বযা দেবী রামপত্নী যশস্বিনী ॥ 46 ॥
aho svāmini te bhaktiraho vīryamaho dhṛtiḥ |
diṣṭyā dṛṣṭā tvayā devī rāmapatnī yaśasvinī || 46 ||

O what devotion to your master is yours! O what valor! O what fortitude! By good fortune the glorious goddess, the wife of Rama, has been seen by you. AI

અહો! સ્વામી પ્રત્યે તમારી ભક્તિ અહો! તમારું પરાક્રમ અહો! તમારી ધૃતિ! સદભાગ્યથી તમે યશસ્વિની દેવી રામપત્ની સીતાને જોઈ છે. AI

Shloka 47
দিষ্ট্যা ত্যক্ষ্যতি কাকুত্স্থ শ্শোকং সীতাবিযোগজম্ ।
ততোঽঙ্গদং হনূমন্তং জাম্ববন্তং চ বানরাঃ ॥ 47 ॥
diṣṭyā tyakṣyati kākutstha śśokaṃ sītāviyogajam |
tato'ṅgadaṃ hanūmantaṃ jāmbavantaṃ ca vānarāḥ || 47 ||

By good fortune the descendant of Kakutstha will cast off the grief born of separation from Sita. Then the monkeys, surrounding Angada, Hanuman and Jambavan, AI

સદભાગ્યથી કાકુત્સ્થ (રામ) સીતાવિયોગજન્ય શોકનો ત્યાગ કરશે. ત્યારપછી હર્ષિત વાનરોએ અંગદ, હનુમાન અને જાંબવાનને ઘેરી લીધા. AI

Shloka 48
পরিবার্য প্রমুদিতা ভেজিরে বিপুলাশ্শিলাঃ ।
শ্রোতুকামাস্সমুদ্রস্য লঙ্ঘনং বানরোত্তমাঃ ॥ 48 ॥
parivārya pramuditā bhejire vipulāśśilāḥ |
śrotukāmāssamudrasya laṅghanaṃ vānarottamāḥ || 48 ||

rejoiced greatly and resorted to broad rocks, the best of monkeys, eager to hear of the crossing of the ocean. AI

હર્ષથી ભરપૂર થયેલા તે ઉત્તમ વાનરોએ વિશાળ શિલાઓ પર આસન લીધાં, કારણ કે તેઓ સમુદ્રલંઘનની વાત સાંભળવા ઇચ્છતા હતા. AI

Shloka 49
দর্শনং চাপি লঙ্কাযাস্সীতাযা রাবণস্য চ ।
তস্থুঃ প্রাঞ্জলযস্সর্বে হনুমদ্বচনোন্মুখাঃ ॥ 49 ॥
darśanaṃ cāpi laṅkāyāssītāyā rāvaṇasya ca |
tasthuḥ prāñjalayassarve hanumadvacanonmukhāḥ || 49 ||

And the sight of Lanka, of Sita, and of Ravana — all stood with joined palms, eager for Hanuman's words. AI

લંકાનું દર્શન, સીતાનું દર્શન અને રાવણનું દર્શન થાય તે માટે બધા વાનરો હનુમાનના વચન તરફ મુખ રાખીને હાથ જોડીને ઊભા રહ્યા. AI

Shloka 50
তস্থৌ তত্রাঙ্গদঃ শ্রীমান্ বানরৈর্বহুভির্বৃতঃ ।
উপাস্যমানো বিবুধৈর্দিবি দেবপতির্যথা ॥ 50 ॥
tasthau tatrāṅgadaḥ śrīmān vānarairbahubhirvṛtaḥ |
upāsyamāno vibudhairdivi devapatiryathā || 50 ||

There stood the glorious Angada, surrounded by many monkeys, being attended upon like the lord of the gods in heaven by the gods. AI

ત્યાં શ્રીમાન અંગદ ઘણા વાનરોથી ઘેરાયેલા, આકાશમાં દેવો દ્વારા સેવાયમાન દેવરાજ ઇન્દ્રની જેમ ઊભા રહ્યા. AI

Shloka 51
হনূমতা কীর্তিমতা যশস্বিনা তথাঙ্গদেনাঙ্গদবদ্ধবাহুনা ।
মুদা তদাঽধ্যাসিতমুন্নতং মহন্মহীধরাগ্রং জ্বলিতং শ্রিযাভবত্ ॥ 51 ॥
hanūmatā kīrtimatā yaśasvinā tathāṅgadenāṅgadabaddhabāhunā |
mudā tadā'dhyāsitamunnataṃ mahanmahīdharāgraṃ jvalitaṃ śriyābhavat || 51 ||

By the renowned and famous Hanuman, and by Angada with his arms bound by armlets, that lofty great mountain summit, then joyfully occupied, became blazing with splendor. AI

કીર્તિવાળા યશસ્વી હનુમાન તથા અંગદબદ્ધ બાહુવાળા અંગદ દ્વારા તે વખતે આનંદપૂર્વક અધિષ્ઠિત થયેલું તે ઊંચું મહાન પર્વતશિખર શ્રીથી ઝળહળી ઊઠ્યું. AI

ইত্যার্ষে শ্রীমদ্রামাযণে বাল্মীকীয আদিকাব্যে সুন্দরকাণ্ডে সপ্তপঞ্চাশস্সর্গঃ ॥
Sanskrit — Devanagari (original)
श्रीमद्वाल्मीकीय रामायणे सुन्दरकाण्डम् ।
अथ सप्तपञ्चाशस्सर्गः ।
स चन्द्रकुमुदं रम्यं सार्ककारण्डवं शुभम् ।
तिष्यश्रवणकादम्बमभ्रशैवालशाद्वलम् ॥ 1 ॥
पुनर्वसुमहामीनं लोहिताङ्गमहाग्रहम् ।
ऐरावतमहाद्वीपं स्वातिहंसविलोलितम् ॥ 2 ॥
वातसङ्घातजातोर्मि चन्द्रांशुशिशिराम्बुमत् ।
भुजङ्गयक्षगन्धर्वप्रबुद्धकमलोत्पलम् ॥ 3 ॥
हनुमान्मारुतगतिर्महानौरिव सागरम् ।
अपारमपरिश्रान्तः पुप्लुवे गगनार्णवम् ॥ 4 ॥
ग्रसमान इवाकाशं ताराधिपमिवोल्लिखन् ।
हरन्निव सनक्षत्रं गगनं सार्कमण्डलम् ॥ 5 ॥
मारुतस्यात्मजः श्रीमान्कपिर्व्योमचरो महान् ।
हनुमान्मेघजालानि विकर्षन्निव गच्छति ॥ 6 ॥
पाण्डुरारुणवर्णानि नीलमाञ्जिष्ठकानि च ।
हरितारुणवर्णानि महाभ्राणि चकाशिरे ॥ 7 ॥
प्रविशन्नभ्रजालानि निष्पतंश्च पुनः पुनः ।
प्रच्छन्नश्च प्रकाशश्च चन्द्रमा इव लक्ष्यते ॥ 8 ॥
विविधाभ्रघनापन्नगोचरो धवलाम्बरः ।
दृश्यादृश्यतनुर्वीरस्तदा चन्द्रायतेऽम्बरे ॥ 9 ॥
तार्क्ष्यायमाणो गगने बभासे वायुनन्दनः ।
दारयन्मेघबृन्दानि निष्पतंश्च पुनः पुनः ॥ 10 ॥
नदन्नादेन महता मेघस्वनमहास्वनः ।
प्रवरान्राक्षसान् हत्वा नाम विश्राव्य चात्मनः ॥ 11 ॥
आकुलां नगरीं कृत्वा व्यथयित्वा च रावणम् ।
अर्दयित्वा बलं घोरं वैदेहीमभिवाद्य च ॥ 12 ॥
आजगाम महातेजाः पुनर्मध्येन सागरम् ।
पर्वतेन्द्रं सुनाभं च समुपस्पृश्य वीर्यवान् ॥ 13 ॥
ज्यामुक्त इव नाराचो महावेगोऽभ्युपागतः ।
स किञ्चिदनुसम्प्राप्तः समालोक्य महागिरिम् ॥ 14 ॥
महेन्द्रं मेघसङ्काशं ननाद हरिपुङ्गवः ।
स पूरयामास कपिर्दिशो दश समन्ततः ॥ 15 ॥
नदन्नादेन महता मेघस्वनमहास्वनः ।
स तं देशमनुप्राप्तः सुहृद्धर्शनलालसः ॥ 16 ॥
ननाद हरिशार्दूलो लाङ्गूलं चाप्यकम्पयत् ।
तस्य नानद्यमानस्य सुपर्णचरिते पथि ॥ 17 ॥
फलतीवास्य घोषेण गगनं सार्कमण्डलम् ।
ये तु तत्रोत्तरे तीरे समुद्रस्य महाबलाः ॥ 18 ॥
पूर्वं संविष्ठिताश्शूरा वायुपुत्रदिदृक्षवः ।
महतो वातनुन्नस्य तोयदस्येव गर्जितम् ॥ 19 ॥
शुश्रुवुस्ते तदा घोषमूरुवेगं हनूमतः ।
ते दीनमनसस्सर्वे शुश्रुवुः काननौकसः ॥ 20 ॥
वानरेन्द्रस्य निर्घोषं पर्जन्यनिनदोपमम् ।
निशम्य नदतो नादं वानरास्ते समन्ततः ॥ 21 ॥
बभूवुरुत्सुकास्सर्वे सुहृद्धर्शनकाङ्क्षिणः ।
जाम्बवान् स हरिश्रेष्ठः प्रीतिसंहृष्टमानसः ॥ 22 ॥
उपामन्त्र्य हरीन् सर्वानिदं वचनमब्रवीत् ।
सर्वथा कृतकार्योऽसौ हनुमान्नात्र संशयः ॥ 23 ॥
न ह्यस्याकृतकार्यस्य नाद एवंविधो भवेत् ।
तस्य बाहूरुवेगं च निनादं च महात्मनः ॥ 24 ॥
निशम्य हरयो हृष्टाः समुत्पेतुस्ततस्ततः ।
ते नगाग्रान्नगाग्राणि शिखराच्छिखराणि च ॥ 25 ॥
प्रहृष्टाः समपद्यन्त हनूमन्तं दिदृक्षवः ।
ते प्रीताः पादपाग्रेषु गृह्य शाखाः सुविष्ठिताः ॥ 26 ॥
वासांसीव प्रशाखाश्च समाविध्यन्त वानराः ।
गिरिगह्वरसंलीनो यथा गर्जति मारुतः ॥ 27 ॥
एवं जगर्ज बलवान् हनुमान्मारुतात्मजः ।
तमभ्रघनसङ्काशमापतन्तं महाकपिम् ॥ 28 ॥
दृष्ट्वा ते वानरास्सर्वे तस्थुः प्राञ्जलयस्तदा ।
ततस्तु वेगवांस्तस्य गिरेर्गिरिनिभः कपिः ॥ 29 ॥
निपपात महेन्द्रस्य शिखरे पादपाकुले ।
हर्षेणापूर्यमाणोऽसौ रम्ये पर्वतनिर्झरे ॥ 30 ॥
छिन्नपक्ष इवाऽकाशात्पपात धरणीधरः ।
ततस्ते प्रीतमनसस्सर्वे वानरपुङ्गवाः ॥ 31 ॥
हनुमन्तं महात्मानं परिवार्योपतस्थिरे ।
परिवार्य च ते सर्वे परां प्रीतिमुपागताः ॥ 32 ॥
प्रहृष्टवदना स्सर्वे तमरोगमुपागतम् ।
उपायनानि चादाय मूलानि च फलानि च ॥ 33 ॥
प्रत्यर्चयन् हरिश्रेष्ठं हरयो मारुतात्मजम् ।
हनुमांस्तु गुरून् वृद्धाञ्जाम्बवत्प्रमुखांस्तदा ॥ 34 ॥
कुमारमङ्गदं चैव सोऽवन्दत महाकपिः ।
स ताभ्यां पूजितः पूज्यः कपिभिश्च प्रसादितः ॥ 35 ॥
दृष्टा सीतेति विक्रान्त स्सङ्क्षेपेण न्यवेदयत् ।
निषसाद च हस्तेन गृहीत्वा वालिनस्सुतम् ॥ 36 ॥
रमणीये वनोद्देशे महेन्द्रस्य गिरेस्तदा ।
हनुमानब्रवीद्धृष्टस्तदा तान्वानरर्षभान् ॥ 37 ॥
अशोकवनिकासंस्था दृष्टा सा जनकात्मजा ।
रक्षमाणा सुघोराभी राक्षसीभिरनिन्दिता ॥ 38 ॥
एकवेणीधरा बाला रामदर्शनलालसा ।
उपवासपरिश्रान्ता जटिला मलिना कृशा ॥ 39 ॥
ततो दृष्टेति वचनं महार्थममृतोपमम् ।
निशम्य मारुतेस्सर्वे मुदिता वानराभवन् ॥ 40 ॥
क्ष्वेलन्त्यन्ये नदन्त्यन्ये गर्जन्त्यन्ये महाबलाः ।
चक्रुः किलकिलामन्ये प्रतिगर्जन्ति चापरे ॥ 41 ॥
केचिदुच्छ्रितलाङ्गूलाः प्रहृष्टाः कपिकुञ्जराः ।
आयताञ्चितदीर्घाणि लाङ्गूलानि प्रविव्यधुः ॥ 42 ॥
अपरे च हनूमन्तं वानरा वारणोपमम् ।
आप्लुत्य गिरिशृङ्गेभ्यस्संस्पृशन्ति स्म हर्षिताः ॥ 43 ॥
उक्तवाक्यं हनूमन्तमङ्गदस्तमथाब्रवीत् ।
सर्वेषां हरिवीराणां मध्ये वचनमुत्तमम् ॥ 44 ॥
सत्त्वे वीर्ये न ते कश्चित्समो वानर विद्यते ।
यदवप्लुत्य विस्तीर्णं सागरं पुनरागतः ॥ 45 ॥
अहो स्वामिनि ते भक्तिरहो वीर्यमहो धृतिः ।
दिष्ट्या दृष्टा त्वया देवी रामपत्नी यशस्विनी ॥ 46 ॥
दिष्ट्या त्यक्ष्यति काकुत्स्थ श्शोकं सीतावियोगजम् ।
ततोऽङ्गदं हनूमन्तं जाम्बवन्तं च वानराः ॥ 47 ॥
परिवार्य प्रमुदिता भेजिरे विपुलाश्शिलाः ।
श्रोतुकामास्समुद्रस्य लङ्घनं वानरोत्तमाः ॥ 48 ॥
दर्शनं चापि लङ्कायास्सीताया रावणस्य च ।
तस्थुः प्राञ्जलयस्सर्वे हनुमद्वचनोन्मुखाः ॥ 49 ॥
तस्थौ तत्राङ्गदः श्रीमान् वानरैर्बहुभिर्वृतः ।
उपास्यमानो विबुधैर्दिवि देवपतिर्यथा ॥ 50 ॥
हनूमता कीर्तिमता यशस्विना तथाङ्गदेनाङ्गदबद्धबाहुना ।
मुदा तदाऽध्यासितमुन्नतं महन्महीधराग्रं ज्वलितं श्रियाभवत् ॥ 51 ॥
इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये सुन्दरकाण्डे सप्तपञ्चाशस्सर्गः ॥
🕉️ This is the original Sanskrit rendered in Bengali script. Pronunciation is identical to the Sanskrit Devanagari version. It is a transliteration, not a translation — see “Meaning” for translations where available.
🕉 InfoLyter.in