📚 Valmiki Ramayana · Kishkindha Kanda

4.25 𑌕𑌿𑌷𑍍𑌕𑌿𑌨𑍍𑌧𑌾𑌕𑌾𑌣𑍍𑌡 - 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌵𑌿𑌂𑌶 𑌸𑌰𑍍𑌗𑌃

Sarga 25

✍️ Author Maharishi Valmiki 🖋️ Grantha script 🔢 54 verses 26 views
📄 Download PDF
View: Text in this script too →
🖋️ Script: க்ரந்த ▾
⚠️ AI-generated translation — the Sinhala meaning was produced by AI and automatically cross-checked against the Sanskrit, but it may still contain errors. It has not yet been reviewed by a scholar. Please refer to a traditional commentary for study.
Summary — Sinhala
රාම තුමා ශෝකයෙන් දැවෙන සුග්‍රීව, තාරා සහ අංගද සැනසූ අතර, ශෝකයෙන් ප්‍රයෝජනයක් නොමැති බවත් කාලයේ නියතිය අනුව කටයුතු කළ යුතු බවත් පැවසීය. ලක්ෂ්මණ තුමා වාලීගේ අවසන් කටයුතු ඉටු කරන ලෙස සුග්‍රීවට අණ කළේය. තාරා ඇතිරිල්ල ගෙන ආ අතර, සුග්‍රීව වාලීගේ දේහය එම ශිබිකාව මත තැබීය. තාරා සහ අංගද ඇතුළු වානරයෝ ශෝකයෙන් හඬමින් වාලීගේ චිතකය ගොඩනඟා අවසන් කටයුතු ද උදක කර්මය ද ඉටු කළහ.

AI-generated · not yet verified

The Sinhala meaning of each verse is shown below the verse.

⚠️ AI-generated translation — the English meaning was produced by AI and automatically cross-checked against the Sanskrit, but it may still contain errors. It has not yet been reviewed by a scholar. Please refer to a traditional commentary for study.
Summary — English
Lakshmana consoles the grief-stricken Sugriva and Tara, telling them that the dead are not helped by lamentation and that fate governs all beings, so they should proceed with what must be done. He urges Sugriva to perform Vali's funeral rites without delay, and orders are given for a palanquin, wood, garlands, ghee, oil and perfumes to be brought, with Angada and Tara assisting. Vali's body is placed on the palanquin and carried out amid the wailing of the monkey women, and a funeral pyre is built on the sandy bank of a mountain river. Tara laments over her husband's body, after which Angada and Sugriva place Vali on the pyre, the fire is offered according to prescribed rites, and water is offered for Vali before the monkeys return to Rama.

AI-generated · not yet verified

The English meaning of each verse is shown below the verse.

Meaning —
𑌶𑍍𑌰𑍀𑌮𑌦𑍍𑌵𑌾𑌲𑍍𑌮𑍀𑌕𑍀𑌯 𑌰𑌾𑌮𑌾𑌯𑌣𑍇 𑌕𑌿𑌷𑍍𑌕𑌿𑌨𑍍𑌧𑌾𑌕𑌾𑌣𑍍𑌡𑌮𑍍 ।
𑌅𑌥 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌵𑌿𑌂𑌶𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌗𑌃 ।
Shloka 1
𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌂 𑌚𑍈𑌵 𑌤𑌾𑌰𑌾𑌂 𑌚 𑌸𑌾𑌙𑍍𑌗𑌦𑌂 𑌸𑌹𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌃 ।
𑌸𑌮𑌾𑌨𑌶𑍋𑌕𑌃 𑌕𑌾𑌕𑍁𑌤𑍍𑌸𑍍𑌥 𑌸𑍍𑌸𑌾𑌨𑍍𑌤𑍍𑌵𑌯𑌨𑍍𑌨𑌿𑌦𑌮𑌬𑍍𑌰𑌵𑍀𑌤𑍍 ॥ 1 ॥
sugrīvaṃ caiva tārāṃ ca sāṅgadaṃ sahalakṣmaṇaḥ |
samānaśokaḥ kākutstha ssāntvayannidamabravīt || 1 ||

Lakshmana, together with Angada, consoled Sugriva and Tara, who were equally grief-stricken, and spoke this, O Kakuthstha (Rama). AI

ලක්ෂ්මණ සමඟ සමාන ශෝකයෙන් යුත් කකුත්ස්ථ (රාම) තුමා සුග්‍රීව සහ තාරා ද, අංගද සමඟ, සැනසවමින් මෙසේ කීවේය. AI

Shloka 2
𑌨 𑌶𑍋𑌕𑌪𑌰𑌿𑌤𑌾𑌪𑍇𑌨 𑌶𑍍𑌰𑍇𑌯𑌸𑌾 𑌯𑍁𑌜𑍍𑌯𑌤𑍇 𑌮𑍃𑌤𑌃 ।
𑌯𑌦𑌤𑍍𑌰𑌾𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌂 𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑌂 𑌤𑌤𑍍𑌸𑌮𑌾𑌧𑌾𑌤𑍁𑌮𑌰𑍍𑌹𑌥 ॥ 2 ॥
na śokaparitāpena śreyasā yujyate mṛtaḥ |
yadatrānantaraṃ kāryaṃ tatsamādhātumarhatha || 2 ||

The dead are not benefited by grief and lamentation. Whatever is to be done next, that you ought to set about accomplishing. AI

ශෝකයෙන් දැවීමෙන් මළවුන්ට යහපතක් නොලැබේ. මෙහි ඊළඟට කළ යුතු කාර්යය ඔබ ඉටු කිරීමට සුදුසුය. AI

Shloka 3
𑌲𑍋𑌕𑌵𑍃𑌤𑍍𑌤𑌮𑌨𑍁𑌷𑍍𑌠𑍇𑌯𑌂 𑌕𑍃𑌤𑌂 𑌵𑍋 𑌬𑌾𑌷𑍍𑌪𑌮𑍋𑌕𑍍𑌷𑌣𑌮𑍍 ।
𑌨 𑌕𑌾𑌲𑌾𑌦𑍁𑌤𑍍𑌤𑌰𑌂 𑌕𑌿𑌞𑍍𑌚𑌿𑌤𑍍𑌕𑌰𑍍𑌮 𑌶𑌕𑍍𑌯𑌮𑍁𑌪𑌾𑌸𑌿𑌤𑍁𑌮𑍍 ॥ 3 ॥
lokavṛttamanuṣṭheyaṃ kṛtaṃ vo bāṣpamokṣaṇam |
na kālāduttaraṃ kiñcitkarma śakyamupāsitum || 3 ||

The customary practice of the world must be followed; the shedding of tears has been done by you. No action can be undertaken beyond the appointed time. AI

ලෝක සිරිත අනුගමනය කළ යුතුය; ඔබ කඳුළු හෙළීම කළේය. කාලය ඉක්මවා ගොස් කිසිදු කර්මයක් ඉටු කළ නොහැක. AI

Shloka 4
𑌨𑌿𑌯𑌤𑌿𑌃 𑌕𑌾𑌰𑌣𑌂 𑌲𑍋𑌕𑍇 𑌨𑌿𑌯𑌤𑌿𑌃 𑌕𑌰𑍍𑌮𑌸𑌾𑌧𑌨𑌮𑍍 ।
𑌨𑌿𑌯𑌤𑌿𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑌭𑍂𑌤𑌾𑌨𑌾𑌂 𑌨𑌿𑌯𑍋𑌗𑍇𑌷𑍍𑌵𑌿𑌹 𑌕𑌾𑌰𑌣𑌮𑍍 ॥ 4 ॥
niyatiḥ kāraṇaṃ loke niyatiḥ karmasādhanam |
niyatissarvabhūtānāṃ niyogeṣviha kāraṇam || 4 ||

Fate is the cause in the world; fate is the means of action; fate is the cause in the undertakings of all beings here. AI

ලෝකයේ හේතුව නියතියයි; නියතිය කර්මය සාධනය කරන්නීය; මෙලොව සියලු සත්වයන්ගේ නියෝගයන්හි හේතුව ද නියතියයි. AI

Shloka 5
𑌨 𑌕𑌰𑍍𑌤𑌾 𑌕𑌸𑍍𑌯𑌚𑌿𑌤𑍍𑌕𑌶𑍍𑌚𑌿𑌨𑍍𑌨𑌿𑌯𑍋𑌗𑍇 𑌚𑌾𑌪𑌿𑌨𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌃 ।
𑌸𑍍𑌵𑌭𑌾𑌵𑍇 𑌵𑌰𑍍𑌤𑌤𑍇 𑌲𑍋𑌕𑌸𑍍𑌤𑌸𑍍𑌯 𑌕𑌾𑌲𑌃 𑌪𑌰𑌾𑌯𑌣𑌮𑍍 ॥ 5 ॥
na kartā kasyacitkaścinniyoge cāpineśvaraḥ |
svabhāve vartate lokastasya kālaḥ parāyaṇam || 5 ||

No one is the doer of anything for anyone, nor is anyone the lord over any undertaking. The world proceeds according to its own nature; time is its ultimate resort. AI

කිසිවෙකු කිසිවකුගේ කර්තෘ නොවේ; නියෝගයෙහි ද අධිපතියෙක් නොවේ. ලෝකය ස්වභාවයෙහි පවතී; එහි පරම ගතිය කාලයයි. AI

Shloka 6
𑌨 𑌕𑌾𑌲𑌃 𑌕𑌾𑌲𑌮𑌤𑍍𑌯𑍇𑌤𑌿 𑌨 𑌕𑌾𑌲𑌃 𑌪𑌰𑌿𑌹𑍀𑌯𑌤𑍇 ।
𑌸𑍍𑌵𑌭𑌾𑌵𑌂 𑌚 𑌸𑌮𑌾𑌸𑌾𑌦𑍍𑌯 𑌨 𑌕𑌶𑍍𑌚𑌿𑌦𑌤𑌿𑌵𑌰𑍍𑌤𑌤𑍇 ॥ 6 ॥
na kālaḥ kālamatyeti na kālaḥ parihīyate |
svabhāvaṃ ca samāsādya na kaścidativartate || 6 ||

Time does not pass beyond time, nor is time left behind. Having come to nature, no one oversteps it. AI

කාලය කාලය ඉක්මවා නොයයි; කාලය අඩු නොවේ. ස්වභාවයට පත්ව කිසිවෙක් එය ඉක්මවා නොයයි. AI

Shloka 7
𑌨 𑌕𑌾𑌲𑌸𑍍𑌯𑌾𑌸𑍍𑌤𑌿 𑌬𑌨𑍍𑌧𑍁𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌨 𑌹𑍇𑌤𑍁𑌰𑍍𑌨 𑌪𑌰𑌾𑌕𑍍𑌰𑌮𑌃 ।
𑌨 𑌮𑌿𑌤𑍍𑌰𑌜𑍍𑌞𑌾𑌤𑌿𑌸𑌮𑍍𑌬𑌨𑍍𑌧𑌃 𑌕𑌾𑌰𑌣𑌂 𑌨𑌾𑌤𑍍𑌮𑌨𑍋 𑌵𑌶𑌃 ॥ 7 ॥
na kālasyāsti bandhutvaṃ na heturna parākramaḥ |
na mitrajñātisambandhaḥ kāraṇaṃ nātmano vaśaḥ || 7 ||

Time has no kinship, no cause, no valor; neither friendship, nor relation of kin, nor one's own control is a cause. AI

කාලයට ඥාතිත්වයක් නැත, හේතුවක් නැත, පරාක්‍රමයක් නැත; මිත්‍ර ඥාති සම්බන්ධය හෝ තමාගේ වශය හේතුවක් නොවේ. AI

Shloka 8
𑌕𑌿𑌂 𑌤𑍁 𑌕𑌾𑌲𑌪𑌰𑍀𑌣𑌾𑌮𑍋 𑌦𑍍𑌰𑌷𑍍𑌟𑌵𑍍𑌯𑌸𑍍𑌸𑌾𑌧𑍁 𑌪𑌶𑍍𑌯𑌤𑌾 ।
𑌧𑌰𑍍𑌮𑌶𑍍𑌚𑌾𑌰𑍍𑌥𑌶𑍍𑌚 𑌕𑌾𑌮𑌶𑍍𑌚 𑌕𑌾𑌲𑌕𑍍𑌰𑌮𑌸𑌮𑌾𑌹𑌿𑌤𑌾𑌃 ॥ 8 ॥
kiṃ tu kālaparīṇāmo draṣṭavyassādhu paśyatā |
dharmaścārthaśca kāmaśca kālakramasamāhitāḥ || 8 ||

But the transformation wrought by time is to be seen rightly by one who sees clearly. Righteousness, wealth, and desire are all ordered by the course of time. AI

එහෙත් මනාව බලන්නා විසින් කාලයේ පරිණාමය දැකිය යුතුය; ධර්මය, අර්ථය සහ කාමය කාල ක්‍රමයෙහි පිහිටා ඇත. AI

Shloka 9
𑌇𑌤𑌸𑍍𑌸𑍍𑌵𑌾𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌕𑍃𑌤𑌿𑌂 𑌵𑌾𑌲𑍀 𑌗𑌤𑌃𑌪𑍍𑌰𑌾𑌪𑍍𑌤𑌃 𑌕𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌫𑌲𑌮𑍍 ।
𑌧𑌰𑍍𑌮𑌾𑌰𑍍𑌥𑌕𑌾𑌮 𑌸𑌂𑌯𑍋𑌗𑍈𑌃 𑌪𑌵𑌿𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌃 ॥ 9 ॥
itassvāṃ prakṛtiṃ vālī gataḥprāptaḥ kriyāphalam |
dharmārthakāma saṃyogaiḥ pavitraṃ plavageśvaraḥ || 9 ||

The lord of the monkeys (Vali) has gone to his own nature and has obtained the fruit of his actions; through the union of dharma, artha and kama he has become purified. AI

වාලී තම ස්වභාවයට පත්ව, ධර්මය, අර්ථය සහ කාමය යන ඒවායේ එකතුවෙන් පවිත්‍ර වූ ක්‍රියාවේ ඵලය ලබා ගත්තේය. ඒ වනාහි වානරයන්ගේ අධිපතියාය. AI

Shloka 10
𑌸𑍍𑌵𑌧𑌰𑍍𑌮𑌸𑍍𑌯 𑌚 𑌸𑌂𑌯𑍋𑌗𑌾𑌜𑍍𑌜𑌿𑌤𑌸𑍍𑌤𑍇𑌨 𑌮𑌹𑌾𑌤𑍍𑌮𑌨𑌾 ।
𑌸𑍍𑌵𑌰𑍍𑌗𑌃 𑌪𑌰𑌿𑌗𑍃𑌹𑍀𑌤𑌶𑍍𑌚 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌾𑌨𑌪𑌰𑌿𑌰𑌕𑍍𑌷𑌤𑌾 ॥ 10 ॥
svadharmasya ca saṃyogājjitastena mahātmanā |
svargaḥ parigṛhītaśca prāṇānaparirakṣatā || 10 ||

By the union with his own dharma he was conquered by that great soul, and heaven has been obtained by him who did not guard his own life-breaths. AI

තම ධර්මයට අනුව කටයුතු කළ බැවින්, ජීවිතය රැක නොගෙන ගිය ඒ මහාත්මයා විසින් ස්වර්ගය දිනා ගන්නා ලදී. AI

Shloka 11
𑌏𑌷𑌾 𑌵𑍈 𑌨𑌿𑌯𑌤𑌿𑌶𑍍𑌶𑍇𑌷𑍍𑌠𑌾 𑌯𑌾𑌂 𑌗𑌤𑍋 𑌹𑌰𑌿𑌯𑍂𑌥𑌪𑌃 ।
𑌤𑌦𑌲𑌂 𑌪𑌰𑌿𑌤𑌾𑌪𑍇𑌨 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌪𑍍𑌤𑌕𑌾𑌲𑌮𑍁𑌪𑌾𑌸𑍍𑌯𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 11 ॥
eṣā vai niyatiśśeṣṭhā yāṃ gato hariyūthapaḥ |
tadalaṃ paritāpena prāptakālamupāsyatām || 11 ||

This is the highest destiny, which the lord of the monkey hosts has reached; therefore enough of grief — attend to what has now come due. AI

වානර සේනාවන්ගේ නායකයා ගිය මේ නියතිය ඉතා උතුම්ය. එබැවින් ශෝක වීමෙන් ප්‍රයෝජන නැත; එළඹ සිටින කාලය අනුව කටයුතු කරන්න. AI

Shloka 12
𑌵𑌚𑌨𑌾𑌨𑍍𑌤𑍇 𑌤𑍁 𑌰𑌾𑌮𑌸𑍍𑌯 𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌃 𑌪𑌰𑌵𑍀𑌰𑌹𑌾 ।
𑌅𑌵𑌦𑌤𑍍𑌪𑍍𑌰𑌶𑍍𑌰𑌿𑌤𑌂 𑌵𑌾𑌕𑍍𑌯𑌂 𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌂 𑌗𑌤𑌚𑍇𑌤𑌸𑌮𑍍 ॥ 12 ॥
vacanānte tu rāmasya lakṣmaṇaḥ paravīrahā |
avadatpraśritaṃ vākyaṃ sugrīvaṃ gatacetasam || 12 ||

At the end of Rama's words, Lakshmana, the slayer of enemy heroes, spoke humble words to Sugriva, whose mind was overwhelmed. AI

රාමගේ වචන අවසන් වූ පසු, සතුරු වීරයන් විනාශ කරන්නා වූ ලක්ෂ්මණ, සිහිය ගිලිහී ගිය සුග්‍රීවයන් අමතා නම්‍ර වචනයක් පැවසීය. AI

Shloka 13
𑌕𑍁𑌰𑍁 𑌤𑍍𑌵𑌮𑌸𑍍𑌯 𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵 𑌪𑍍𑌰𑍇𑌤𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑌮𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌮𑍍 ।
𑌤𑌾𑌰𑌾𑌙𑍍𑌗𑌦𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌸𑌹𑌿𑌤𑍋 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑍋 𑌦𑌹𑌨𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿 ॥ 13 ॥
kuru tvamasya sugrīva pretakāryamanantaram |
tārāṅgadābhyāṃ sahito vālino dahanaṃ prati || 13 ||

O Sugriva, perform without delay the funeral rites for him — the cremation of Vali — together with Tara and Angada. AI

සුග්‍රීව, තාරා සහ අංගද සමඟ එක්ව වාලීගේ දේහය දැවීම සඳහා ඔහුට කළ යුතු අවසන් කටයුතු වහාම ඉටු කරන්න. AI

Shloka 14
𑌸𑌮𑌾𑌜𑍍𑌞𑌾𑌪𑌯 𑌕𑌾𑌷𑍍𑌠𑌾𑌨𑌿 𑌶𑍁𑌷𑍍𑌕𑌾𑌨𑌿 𑌚 𑌬𑌹𑍂𑌨𑌿 𑌚 ।
𑌚𑌨𑍍𑌦𑌨𑌾𑌦𑍀𑌨𑌿 𑌦𑌿𑌵𑍍𑌯𑌾𑌨𑌿 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌸𑌂𑌸𑍍𑌕𑌾𑌰𑌕𑌾𑌰𑌣𑌾𑌤𑍍 ॥ 14 ॥
samājñāpaya kāṣṭhāni śuṣkāni ca bahūni ca |
candanādīni divyāni vālisaṃskārakāraṇāt || 14 ||

Order many dry logs and divine woods such as sandalwood to be brought, for the sake of preparing Vali's funeral rites. AI

වාලීගේ අවසන් කටයුතු සඳහා වියළි හා බොහෝ දැව, එසේම සඳුන් ආදී දිව්‍යමය සුවඳ ද්‍රව්‍ය ගෙන්වා ගැනීමට අණ කරන්න. AI

Shloka 15
𑌸𑌮𑌾𑌶𑍍𑌵𑌾𑌸𑌯 𑌚𑍈𑌨𑌂 𑌤𑍍𑌵𑌮𑌙𑍍𑌗𑌦𑌂 𑌦𑍀𑌨𑌚𑍇𑌤𑌸𑌮𑍍 ।
𑌮𑌾 𑌭𑍂𑌰𑍍𑌬𑌾𑌲𑌿𑌶𑌬𑍁𑌦𑍍𑌧𑌿𑌸𑍍𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌤𑍍𑌵𑌦𑌧𑍀𑌨𑌮𑌿𑌦𑌂 𑌪𑍁𑌰𑌮𑍍 ॥ 15 ॥
samāśvāsaya cainaṃ tvamaṅgadaṃ dīnacetasam |
mā bhūrbāliśabuddhistvaṃ tvadadhīnamidaṃ puram || 15 ||

Console this Angada, whose heart is dejected; do not be of childish understanding — this city is dependent on you. AI

දුක්මුසු සිත් ඇති අංගද ද සැනසුව මනාය. ඔබ මෝඩ බුද්ධියෙන් යුක්ත නොවන්න; මේ නගරය ඔබට යටත්ය. AI

Shloka 16
𑌅𑌙𑍍𑌗𑌦𑌸𑍍𑌤𑍍𑌵𑌾𑌨𑌯𑍇𑌨𑍍𑌮𑌾𑌲𑍍𑌯𑌂 𑌵𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑌾𑌣𑌿 𑌵𑌿𑌵𑌿𑌧𑌾𑌨𑌿 𑌚 ।
𑌘𑍃𑌤𑌂 𑌤𑍈𑌲𑌮𑌥𑍋 𑌗𑌨𑍍𑌧𑌾𑌨𑍍𑌯𑌚𑍍𑌚𑌾𑌤𑍍𑌰 𑌸𑌮𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌮𑍍 ॥ 16 ॥
aṅgadastvānayenmālyaṃ vastrāṇi vividhāni ca |
ghṛtaṃ tailamatho gandhānyaccātra samanantaram || 16 ||

Let Angada bring garlands, various garments, ghee, oil, perfumes, and whatever else is needed here immediately. AI

අංගද මල් වඩම්, නොයෙක් වස්ත්‍ර, එසේම ගිතෙල්, තෙල්, සුවඳ ද්‍රව්‍ය සහ මෙහි අවශ්‍ය අනෙකුත් දේ ගෙන එන්නේය. AI

Shloka 17
𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌤𑌾𑌰 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌶𑍀𑌘𑍍𑌰𑌮𑌾𑌦𑌾𑌯𑌾𑌗𑌚𑍍𑌛 𑌸𑌮𑍍𑌭𑍍𑌰𑌮𑌾𑌤𑍍 ।
𑌤𑍍𑌵𑌰𑌾 𑌗𑍁𑌣𑌵𑌤𑍀 𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌾 𑌹𑍍𑌯𑌸𑍍𑌮𑌿𑌨𑍍𑌕𑌾𑌲𑍇 𑌵𑌿𑌶𑍇𑌷𑌤𑌃 ॥ 17 ॥
tvaṃ tāra śibikāṃ śīghramādāyāgaccha sambhramāt |
tvarā guṇavatī yuktā hyasminkāle viśeṣataḥ || 17 ||

O Tara, bring the palanquin quickly and come with haste. Speed is a virtue, and especially fitting at this time. AI

තාර, ඔබ වහාම ඇතිරිල්ල ගෙන ඉක්මනින් පැමිණෙන්න. විශේෂයෙන් මේ කාලයේ ඉක්මන ගුණයෙන් යුක්තය. AI

Shloka 18
𑌸𑌜𑍍𑌜𑍀𑌭𑌵𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑌾𑌶𑍍𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌵𑌾𑌹𑌨𑍋𑌚𑌿𑌤𑌾𑌃 ।
𑌸𑌮𑌰𑍍𑌥𑌾 𑌬𑌲𑌿𑌨𑌶𑍍𑌚𑍈𑌵 𑌨𑌿𑌰𑍍𑌹𑌰𑌿𑌷𑍍𑌯𑌨𑍍𑌤𑌿 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌮𑍍 ॥ 18 ॥
sajjībhavantu plavagāśśibikāvāhanocitāḥ |
samarthā balinaścaiva nirhariṣyanti vālinam || 18 ||

Let the monkeys fit to carry a palanquin make themselves ready. Strong and mighty, they shall carry Vali away. AI

ඇතිරිල්ල උසුලන්නට සුදුසු වානරයෝ සූදානම් වෙත්වා. බලවත් හා සමර්ථ වූ ඔවුහු වාලින් ගෙන යත්වා. AI

Shloka 19
𑌏𑌵𑌮𑍁𑌕𑍍𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌤𑍁 𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌂 𑌸𑍁𑌮𑌿𑌤𑍍𑌰𑌾𑌨𑌨𑍍𑌦𑌵𑌰𑍍𑌧𑌨𑌃 ।
𑌤𑌸𑍗 𑌭𑍍𑌰𑌾𑌤𑍃𑌸𑌮𑍀𑌪𑌸𑍍𑌥𑍋 𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌃 𑌪𑌰𑌵𑍀𑌰𑌹𑌾 ॥ 19 ॥
evamuktvā tu sugrīvaṃ sumitrānandavardhanaḥ |
tasau bhrātṛsamīpastho lakṣmaṇaḥ paravīrahā || 19 ||

Having spoken thus to Sugriva, Lakshmana, the delighter of Sumitra and slayer of enemy heroes, stood near his brother. AI

මෙසේ සුග්‍රීවයාට පවසා, සුමිත්‍රාවගේ පුත්‍රයාට සතුට වඩන, සතුරු වීරයන් නසන ලක්ෂ්මණ තෙමේ සහෝදරයා අසල සිටියේය. AI

Shloka 20
𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌸𑍍𑌯 𑌵𑌚𑌶𑍍𑌶𑍍𑌰𑍁𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌤𑌾𑌰𑌸𑍍𑌸𑌮𑍍𑌭𑍍𑌰𑌾𑌨𑍍𑌤𑌮𑌾𑌨𑌸𑌃 ।
𑌪𑍍𑌰𑌵𑌿𑌵𑍇𑌶 𑌗𑍁𑌹𑌾𑌂 𑌶𑍀𑌘𑍍𑌰𑌂 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌸𑌕𑍍𑌤𑌮𑌾𑌨𑌸𑌃 ॥ 20 ॥
lakṣmaṇasya vacaśśrutvā tārassambhrāntamānasaḥ |
praviveśa guhāṃ śīghraṃ śibikāsaktamānasaḥ || 20 ||

Hearing Lakshmana's words, Tara, with a flustered mind, quickly entered the cave, her thoughts fixed on the palanquin. AI

ලක්ෂ්මණයන්ගේ වචන අසා, තැතිගත් සිත් ඇති තාර තෙමේ ඇතිරිල්ල කෙරෙහි සිත යොමු කරගෙන වහාම ගුහාවට පිවිසියේය. AI

Shloka 21
𑌆𑌦𑌾𑌯 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌤𑌾𑌰𑌸𑍍𑌸 𑌤𑍁 𑌪𑌰𑍍𑌯𑌾𑌪𑌤𑌤𑍍𑌪𑍁𑌨𑌃 ।
𑌵𑌾𑌨𑌰𑍈𑌰𑍁𑌹𑍍𑌯𑌮𑌾𑌨𑌾𑌂 𑌤𑌾𑌂 𑌶𑍂𑌰𑍈𑌰𑍁𑌦𑍍𑌵𑌹𑌨𑍋𑌚𑌿𑌤𑍈𑌃 ॥ 21 ॥
ādāya śibikāṃ tārassa tu paryāpatatpunaḥ |
vānarairuhyamānāṃ tāṃ śūrairudvahanocitaiḥ || 21 ||

Taking up the palanquin, Tara then hurried forth again, that palanquin to be borne by monkeys, by heroes fit to carry it. AI

තාර තෙමේ ඇතිරිල්ල ගෙන නැවත දිව ගියේය. උසුලන්නට සුදුසු වීර වානරයන් විසින් එය උසුලන ලදී. AI

Shloka 22
𑌦𑌿𑌵𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌭𑌦𑍍𑌰𑌾𑌸𑌨𑌯𑍁𑌤𑌾𑌂 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌸𑍍𑌯𑌨𑍍𑌦𑌨𑍋𑌪𑌮𑌾𑌮𑍍 ।
𑌪𑌕𑍍𑌷𑌿𑌕𑌰𑍍𑌮𑌭𑌿𑌰𑌾𑌚𑌿𑌤𑍍𑌰𑌾𑌂 𑌦𑍍𑌰𑍁𑌮𑌕𑌰𑍍𑌮𑌵𑌿𑌭𑍂𑌷𑌿𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 22 ॥
divyāṃ bhadrāsanayutāṃ śibikāṃ syandanopamām |
pakṣikarmabhirācitrāṃ drumakarmavibhūṣitām || 22 ||

A divine palanquin furnished with an auspicious seat, resembling a chariot, adorned with the works of birds and embellished with the craftsmanship of trees. AI

දිව්‍යමය භද්‍රාසනයෙන් යුත්, රථයට සමාන, පක්ෂීන්ගේ ක්‍රියාවන්ගෙන් විසිතුරු කරන ලද, ගස් කැටයම් කර්මාන්තයෙන් අලංකාර කරන ලද ඇතිරිල්ලකි. AI

Shloka 23
𑌆𑌚𑌿𑌤𑌾𑌂 𑌚𑌿𑌤𑍍𑌰𑌪𑌤𑍍𑌤𑍀𑌭𑌿 𑌸𑍍𑌸𑍁𑌨𑌿𑌵𑌿𑌷𑍍𑌟𑌾𑌂 𑌸𑌮𑌨𑍍𑌤𑌤𑌃 ।
𑌵𑌿𑌮𑌾𑌨𑌮𑌿𑌵 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌾𑌨𑌾𑌂 𑌜𑌾𑌲𑌵𑌾𑌤𑌾𑌯𑌨𑌾𑌨𑍍𑌵𑌿𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 23 ॥
ācitāṃ citrapattībhi ssuniviṣṭāṃ samantataḥ |
vimānamiva siddhānāṃ jālavātāyanānvitām || 23 ||

Filled with variegated banners and well arranged on every side, like the aerial car of the Siddhas, furnished with lattice windows. AI

විසිතුරු පටිවලින් සරසන ලද, සෑම පැත්තෙන්ම මනාව සකස් කරන ලද, සිද්ධයන්ගේ විමානයක් මෙන්, දැල් හා ජනෙල්වලින් යුත් ඇතිරිල්ලකි. AI

Shloka 24
𑌸𑍁𑌨𑌿𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌾𑌂 𑌵𑌿𑌶𑌾𑌲𑌾𑌂 𑌚 𑌸𑍁𑌕𑍃𑌤𑌾𑌂 𑌵𑌿𑌶𑍍𑌵𑌕𑌰𑍍𑌮𑌣𑌾 ।
𑌦𑌾𑌰𑍁𑌪𑌰𑍍𑌵𑌤𑌕𑍋𑌪𑍇𑌤𑌾𑌂 𑌚𑌾𑌰𑍁𑌕𑌰𑍍𑌮𑌪𑌰𑌿𑌷𑍍𑌕𑍃𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 24 ॥
suniyuktāṃ viśālāṃ ca sukṛtāṃ viśvakarmaṇā |
dāruparvatakopetāṃ cārukarmapariṣkṛtām || 24 ||

Well fitted, vast, and well made by Vishvakarma, provided with wooden mountains and adorned with beautiful craftsmanship. AI

මනාව සකස් කරන ලද, විශාල, විශ්වකර්මයා විසින් මනාව නිර්මාණය කරන ලද, දැවමය කඳු සහිත, අලංකාර කැටයම් කර්මාන්තයෙන් සරසන ලද ඇතිරිල්ලකි. AI

Shloka 25
𑌵𑌰𑌾𑌭𑌰𑌣𑌹𑌾𑌰𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌚𑌿𑌤𑍍𑌰𑌮𑌾𑌲𑍍𑌯𑍋𑌪𑌶𑍋𑌭𑌿𑌤𑌾𑌮𑍍 ।
𑌗𑍁𑌹𑌾𑌗𑌹𑌨𑌸𑌞𑍍𑌛𑌨𑍍𑌨𑌾𑌂 𑌰𑌕𑍍𑌤𑌚𑌨𑍍𑌦𑌨𑌭𑍂𑌷𑌿𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 25 ॥
varābharaṇahāraiśca citramālyopaśobhitām |
guhāgahanasañchannāṃ raktacandanabhūṣitām || 25 ||

Adorned with excellent ornaments and necklaces, beautified with variegated garlands, covered over by caves and thickets, and decorated with red sandalwood. AI

විශිෂ්ට ආභරණ හා මාලාවලින් ද, විචිත්‍ර මල්මාලාවලින් ද අලංකාර වූ, ගුහා ඝනයෙන් වැසුණු, රක්ත චන්දනයෙන් සැරසුණු (ඒ ශිබිකාව) AI

Shloka 26
𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑍗𑌘𑍈𑌸𑍍𑌸𑌮𑌭𑌿𑌚𑍍𑌛𑌨𑍍𑌨𑌾𑌂 𑌪𑌦𑍍𑌮𑌮𑌾𑌲𑌾𑌭𑌿𑌰𑍇𑌵 𑌚 ।
𑌤𑌰𑍁𑌣𑌾𑌦𑌿𑌤𑍍𑌯𑌵𑌰𑍍𑌣𑌾𑌭𑌿𑌰𑍍𑌭𑍍𑌰𑌾𑌜𑌮𑌾𑌨𑌾𑌭𑌿𑌰𑌾𑌵𑍃𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 26 ॥
puṣpaughaissamabhicchannāṃ padmamālābhireva ca |
taruṇādityavarṇābhirbhrājamānābhirāvṛtām || 26 ||

Completely overspread with masses of flowers and with garlands of lotuses, and surrounded by gleaming blossoms of the color of the young sun. AI

මල් සමූහයන්ගෙන් ද, නව හිරු මෙන් වර්ණවත් වූ බැබළෙන නෙළුම් මාලාවලින් ද වැසී ඇති (ඒ ශිබිකාව) AI

Shloka 27
𑌈𑌦𑍃𑌶𑍀𑌂 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌦𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾 𑌰𑌾𑌮𑍋 𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌮𑌬𑍍𑌰𑌵𑍀𑌤𑍍 ।
𑌕𑍍𑌷𑌿𑌪𑍍𑌰𑌂 𑌵𑌿𑌨𑍀𑌯𑌤𑌾𑌂 𑌵𑌾𑌲𑍀 𑌪𑍍𑌰𑍇𑌤𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑌂 𑌵𑌿𑌧𑍀𑌯𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥ 27 ॥
īdṛśīṃ śibikāṃ dṛṣṭvā rāmo lakṣmaṇamabravīt |
kṣipraṃ vinīyatāṃ vālī pretakāryaṃ vidhīyatām || 27 ||

Seeing such a palanquin, Rama said to Lakshmana: 'Let Vali be brought quickly; let the rites for the dead be performed.' AI

මෙබඳු ශිබිකාවක් දැක රාම ලක්ෂ්මණයාට මෙසේ කීය: වාලී ඉක්මනින් පහත හෙළන්න; මළවුන් සඳහා වන කටයුතු සිදු කරන්න. AI

Shloka 28
𑌤𑌤𑍋 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌮𑍁𑌦𑍍𑌯𑌮𑍍𑌯 𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌶𑍍𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌤𑌦𑌾 ।
𑌆𑌰𑍋𑌪𑌯𑌤 𑌵𑌿𑌕𑍍𑌰𑍋𑌶𑌨𑍍𑌨𑌙𑍍𑌗𑌦𑍇𑌨 𑌸𑌹𑍈𑌵 𑌤𑍁 ॥ 28 ॥
tato vālinamudyamya sugrīvaśśibikāṃ tadā |
āropayata vikrośannaṅgadena sahaiva tu || 28 ||

Then Sugriva, lifting Vali, caused him to be placed upon the palanquin, lamenting aloud together with Angada. AI

එවිට සුග්‍රීව වාලී ඔසවා, හඬා වැලපෙමින් අංගද සමඟම එම ශිබිකාව මත තැබීය. AI

Shloka 29
𑌆𑌰𑍋𑌪𑍍𑌯 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌚𑍈𑌵 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌂 𑌗𑌤𑌜𑍀𑌵𑌿𑌤𑌮𑍍 ।
𑌅𑌲𑌙𑍍𑌕𑌾𑌰𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌵𑌿𑌵𑌿𑌧𑍈𑌰𑍍𑌮𑌾𑌲𑍍𑌯𑍈𑌰𑍍𑌵𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌭𑍂𑌷𑌿𑌤𑌮𑍍 ॥ 29 ॥
āropya śibikāṃ caiva vālinaṃ gatajīvitam |
alaṅkāraiśca vividhairmālyairvastraiśca bhūṣitam || 29 ||

Having placed the lifeless Vali on the palanquin, adorned with various ornaments, garlands and garments, AI

ජීවිතය ගත වූ වාලී එම ශිබිකාව මත තබා, නොයෙකුත් අලංකාරවලින් ද මල්මාලා හා වස්ත්‍රවලින් ද සරසන ලදී. AI

Shloka 30
𑌆𑌜𑍍𑌞𑌾𑌪𑌯𑌤𑍍𑌤𑌦𑌾 𑌰𑌾𑌜𑌾 𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌃 ।
𑌔𑌰𑍍𑌧𑍍𑌵𑌦𑍈𑌹𑌿𑌕𑌮𑌾𑌰𑍍𑌯𑌸𑍍𑌯 𑌕𑍍𑌰𑌿𑌯𑌤𑌾𑌮𑌨𑍁𑌰𑍂𑌪𑌤𑌃 ॥ 30 ॥
ājñāpayattadā rājā sugrīva plavageśvaraḥ |
aurdhvadaihikamāryasya kriyatāmanurūpataḥ || 30 ||

King Sugriva, lord of the monkeys, then gave the command: 'Let the funeral rites of the noble one be performed in fitting manner.' AI

එවිට වානරයන්ගේ රජු වූ සුග්‍රීව අණ කළේය: ආර්යයාට ගැළපෙන පරිදි ඔහුගේ අවසන් කටයුතු සිදු කරන්න. AI

Shloka 31
𑌵𑌿𑌶𑍍𑌰𑌾𑌣𑌯𑌨𑍍𑌤𑍋 𑌰𑌤𑍍𑌨𑌾𑌨𑌿 𑌵𑌿𑌵𑌿𑌧𑌾𑌨𑌿 𑌬𑌹𑍂𑌨𑍍𑌯𑌪𑌿 ।
𑌅𑌗𑍍𑌰𑌤𑌃 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑌾 𑌯𑌾𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾 𑌸𑌮𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌮𑍍 ॥ 31 ॥
viśrāṇayanto ratnāni vividhāni bahūnyapi |
agrataḥ plavagā yāntu śibikā samanantaram || 31 ||

'Let the monkeys go in front distributing many and various jewels, and let the palanquin follow immediately after.' AI

නොයෙකුත් බොහෝ රත්න පරිත්‍යාග කරමින් වානරයෝ ඉදිරියෙන් යත්වා; ඉන් පසුව ශිබිකාව යත්වා. AI

Shloka 32
𑌰𑌾𑌜𑍍𑌞𑌾𑌮𑍃𑌦𑍍𑌦𑌿𑌵𑌿𑌶𑍇𑌷𑌾 𑌹𑌿 𑌦𑍃𑌶𑍍𑌯𑌨𑍍𑌤𑍇 𑌭𑍁𑌵𑌿 𑌯𑌾𑌦𑍃𑌶𑌾𑌃 ।
𑌤𑌾𑌦𑍃𑌶𑍈𑌰𑌿𑌹 𑌕𑍁𑌰𑍍𑌵𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌵𑌾𑌨𑌰𑌾 𑌭𑌰𑍍𑌤𑍃𑌸𑌤𑍍𑌕𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌮𑍍 ॥ 32 ॥
rājñāmṛddiviśeṣā hi dṛśyante bhuvi yādṛśāḥ |
tādṛśairiha kurvantu vānarā bhartṛsatkriyām || 32 ||

'Whatever distinctions of royal funeral honors are seen on earth, let the monkeys here perform the honoring of their master with such honors.' AI

රජවරුන්ගේ මහිමය මෙලොවෙහි දිස්වන්නේ කෙසේ ද, එබඳු ආකාරයෙන් වානරයෝ මෙහි ස්වාමියාට ගරු සත්කාර කරත්වා. AI

Shloka 33
𑌤𑌾𑌦𑍃𑌶𑌂 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌃 𑌕𑍍𑌷𑌿𑌪𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌕𑍁𑌰𑍍𑌵𑌨𑍍𑌨𑍗𑌰𑍍𑌧𑍍𑌵𑌦𑍈𑌹𑌿𑌕𑌮𑍍 ।
𑌅𑌙𑍍𑌗𑌦𑌂 𑌪𑌰𑌿𑌗𑍃𑌹𑍍𑌯𑌾𑌽𑌶𑍁 𑌤𑌾𑌰𑌪𑍍𑌰𑌭𑍃𑌤𑌯𑌸𑍍𑌤𑌦𑌾 ॥ 33 ॥
tādṛśaṃ vālinaḥ kṣipraṃ prākurvannaurdhvadaihikam |
aṅgadaṃ parigṛhyā'śu tāraprabhṛtayastadā || 33 ||

Then Tara and the others, quickly taking Angada, at once performed for Vali the funeral rites befitting such a king. AI

එවිට තාරා ප්‍රමුඛයෝ අංගද ඉක්මනින් රැගෙන වාලිට එවැනි උර්ධ්වදෛහික කටයුතු ඉක්මනින් කළහ. AI

Shloka 34
𑌕𑍍𑌰𑍋𑌶𑌨𑍍𑌤𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌯𑌯𑍁𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇 𑌵𑌾𑌨𑌰𑌾 𑌹𑌤𑌬𑌾𑌨𑍍𑌧𑌵𑌾𑌃 ।
𑌤𑌤𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌣𑌿𑌹𑌿𑌤𑌾𑌃 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾 𑌵𑌾𑌨𑌰𑍍𑌯𑍋𑌸𑍍𑌯 𑌵𑌶𑌾𑌨𑍁𑌗𑌾𑌃 ॥ 34 ॥
krośantaḥ prayayussarve vānarā hatabāndhavāḥ |
tataḥ praṇihitāḥ sarvā vānaryosya vaśānugāḥ || 34 ||

All the monkeys, bereaved of their kinsman, went forth wailing. Then all the monkey women, obedient to his will, were brought near. AI

එවිට ඥාතීන් මියගිය සියලු වානරයෝ හඬමින් ගමන් කළහ. ඉන්පසු ඔහුට වශව ගිය සියලු වානරීහු ද එසේ කළහ. AI

Shloka 35
𑌚𑍁𑌕𑍍𑌰𑍁𑌶𑍁 𑌰𑍍𑌵𑍀𑌰 𑌵𑍀𑌰𑍇𑌤𑌿 𑌭𑍂𑌯𑌃 𑌕𑍍𑌰𑍋𑌶𑌨𑍍𑌤𑌿 𑌤𑌾𑌃 𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑍀𑌯𑌃 ।
𑌤𑌾𑌰𑌾𑌪𑍍𑌰𑌭𑍃𑌤𑌯𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾 𑌵𑌾𑌨𑌰𑍍𑌯𑍋 𑌹𑌰𑌿𑌯𑍂𑌥𑌪𑌾𑌃 ।
𑌅𑌨𑍁𑌜𑌗𑍍𑌮𑍁𑌰𑍍𑌹𑌿 𑌭𑌰𑍍𑌤𑌾𑌰𑌂 𑌕𑍍𑌰𑍋𑌶𑌨𑍍𑌤𑍍𑌯𑌃 𑌕𑌰𑍁𑌣𑌸𑍍𑌵𑌨𑌾𑌃 ॥ 35 ॥
cukruśu rvīra vīreti bhūyaḥ krośanti tāḥ strīyaḥ |
tārāprabhṛtayassarvā vānaryo hariyūthapāḥ |
anujagmurhi bhartāraṃ krośantyaḥ karuṇasvanāḥ || 35 ||

Those women cried out again and again, 'O hero! O hero!' All the monkey women, Tara and the others, and the leaders of the monkey troops followed their lord, wailing with piteous cries. AI

එම ස්ත්‍රීහු නැවත නැවත 'වීරය, වීරය' යැයි හඬමින් මොරගැසූහ. තාරා ප්‍රමුඛ සියලු වානරීහු හා වානර සේනාපතීහු ද කරුණාජනක හඬින් හඬමින් ස්වාමියා පසුපස ගියහ. AI

Shloka 36
𑌤𑌾𑌸𑌾𑌂 𑌰𑍁𑌦𑌿𑌤𑌶𑌬𑍍𑌦𑍇𑌨 𑌵𑌾𑌨𑌰𑍀𑌣𑌾𑌂 𑌵𑌨𑌾𑌨𑍍𑌤𑌰𑍇 ।
𑌵𑌨𑌾𑌨𑌿 𑌗𑌿𑌰𑌯𑌶𑍍𑌚𑍈𑌵 𑌵𑌿𑌕𑍍𑌰𑍋𑌶𑌨𑍍𑌤𑍀𑌵 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌤𑌃 ॥ 36 ॥
tāsāṃ ruditaśabdena vānarīṇāṃ vanāntare |
vanāni girayaścaiva vikrośantīva sarvataḥ || 36 ||

By the sound of their weeping, of those monkey women in the forest, the forests and the mountains seemed to cry out on every side. AI

වනය තුළ එම වානරීන්ගේ හැඬීමේ ශබ්දයෙන් වනයන් හා කඳු ද සියලු දිශාවලින් මොරගසන්නාක් මෙන් විය. AI

Shloka 37
𑌪𑍁𑌲𑌿𑌨𑍇 𑌗𑌿𑌰𑌿𑌨𑌦𑍍𑌯𑌾𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌵𑌿𑌵𑌿𑌕𑍍𑌤𑍇 𑌜𑌲𑌸𑌂𑌵𑍃𑌤𑍇 ॥ 37 ॥
puline girinadyāstu vivikte jalasaṃvṛte || 37 ||

On the sandy bank of a mountain river, in a solitary spot covered with water. AI

ගිරි ගංගාවක වැලි තලාවක, ජලයෙන් වට වූ නිර්ජන ස්ථානයක. AI

Shloka 38
𑌚𑌿𑌤𑌾𑌂 𑌚𑌕𑍍𑌰𑍁𑌸𑍍𑌸𑍁𑌬𑌹𑌵𑍋 𑌵𑌾𑌨𑌰𑌾𑌶𑍍𑌶𑍋𑌕𑌕𑌰𑍍𑌶𑌿𑌤𑌾𑌃 ।
𑌅𑌵𑌰𑍋𑌪𑍍𑌯 𑌤𑌤𑌸𑍍𑌸𑍍𑌕𑌨𑍍𑌧𑌾𑌚𑍍𑌛𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌵𑌾𑌹𑌨𑍋𑌚𑌿𑌤𑌾𑌃 ।
𑌤𑌸𑍍𑌥𑍁𑌰𑍇𑌕𑌾𑌨𑍍𑌤𑌮𑌾𑌶𑍍𑌰𑌿𑌤𑍍𑌯 𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇 𑌶𑍋𑌕𑌸𑌮𑌨𑍍𑌵𑌿𑌤𑌾𑌃 ॥ 38 ॥
citāṃ cakrussubahavo vānarāśśokakarśitāḥ |
avaropya tatasskandhācchibikāṃ vāhanocitāḥ |
tasthurekāntamāśritya sarve śokasamanvitāḥ || 38 ||

Many monkeys, emaciated by grief, built a funeral pyre. Then, having lowered the palanquin from their shoulders, those fit for bearing burdens stood apart, all overcome with sorrow. AI

ශෝකයෙන් වෙහෙසට පත් බොහෝ වානරයෝ චිතකයක් ගොඩනැගූහ. ඉන්පසු වාහනයට සුදුසු ඇතැම් වානරයෝ ඇඳ උරහිසින් බා එක් පැත්තකට වී සියලු දෙනා ශෝකයෙන් යුතුව සිටගත්හ. AI

Shloka 39
𑌤𑌤𑌸𑍍𑌤𑌾𑌰𑌾 𑌪𑌤𑌿𑌂 𑌦𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾 𑌶𑌿𑌬𑌿𑌕𑌾𑌤𑌲𑌶𑌾𑌯𑌿𑌨𑌮𑍍 ॥ 39 ॥
tatastārā patiṃ dṛṣṭvā śibikātalaśāyinam || 39 ||

Then Tara, seeing her husband lying at the base of the palanquin. AI

ඉන්පසු තාරා ඇඳ යට සයනය කරන ස්වාමියා දැක, AI

Shloka 40
𑌆𑌰𑍋𑌪𑍍𑌯𑌾𑌙𑍍𑌕𑍇 𑌶𑌿𑌰𑌸𑍍𑌤𑌸𑍍𑌯 𑌵𑌿𑌲𑌲𑌾𑌪 𑌸𑍁𑌦𑍁𑌃𑌖𑌿𑌤𑌾 ।
𑌹𑌾 𑌵𑌾𑌨𑌰 𑌮𑌹𑌾𑌰𑌾𑌜 𑌹𑌾 𑌨𑌾𑌥 𑌮𑌮 𑌵𑌤𑍍𑌸𑌲 ॥ 40 ॥
āropyāṅke śirastasya vilalāpa suduḥkhitā |
hā vānara mahārāja hā nātha mama vatsala || 40 ||

Placing his head on her lap, she, deeply afflicted, lamented: 'Alas, O monkey, great king! Alas, my lord, so affectionate to me!' AI

ඔහුගේ හිස තම උකුල මත තබාගෙන ඉතා දුකට පත්ව හැඬුවාය: 'අහෝ වානර මහරජ, අහෝ නාථ, මා කෙරෙහි වත්සලය!' AI

Shloka 41
𑌹𑌾 𑌮𑌹𑌾𑌰𑍍𑌹 𑌮𑌹𑌾𑌬𑌾𑌹𑍋 𑌹𑌾 𑌮𑌮 𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯 𑌪𑌶𑍍𑌯 𑌮𑌾𑌮𑍍 ।
𑌜𑌨𑌂 𑌨 𑌪𑌶𑍍𑌯𑌸𑍀𑌮𑌂 𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌕𑌸𑍍𑌮𑌾𑌚𑍍𑌛𑍋𑌕𑌾𑌭𑌿𑌪𑍀𑌡𑌿𑌤𑌮𑍍 ॥ 41 ॥
hā mahārha mahābāho hā mama priya paśya mām |
janaṃ na paśyasīmaṃ tvaṃ kasmācchokābhipīḍitam || 41 ||

Alas, O greatly worthy one, O mighty-armed one, alas, my dear one, look at me. Why do you not look at this people afflicted with grief? AI

අහෝ මහාර්හයෙනි, මහා බාහුවෙනි, අහෝ මාගේ ප්‍රියයෙනි, මා දෙස බලන්න. ශෝකයෙන් පීඩිතව සිටින මේ ජනයා දෙස ඔබ නොබලන්නේ කුමක් නිසාද? AI

Shloka 42
𑌪𑍍𑌰𑌹𑍃𑌷𑍍𑌟𑌮𑌿𑌵 𑌤𑍇 𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌗𑌤𑌾𑌸𑍋𑌰𑌪𑌿 𑌮𑌾𑌨𑌦 𑌆𑌸𑍍𑌤𑌾𑌰𑍍𑌕𑌸𑌮𑌵𑌰𑍍𑌣𑌂 𑌚 𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯𑌤𑍇 𑌜𑍀𑌵𑌤𑍋 𑌯𑌥𑌾 ॥ 42 ॥
prahṛṣṭamiva te vaktraṃ gatāsorapi mānada āstārkasamavarṇaṃ ca lakṣyate jīvato yathā || 42 ||

O giver of honor, your face is seen as though joyful even though your life has departed, and its color is like that of the sun, as if you were alive. AI

අහෝ මානදයෙනි, ඔබගේ මුහුණ ප්‍රීතිමත් මෙන් ද, ප්‍රාණය ගියත් හිරු මෙන් වර්ණවත් ලෙස ද, ජීවත්ව සිටින අයෙකු මෙන් ද පෙනේ. AI

Shloka 43
𑌏𑌷 𑌤𑍍𑌵𑌾𑌂 𑌰𑌾𑌮𑌰𑍂𑌪𑍇𑌣 𑌕𑌾𑌲𑌃 𑌕𑌰𑍍𑌷𑌤𑌿 𑌵𑌾𑌨𑌰 ।
𑌯𑍇𑌨 𑌸𑍍𑌮 𑌵𑌿𑌧𑌵𑌾𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌃 𑌕𑍃𑌤𑌾 𑌏𑌕𑍇𑌷𑍁𑌣𑌾 𑌵𑌨𑍇 ॥ 43 ॥
eṣa tvāṃ rāmarūpeṇa kālaḥ karṣati vānara |
yena sma vidhavāssarvāḥ kṛtā ekeṣuṇā vane || 43 ||

This Time, in the form of Rama, drags you away, O monkey, he who with a single arrow made all these women widows in the forest. AI

අහෝ වානරය, මේ කාලය රාම නම් රූපයෙන් ඔබ ඇදගෙන යයි; ඔහුගේ එකම ඊතලයකින් මේ වනයේ සියලු ස්ත්‍රීන් වැන්දඹුවන් කරන ලදී. AI

Shloka 44
𑌇𑌮𑌾𑌸𑍍𑌤𑌾𑌸𑍍𑌤𑌵 𑌰𑌾𑌜𑍇𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰 𑌵𑌾𑌨𑌰𑍍𑌯𑍋𑌵𑌲𑍍𑌲𑌭𑌾𑌸𑍍𑌸𑌦𑌾 ।
𑌪𑌾𑌦𑍈𑌰𑍍𑌵𑌿𑌕𑍃𑌷𑍍𑌟 𑌮𑌧𑍍𑌵𑌾𑌨𑌮𑌾𑌗𑌤𑌾𑌃 𑌕𑌿𑌂 𑌨 𑌬𑍁𑌧𑍍𑌯𑌸𑍇 ॥ 44 ॥
imāstāstava rājendra vānaryovallabhāssadā |
pādairvikṛṣṭa madhvānamāgatāḥ kiṃ na budhyase || 44 ||

These beloved monkey women of yours, O king of kings, have come here with their feet worn by the long journey — why do you not perceive them? AI

අහෝ රාජේන්ද්‍රය, මේ ඔබගේ එම සදාකාලික ප්‍රිය වානර ස්ත්‍රීහු පාදයන්ගෙන් ඇදී මාර්ගය පැමිණ සිටිති; ඔබ එය නොදන්නේ කුමක්ද? AI

Shloka 45
𑌤𑌵𑍇𑌷𑍍𑌟𑌾 𑌨𑌨𑍁 𑌨𑌾𑌮𑍈𑌤𑌾 𑌭𑌾𑌰𑍍𑌯𑌾𑌶𑍍𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌨𑌿𑌭𑌾𑌨𑌨𑌾𑌃 ।
𑌇𑌦𑌾𑌨𑍀𑌂 𑌨𑍇𑌕𑍍𑌷𑌸𑍇 𑌕𑌸𑍍𑌤𑌾𑌤𑍍𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌂 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌮𑍍 ॥ 45 ॥
taveṣṭā nanu nāmaitā bhāryāścandranibhānanāḥ |
idānīṃ nekṣase kastātsugrīvaṃ plavageśvaram || 45 ||

Are not these your dear wives, with faces like the moon? Now, O dear one, do you not look upon Sugriva, the lord of the monkeys? AI

අහෝ ප්‍රියය, චන්ද්‍රයා මෙන් මුහුණු ඇති මොවුන් ඔබට ප්‍රිය වූ භාර්‍යාවන් නොවේද? දැන් ඔබ ප්ලවගේශ්වර සුග්‍රීව දෙස නොබලන්නේ කුමක්ද? AI

Shloka 46
𑌏𑌤𑍇 𑌹𑌿 𑌸𑌚𑌿𑌵𑌾 𑌰𑌾𑌜𑌂 𑌸𑍍𑌤𑌾𑌰𑌪𑍍𑌰𑌭𑍃𑌤𑌯𑌸𑍍𑌤𑌵 ।
𑌪𑍁𑌰𑌵𑌾𑌸𑍀 𑌜𑌨𑌶𑍍𑌚𑌾𑌯𑌂 𑌪𑌰𑌿𑌵𑌾𑌰𑍍𑌯𑌾𑌸𑌤𑍇𑌽𑌨𑌘 ॥ 46 ॥
ete hi sacivā rājaṃ stāraprabhṛtayastava |
puravāsī janaścāyaṃ parivāryāsate'nagha || 46 ||

For these ministers of yours, headed by Tara, O king, and this people dwelling in the city, O sinless one, stand surrounding you. AI

අහෝ රාජය, ස්තාර ප්‍රමුඛ ඔබගේ මේ අමාත්‍යවරු ද, නගරවාසී මේ ජනයා ද ඔබ වටා සිටිති; අහෝ අනඝය, ඔවුහු ඔබ බලා සිටිති. AI

Shloka 47
𑌵𑌿𑌸𑌰𑍍𑌜𑌯𑍈𑌤𑌾𑌨𑍍 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌗𑌾𑌨𑍍𑌯𑌥𑍋𑌚𑌿𑌤𑌮𑌰𑌿𑌨𑍍𑌦𑌮 ।
𑌤𑌤𑌃 𑌕𑍍𑌰𑍀𑌡𑌾𑌮𑌹𑍇 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾 𑌵𑌨𑍇𑌷𑍁 𑌮𑌦𑌨𑍋𑌤𑍍𑌕𑌟𑌾𑌃 ॥ 47 ॥
visarjayaitān plavagānyathocitamarindama |
tataḥ krīḍāmahe sarvā vaneṣu madanotkaṭāḥ || 47 ||

Dismiss these monkeys as is fitting, O subduer of foes; then let us all sport in the forests, eager with love. AI

අහෝ අරින්දමය, මේ ප්ලවගයන් යුක්ත ලෙස පිටත් කර හරින්න; එවිට අප සියලු දෙනා මදනයෙන් උද්දීප්තව වනයන්හි ක්‍රීඩා කරමු. AI

Shloka 48
𑌏𑌵𑌂 𑌵𑌿𑌲𑌪𑌤𑍀𑌂 𑌤𑌾𑌰𑌾𑌂 𑌪𑌤𑌿𑌶𑍋𑌕𑌪𑌰𑌿𑌪𑍍𑌲𑍁𑌤𑌾𑌮𑍍 ।
𑌉𑌤𑍍𑌥𑌾𑌪𑌯𑌨𑍍𑌤𑌿 𑌸𑍍𑌮 𑌤𑌦𑌾 𑌵𑌾𑌨𑌰𑍍𑌯𑌶𑍍𑌶𑍋𑌕𑌕𑌰𑍍𑌶𑌿𑌤𑌾𑌃 ॥ 48 ॥
evaṃ vilapatīṃ tārāṃ patiśokapariplutām |
utthāpayanti sma tadā vānaryaśśokakarśitāḥ || 48 ||

As Tara lamented thus, overwhelmed by grief for her husband, the monkey women, themselves worn by sorrow, then raised her up. AI

මෙසේ ස්වාමියාගේ ශෝකයෙන් ගිලී සිටින තාරා ලතා කරන කල්හි, ශෝකයෙන් වෙහෙසට පත් වානර ස්ත්‍රීහු ඇය නැගිටවූහ. AI

Shloka 49
𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑍇𑌣 𑌤𑌤𑌸𑍍𑌸𑌾𑌰𑍍𑌧𑌮𑍍𑌮𑌙𑍍𑌗𑌦𑌃 𑌪𑌿𑌤𑌰𑌂 𑌰𑍁𑌦𑌨𑍍 ।
𑌚𑌿𑌤𑌾𑌮𑌾𑌰𑍋𑌪𑌯𑌾𑌮𑌾𑌸 𑌶𑍋𑌕𑍇𑌨𑌾𑌭𑌿𑌹𑌤𑍇𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌿𑌯𑌃 ॥ 49 ॥
sugrīveṇa tatassārdhammaṅgadaḥ pitaraṃ rudan |
citāmāropayāmāsa śokenābhihatendriyaḥ || 49 ||

Then Angada, his senses overwhelmed by grief, weeping for his father, together with Sugriva, placed him upon the funeral pyre. AI

එවිට මංගද තෙම රුදා දොඩමින්, ශෝකයෙන් ඉන්ද්‍රියයන් අවුල් වී, සුග්‍රීව සමඟ තම පියා (වාලිය) චිතකය මතට තැබීය. AI

Shloka 50
𑌤𑌤𑍋𑌽𑌗𑍍𑌨𑌿𑌂 𑌵𑌿𑌧𑌿𑌵𑌦𑍍𑌦𑌤𑍍𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌸𑍋𑌽𑌪𑌸𑌵𑍍𑌯𑌂 𑌚𑌕𑌾𑌰 𑌹 ।
𑌪𑌿𑌤𑌰𑌂 𑌦𑍀𑌰𑍍𑌘𑌮𑌧𑍍𑌵𑌾𑌨𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍍𑌥𑌿𑌤𑌂 𑌵𑍍𑌯𑌾𑌕𑍁𑌲𑍇𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌿𑌯𑌃 ॥ 50 ॥
tato'gniṃ vidhivaddattvā so'pasavyaṃ cakāra ha |
pitaraṃ dīrghamadhvānaṃ prasthitaṃ vyākulendriyaḥ || 50 ||

Then, having offered the fire according to the prescribed rites, with his senses distraught, he made the circumambulation with his left side turned toward it, for his father who had set out on the long journey. AI

ඉන්පසු ඔහු විධිවත් ලෙස ගිනි දෙව, ඉන්ද්‍රියයන් ව්‍යාකුල වූ බැවින් දිගු මගක් ගිය තම පියාට අපසව්‍ය (වම් පසින් ගිනි තැබීම) කළේය. AI

Shloka 51
𑌸𑌂𑌸𑍍𑌕𑍃𑌤𑍍𑌯 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌂 𑌤𑍇 𑌤𑍁 𑌵𑌿𑌧𑌿𑌪𑍂𑌰𑍍𑌵𑌂 𑌪𑍍𑌲𑌵𑌙𑍍𑌗𑌮𑌾𑌃 ।
𑌆𑌜𑌗𑍍𑌮𑍁𑌰𑍁𑌦𑌕𑌂 𑌕𑌰𑍍𑌤𑍁𑌂 𑌨𑌦𑍀𑌂 𑌶𑍁𑌭𑌜𑌲𑌾𑌂 𑌶𑌿𑌵𑌾𑌮𑍍 ॥ 51 ॥
saṃskṛtya vālinaṃ te tu vidhipūrvaṃ plavaṅgamāḥ |
ājagmurudakaṃ kartuṃ nadīṃ śubhajalāṃ śivām || 51 ||

Having duly performed the funeral rites for Vali, those monkeys came to a pleasant river with auspicious waters to offer water. AI

වානරයෝ ඒ සියල්ලෝ වාලියාට විධිපූර්වක ලෙස අවසන් කටයුතු කර, ශුභ ජලය ඇති, මංගල වූ ගඟකට උදක කර්මය (ජල දීම) කිරීමට පැමිණියහ. AI

Shloka 52
𑌤𑌤𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌸𑌹𑌿𑌤𑌾𑌸𑍍𑌤𑌤𑍍𑌰 𑌹𑍍𑌯𑌙𑍍𑌗𑌦𑌂 𑌸𑍍𑌥𑌾𑌪𑍍𑌯 𑌚𑌾𑌗𑍍𑌰𑌤𑌃 ।
𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌤𑌾𑌰𑌾𑌸𑌹𑌿𑌤𑌾𑌸𑍍𑌸𑌿𑌷𑌿𑌚𑍁𑌰𑍍𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑍇 𑌜𑌲𑌮𑍍 ॥ 52 ॥
tataste sahitāstatra hyaṅgadaṃ sthāpya cāgrataḥ |
sugrīvatārāsahitāssiṣicurvāline jalam || 52 ||

Then, assembled there, having placed Angada in front, they, together with Sugriva and Tara, offered water to Vali. AI

ඉන්පසු ඔවුන් එහි එක්ව, මංගද ඉදිරියෙහි තබා, සුග්‍රීව හා තාරා සමඟ වාලියාට ජලය වත් කළහ. AI

Shloka 53
𑌸𑍁𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑍇𑌣𑍇𑌵 𑌦𑍀𑌨𑍇𑌨 𑌦𑍀𑌨𑍋 𑌭𑍂𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌮𑌹𑌾𑌬𑌲𑌃 ।
𑌸𑌮𑌾𑌨𑌶𑍋𑌕𑌃 𑌕𑌾𑌕𑍁𑌤𑍍𑌸𑍍𑌥𑌃 𑌪𑍍𑌰𑍇𑌤𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑌾𑌣𑍍𑌯𑌕𑌾𑌰𑌯𑌤𑍍 ॥ 53 ॥
sugrīveṇeva dīnena dīno bhūtvā mahābalaḥ |
samānaśokaḥ kākutsthaḥ pretakāryāṇyakārayat || 53 ||

The mighty Rama, of the Ikshvaku line, becoming as sorrowful as the sorrowful Sugriva and sharing his grief, caused the rites for the dead to be performed. AI

මහා බලවත් වූ කාකුත්ස්ථ (රාම) තෙම දුක් වූ සුග්‍රීව මෙන් දුක් වී, ඔහුට සමාන ශෝක ඇතිව, මළවුන් සඳහා වන කටයුතු කරවීය. AI

Shloka 54
𑌤𑌤𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑌂 𑌵𑌾𑌲𑌿𑌨𑌮𑌗𑍍𑌰𑍍𑌯𑌪𑍗𑌰𑍁𑌷𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌕𑌾𑌶𑌮𑌿𑌕𑍍𑌷𑍍𑌵𑌾𑌕𑍁𑌵𑌰𑍇𑌷𑍁𑌣𑌾 𑌹𑌤𑌮𑍍 ।
𑌪𑍍𑌰𑌦𑍀𑌪𑍍𑌯 𑌦𑍀𑌪𑍍𑌤𑌾𑌗𑍍𑌨𑌿𑌸𑌮𑍗𑌜𑌸𑌂 𑌤𑌦𑌾 𑌸𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑌣𑌂 𑌰𑌾𑌮𑌮𑍁𑌪𑍇𑌯𑌿𑌵𑌾𑌨𑍍𑌹𑌰𑌿𑌃 ॥ 54 ॥
tatastu taṃ vālinamagryapauruṣaṃ prakāśamikṣvākuvareṣuṇā hatam |
pradīpya dīptāgnisamaujasaṃ tadā salakṣmaṇaṃ rāmamupeyivānhariḥ || 54 ||

Then the monkey, having set ablaze that Vali of foremost valor, who had been struck down by the bright arrow of the best of the Ikshvakus, and who was then equal in splendor to a blazing fire, approached Rama together with Lakshmana. AI

ඉන්පසු ඒ වානරයා (සුග්‍රීව), අග්‍ර පුරුෂාර්ථ ඇති, ප්‍රකට වූ ඉක්ෂ්වාකු වංශයේ උතුම් ඊතලයෙන් මරන ලද, දිලෙන ගින්නට සමාන තේජස් ඇති වාලියා ද, ලක්ෂ්මණ සහිත රාම ද වෙත එළඹියේය. AI

𑌇𑌤𑍍𑌯𑌾𑌰𑍍𑌷𑍇 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌮𑌦𑍍𑌰𑌾𑌮𑌾𑌯𑌣𑍇 𑌵𑌾𑌲𑍍𑌮𑍀𑌕𑍀𑌯 𑌆𑌦𑌿𑌕𑌾𑌵𑍍𑌯𑍇 𑌕𑌿𑌷𑍍𑌕𑌿𑌨𑍍𑌧𑌾𑌕𑌾𑌣𑍍𑌡𑍇 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌵𑌿𑌂𑌶𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌗𑌃 ॥
Sanskrit — Devanagari (original)
श्रीमद्वाल्मीकीय रामायणे किष्किन्धाकाण्डम् ।
अथ पञ्चविंशस्सर्गः ।
सुग्रीवं चैव तारां च साङ्गदं सहलक्ष्मणः ।
समानशोकः काकुत्स्थ स्सान्त्वयन्निदमब्रवीत् ॥ 1 ॥
न शोकपरितापेन श्रेयसा युज्यते मृतः ।
यदत्रानन्तरं कार्यं तत्समाधातुमर्हथ ॥ 2 ॥
लोकवृत्तमनुष्ठेयं कृतं वो बाष्पमोक्षणम् ।
न कालादुत्तरं किञ्चित्कर्म शक्यमुपासितुम् ॥ 3 ॥
नियतिः कारणं लोके नियतिः कर्मसाधनम् ।
नियतिस्सर्वभूतानां नियोगेष्विह कारणम् ॥ 4 ॥
न कर्ता कस्यचित्कश्चिन्नियोगे चापिनेश्वरः ।
स्वभावे वर्तते लोकस्तस्य कालः परायणम् ॥ 5 ॥
न कालः कालमत्येति न कालः परिहीयते ।
स्वभावं च समासाद्य न कश्चिदतिवर्तते ॥ 6 ॥
न कालस्यास्ति बन्धुत्वं न हेतुर्न पराक्रमः ।
न मित्रज्ञातिसम्बन्धः कारणं नात्मनो वशः ॥ 7 ॥
किं तु कालपरीणामो द्रष्टव्यस्साधु पश्यता ।
धर्मश्चार्थश्च कामश्च कालक्रमसमाहिताः ॥ 8 ॥
इतस्स्वां प्रकृतिं वाली गतःप्राप्तः क्रियाफलम् ।
धर्मार्थकाम संयोगैः पवित्रं प्लवगेश्वरः ॥ 9 ॥
स्वधर्मस्य च संयोगाज्जितस्तेन महात्मना ।
स्वर्गः परिगृहीतश्च प्राणानपरिरक्षता ॥ 10 ॥
एषा वै नियतिश्शेष्ठा यां गतो हरियूथपः ।
तदलं परितापेन प्राप्तकालमुपास्यताम् ॥ 11 ॥
वचनान्ते तु रामस्य लक्ष्मणः परवीरहा ।
अवदत्प्रश्रितं वाक्यं सुग्रीवं गतचेतसम् ॥ 12 ॥
कुरु त्वमस्य सुग्रीव प्रेतकार्यमनन्तरम् ।
ताराङ्गदाभ्यां सहितो वालिनो दहनं प्रति ॥ 13 ॥
समाज्ञापय काष्ठानि शुष्कानि च बहूनि च ।
चन्दनादीनि दिव्यानि वालिसंस्कारकारणात् ॥ 14 ॥
समाश्वासय चैनं त्वमङ्गदं दीनचेतसम् ।
मा भूर्बालिशबुद्धिस्त्वं त्वदधीनमिदं पुरम् ॥ 15 ॥
अङ्गदस्त्वानयेन्माल्यं वस्त्राणि विविधानि च ।
घृतं तैलमथो गन्धान्यच्चात्र समनन्तरम् ॥ 16 ॥
त्वं तार शिबिकां शीघ्रमादायागच्छ सम्भ्रमात् ।
त्वरा गुणवती युक्ता ह्यस्मिन्काले विशेषतः ॥ 17 ॥
सज्जीभवन्तु प्लवगाश्शिबिकावाहनोचिताः ।
समर्था बलिनश्चैव निर्हरिष्यन्ति वालिनम् ॥ 18 ॥
एवमुक्त्वा तु सुग्रीवं सुमित्रानन्दवर्धनः ।
तसौ भ्रातृसमीपस्थो लक्ष्मणः परवीरहा ॥ 19 ॥
लक्ष्मणस्य वचश्श्रुत्वा तारस्सम्भ्रान्तमानसः ।
प्रविवेश गुहां शीघ्रं शिबिकासक्तमानसः ॥ 20 ॥
आदाय शिबिकां तारस्स तु पर्यापतत्पुनः ।
वानरैरुह्यमानां तां शूरैरुद्वहनोचितैः ॥ 21 ॥
दिव्यां भद्रासनयुतां शिबिकां स्यन्दनोपमाम् ।
पक्षिकर्मभिराचित्रां द्रुमकर्मविभूषिताम् ॥ 22 ॥
आचितां चित्रपत्तीभि स्सुनिविष्टां समन्ततः ।
विमानमिव सिद्धानां जालवातायनान्विताम् ॥ 23 ॥
सुनियुक्तां विशालां च सुकृतां विश्वकर्मणा ।
दारुपर्वतकोपेतां चारुकर्मपरिष्कृताम् ॥ 24 ॥
वराभरणहारैश्च चित्रमाल्योपशोभिताम् ।
गुहागहनसञ्छन्नां रक्तचन्दनभूषिताम् ॥ 25 ॥
पुष्पौघैस्समभिच्छन्नां पद्ममालाभिरेव च ।
तरुणादित्यवर्णाभिर्भ्राजमानाभिरावृताम् ॥ 26 ॥
ईदृशीं शिबिकां दृष्ट्वा रामो लक्ष्मणमब्रवीत् ।
क्षिप्रं विनीयतां वाली प्रेतकार्यं विधीयताम् ॥ 27 ॥
ततो वालिनमुद्यम्य सुग्रीवश्शिबिकां तदा ।
आरोपयत विक्रोशन्नङ्गदेन सहैव तु ॥ 28 ॥
आरोप्य शिबिकां चैव वालिनं गतजीवितम् ।
अलङ्कारैश्च विविधैर्माल्यैर्वस्त्रैश्च भूषितम् ॥ 29 ॥
आज्ञापयत्तदा राजा सुग्रीव प्लवगेश्वरः ।
और्ध्वदैहिकमार्यस्य क्रियतामनुरूपतः ॥ 30 ॥
विश्राणयन्तो रत्नानि विविधानि बहून्यपि ।
अग्रतः प्लवगा यान्तु शिबिका समनन्तरम् ॥ 31 ॥
राज्ञामृद्दिविशेषा हि दृश्यन्ते भुवि यादृशाः ।
तादृशैरिह कुर्वन्तु वानरा भर्तृसत्क्रियाम् ॥ 32 ॥
तादृशं वालिनः क्षिप्रं प्राकुर्वन्नौर्ध्वदैहिकम् ।
अङ्गदं परिगृह्याऽशु तारप्रभृतयस्तदा ॥ 33 ॥
क्रोशन्तः प्रययुस्सर्वे वानरा हतबान्धवाः ।
ततः प्रणिहिताः सर्वा वानर्योस्य वशानुगाः ॥ 34 ॥
चुक्रुशु र्वीर वीरेति भूयः क्रोशन्ति ताः स्त्रीयः ।
ताराप्रभृतयस्सर्वा वानर्यो हरियूथपाः ।
अनुजग्मुर्हि भर्तारं क्रोशन्त्यः करुणस्वनाः ॥ 35 ॥
तासां रुदितशब्देन वानरीणां वनान्तरे ।
वनानि गिरयश्चैव विक्रोशन्तीव सर्वतः ॥ 36 ॥
पुलिने गिरिनद्यास्तु विविक्ते जलसंवृते ॥ 37 ॥
चितां चक्रुस्सुबहवो वानराश्शोककर्शिताः ।
अवरोप्य ततस्स्कन्धाच्छिबिकां वाहनोचिताः ।
तस्थुरेकान्तमाश्रित्य सर्वे शोकसमन्विताः ॥ 38 ॥
ततस्तारा पतिं दृष्ट्वा शिबिकातलशायिनम् ॥ 39 ॥
आरोप्याङ्के शिरस्तस्य विललाप सुदुःखिता ।
हा वानर महाराज हा नाथ मम वत्सल ॥ 40 ॥
हा महार्ह महाबाहो हा मम प्रिय पश्य माम् ।
जनं न पश्यसीमं त्वं कस्माच्छोकाभिपीडितम् ॥ 41 ॥
प्रहृष्टमिव ते वक्त्रं गतासोरपि मानद आस्तार्कसमवर्णं च लक्ष्यते जीवतो यथा ॥ 42 ॥
एष त्वां रामरूपेण कालः कर्षति वानर ।
येन स्म विधवास्सर्वाः कृता एकेषुणा वने ॥ 43 ॥
इमास्तास्तव राजेन्द्र वानर्योवल्लभास्सदा ।
पादैर्विकृष्ट मध्वानमागताः किं न बुध्यसे ॥ 44 ॥
तवेष्टा ननु नामैता भार्याश्चन्द्रनिभाननाः ।
इदानीं नेक्षसे कस्तात्सुग्रीवं प्लवगेश्वरम् ॥ 45 ॥
एते हि सचिवा राजं स्तारप्रभृतयस्तव ।
पुरवासी जनश्चायं परिवार्यासतेऽनघ ॥ 46 ॥
विसर्जयैतान् प्लवगान्यथोचितमरिन्दम ।
ततः क्रीडामहे सर्वा वनेषु मदनोत्कटाः ॥ 47 ॥
एवं विलपतीं तारां पतिशोकपरिप्लुताम् ।
उत्थापयन्ति स्म तदा वानर्यश्शोककर्शिताः ॥ 48 ॥
सुग्रीवेण ततस्सार्धम्मङ्गदः पितरं रुदन् ।
चितामारोपयामास शोकेनाभिहतेन्द्रियः ॥ 49 ॥
ततोऽग्निं विधिवद्दत्त्वा सोऽपसव्यं चकार ह ।
पितरं दीर्घमध्वानं प्रस्थितं व्याकुलेन्द्रियः ॥ 50 ॥
संस्कृत्य वालिनं ते तु विधिपूर्वं प्लवङ्गमाः ।
आजग्मुरुदकं कर्तुं नदीं शुभजलां शिवाम् ॥ 51 ॥
ततस्ते सहितास्तत्र ह्यङ्गदं स्थाप्य चाग्रतः ।
सुग्रीवतारासहितास्सिषिचुर्वालिने जलम् ॥ 52 ॥
सुग्रीवेणेव दीनेन दीनो भूत्वा महाबलः ।
समानशोकः काकुत्स्थः प्रेतकार्याण्यकारयत् ॥ 53 ॥
ततस्तु तं वालिनमग्र्यपौरुषं प्रकाशमिक्ष्वाकुवरेषुणा हतम् ।
प्रदीप्य दीप्ताग्निसमौजसं तदा सलक्ष्मणं राममुपेयिवान्हरिः ॥ 54 ॥
इत्यार्षे श्रीमद्रामायणे वाल्मीकीय आदिकाव्ये किष्किन्धाकाण्डे पञ्चविंशस्सर्गः ॥
🕉️ This is the original Sanskrit rendered in Grantha script. Pronunciation is identical to the Sanskrit Devanagari version. It is a transliteration, not a translation — see “Meaning” for translations where available.
🕉 InfoLyter.in