Ganesha

𑌗𑌣𑍇𑌶 𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌥𑌿 𑌪𑍂𑌜𑌾 𑌵𑌿𑌧𑌾𑌨𑌮𑍍, 𑌵𑍍𑌰𑌤 𑌕𑌲𑍍𑌪𑌂

Ganesha Chaturthi Puja Vidhanam, Vrata Kalpam

🖋️ Grantha script
📄 Download PDF
𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑌨
𑌶𑍁𑌕𑍍𑌲𑌾𑌮𑍍𑌬𑌰𑌧𑌰𑌂 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍁𑌂 𑌶𑌶𑌿𑌵𑌰𑍍𑌣𑌂 𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌭𑍁𑌜𑌮𑍍 ।
𑌪𑍍𑌰𑌸𑌨𑍍𑌨 𑌵𑌦𑌨𑌂 𑌧𑍍𑌯𑌾𑌯𑍇𑌤𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑍋𑌪𑌶𑌾𑌨𑍍𑌤𑌯𑍇 ॥
𑌅𑌯𑌂 𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤𑌸𑍍𑌸𑍁𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 ।
𑌤𑌦𑍇𑌵 𑌲𑌗𑍍𑌨𑌂 𑌸𑍁𑌦𑌿𑌨𑌂 𑌤𑌦𑍇𑌵, 𑌤𑌾𑌰𑌾𑌬𑌲𑌂 𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌬𑌲𑌂 𑌤𑌦𑍇𑌵, 𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾𑌬𑌲𑌂 𑌦𑍈𑌵𑌬𑌲𑌂 𑌤𑌦𑍇𑌵, 𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑍀𑌪𑌤𑍇 𑌤𑍇𑌙𑍍𑌘𑍍𑌰𑌿𑌯𑍁𑌗𑌂 𑌸𑍍𑌮𑌰𑌾𑌮𑌿, 𑌸𑍁𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 ।
𑌯𑌶𑍍𑌶𑌿𑌵𑍋 𑌨𑌾𑌮𑌰𑍂𑌪𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌯𑌾 𑌦𑍇𑌵𑍀 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌾 ।
𑌤𑌯𑍋𑌸𑍍𑌸𑌂𑌸𑍍𑌮𑌰𑌣𑌾𑌤𑍍 𑌪𑍁𑌂𑌸𑌾𑌂 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌤𑍋 𑌜𑌯𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌮𑍍 ॥
𑌲𑌾𑌭𑌸𑍍𑌤𑍇𑌷𑌾𑌂 𑌜𑌯𑌸𑍍𑌤𑍇𑌷𑌾𑌂 𑌕𑍁𑌤𑌸𑍍𑌤𑍇𑌷𑌾𑌂 𑌪𑌰𑌾𑌭𑌵𑌃 ।
𑌯𑍇𑌷𑌾𑌮𑌿𑌨𑍍𑌦𑍀𑌵𑌰𑌶𑍍𑌯𑌾𑌮𑍋 𑌹𑍃𑌦𑌯𑌸𑍍𑌥𑍋𑌜𑌨𑌾𑌰𑍍𑌥𑌨𑌃 ॥
𑌆𑌪𑌦𑌾𑌮𑌪𑌹𑌰𑍍𑌤𑌾𑌰𑌂 𑌦𑌾𑌤𑌾𑌰𑌂 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌮𑍍𑌪𑌦𑌾𑌮𑍍 ।
𑌲𑍋𑌕𑌾𑌭𑌿𑌰𑌾𑌮𑌂 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌰𑌾𑌮𑌂 𑌭𑍂𑌯𑍋 𑌭𑍂𑌯𑍋 𑌨𑌮𑌾𑌮𑍍𑌯𑌹𑌮𑍍 ॥
(𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰 𑌷𑍋𑌡𑌶𑌨𑌾𑌮 𑌸𑍍𑌤𑍋𑌤𑍍𑌰𑌂)
𑌸𑍁𑌮𑍁𑌖𑌶𑍍𑌚𑍈𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌶𑍍𑌚 𑌕𑌪𑌿𑌲𑍋 𑌗𑌜𑌕𑌰𑍍𑌣𑌿𑌕𑌃 ।
𑌲𑌮𑍍𑌬𑍋𑌦𑌰𑌶𑍍𑌚 𑌵𑌿𑌕𑌟𑍋 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑍋 𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌃 ॥ 1 ॥
𑌧𑍂𑌮𑌕𑍇𑌤𑍁-𑌰𑍍𑌗𑌣𑌾𑌧𑍍𑌯𑌕𑍍𑌷𑍋 𑌫𑌾𑌲𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑍋 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌃 ।
𑌵𑌕𑍍𑌰𑌤𑍁𑌣𑍍𑌡-𑌶𑍍𑌶𑍂𑌰𑍍𑌪𑌕𑌰𑍍𑌣𑍋 𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬-𑌸𑍍𑌸𑍍𑌕𑌨𑍍𑌦𑌪𑍂𑌰𑍍𑌵𑌜𑌃 ॥ 2 ॥
𑌷𑍋𑌡𑌶𑍈𑌤𑌾𑌨𑌿 𑌨𑌾𑌮𑌾𑌨𑌿 𑌯𑌃 𑌪𑌠𑍇-𑌚𑍍𑌛𑍃𑌣𑍁-𑌯𑌾𑌦𑌪𑌿 ।
𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾𑌰𑌮𑍍𑌭𑍇 𑌵𑌿𑌵𑌾𑌹𑍇 𑌚 𑌪𑍍𑌰𑌵𑍇𑌶𑍇 𑌨𑌿𑌰𑍍𑌗𑌮𑍇 𑌤𑌥𑌾 ।
𑌸𑌙𑍍𑌗𑍍𑌰𑌾𑌮𑍇 𑌸𑌰𑍍𑌵 𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑍇𑌷𑍁 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌸𑍍𑌤𑌸𑍍𑌯 𑌨 𑌜𑌾𑌯𑌤𑍇 ॥ 3 ॥
𑌅𑌭𑍀𑌪𑍍𑌸𑌿𑌤𑌾𑌰𑍍𑌥 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌿𑌤𑍋 𑌯𑌸𑍍𑌸𑍁𑌰𑍈𑌰𑌪𑌿 ।
𑌸𑌰𑍍𑌵𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌚𑍍𑌚𑌿𑌦𑍇𑌤𑌸𑍍𑌮𑍈 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌮𑌹𑌾𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌲𑌕𑍍𑌷𑍍𑌮𑍀 𑌨𑌾𑌰𑌾𑌯𑌣𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑍐 𑌉𑌮𑌾 𑌮𑌹𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑍐 𑌵𑌾𑌣𑍀 𑌹𑌿𑌰𑌣𑍍𑌯𑌗𑌰𑍍𑌭𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑍐 𑌶𑌚𑍀 𑌪𑍁𑌰𑌨𑍍𑌦𑌰𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑍐 𑌅𑌰𑍁𑌨𑍍𑌧𑌤𑍀 𑌵𑌶𑌿𑌷𑍍𑌠𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌸𑌿𑌤𑌾𑌰𑌾𑌮𑌾𑌭𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌨𑌮𑌃 ।
𑌨𑌮𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇𑌭𑍍𑌯𑍋 𑌮𑌹𑌾𑌜𑌨𑍇𑌭𑍍𑌯𑍋 𑌨𑌮𑌃 ॥
𑌅𑌯𑌂 𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤-𑌸𑍍𑌸𑍁𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 ॥
𑌶𑌰𑍀𑌰 𑌶𑍁𑌦𑍍𑌧𑌿
𑌅𑌪𑌵𑌿𑌤𑍍𑌰𑌃 𑌪𑌵𑌿𑌤𑍍𑌰𑍋 𑌵𑌾 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌵𑌸𑍍𑌥𑌾᳚-𑌙𑍍𑌗𑌤𑍋-𑌽𑌪𑌿𑌵𑌾 ।
𑌯-𑌸𑍍𑌸𑍍𑌮𑌰𑍇-𑌤𑍍𑌪𑍁𑌣𑍍𑌡𑌰𑍀𑌕𑌾𑌕𑍍𑌷𑌂 𑌸 𑌬𑌾𑌹𑍍𑌯𑌾𑌭𑍍𑌯𑌨𑍍𑌤𑌰 𑌶𑍍𑌶𑍁𑌚𑌿𑌃 ॥
𑌪𑍁𑌣𑍍𑌡𑌰𑍀𑌕𑌾𑌕𑍍𑌷 ! 𑌪𑍁𑌣𑍍𑌡𑌰𑍀𑌕𑌾𑌕𑍍𑌷 ! 𑌪𑍁𑌣𑍍𑌡𑌰𑍀𑌕𑌾𑌕𑍍𑌷𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 ।
𑌆𑌚𑌮𑌨𑌃
𑍐 𑌆𑌚𑌮𑍍𑌯
𑍐 𑌕𑍇𑌶𑌵𑌾𑌯 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌹𑌾
𑍐 𑌨𑌾𑌰𑌾𑌯𑌣𑌾𑌯 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌹𑌾
𑍐 𑌮𑌾𑌧𑌵𑌾𑌯 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌹𑌾 (𑌇𑌤𑌿 𑌤𑍍𑌰𑌿𑌰𑌾𑌚𑌮𑍍𑌯)
𑍐 𑌗𑍋𑌵𑌿𑌨𑍍𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌪𑌾𑌣𑍀 𑌮𑌾𑌰𑍍𑌜𑌯𑌿𑌤𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌧𑍁𑌸𑍂𑌦𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌓𑌷𑍍𑌠𑍗 𑌮𑌾𑌰𑍍𑌜𑌯𑌿𑌤𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌤𑍍𑌰𑌿𑌵𑌿𑌕𑍍𑌰𑌮𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌾𑌮𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌶𑌿𑌰𑌸𑌿 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌧𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌹𑍃𑌷𑍀𑌕𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌵𑌾𑌮𑌹𑌸𑍍𑌤𑍇𑌀 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑍐 𑌪𑌦𑍍𑌮𑌨𑌾𑌭𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌪𑌾𑌦𑌯𑍋𑌃 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑍐 𑌦𑌾𑌮𑍋𑌦𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌶𑌿𑌰𑌸𑌿 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑍐 𑌸𑌙𑍍𑌕𑌰𑍍𑌷𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌅𑌙𑍍𑌗𑍁𑌲𑌿𑌭𑌿𑌶𑍍𑌚𑌿𑌬𑍁𑌕𑌂 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑍐 𑌵𑌾𑌸𑍁𑌦𑍇𑌵𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌦𑍍𑌯𑍁𑌮𑍍𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌨𑌾𑌸𑌿𑌕𑌾𑌂 𑌸𑍍𑌪𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌅𑌨𑌿𑌰𑍁𑌦𑍍𑌧𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍁𑌰𑍁𑌷𑍋𑌤𑍍𑌤𑌮𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌧𑍋𑌕𑍍𑌷𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌨𑌾𑌰𑌸𑌿𑌂𑌹𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌨𑍇𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌶𑍍𑌰𑍋𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌚 𑌸𑍍𑌪𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌅𑌚𑍍𑌯𑍁𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌨𑌾𑌭𑌿𑌂 𑌸𑍍𑌪𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌜𑌨𑌾𑌰𑍍𑌧𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌹𑍃𑌦𑌯𑌂 𑌸𑍍𑌪𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌉𑌪𑍇𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌹𑌸𑍍𑌤𑌂 𑌶𑌿𑌰𑌸𑌿 𑌨𑌿𑌕𑍍𑌷𑌿𑌪𑍍𑌯)
𑍐 𑌹𑌰𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌕𑍃𑌷𑍍𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (𑌅𑌂𑌸𑍗 𑌸𑍍𑌪𑍃𑌷𑍍𑌟𑍍𑌵𑌾)
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌕𑍃𑌷𑍍𑌣 𑌪𑌰𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌣𑍇 𑌨𑌮𑍋 𑌨𑌮𑌃
𑌭𑍂𑌤𑍋𑌚𑍍𑌚𑌾𑌟𑌨
𑌉𑌤𑍍𑌤𑌿𑌷𑍍𑌠𑌨𑍍𑌤𑍁 । 𑌭𑍂𑌤 𑌪𑌿𑌶𑌾𑌚𑌾𑌃 । 𑌯𑍇 𑌤𑍇 𑌭𑍂𑌮𑌿𑌭𑌾𑌰𑌕𑌾𑌃 । 𑌯𑍇 𑌤𑍇𑌷𑌾𑌮𑌵𑌿𑌰𑍋𑌧𑍇𑌨 । 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌕𑌰𑍍𑌮 𑌸𑌮𑌾𑌰𑌭𑍇 । 𑍐 𑌭𑍂𑌰𑍍𑌭𑍁𑌵𑌸𑍍𑌸𑍁𑌵𑌃 ।
𑌦𑍈𑌵𑍀 𑌗𑌾𑌯𑌤𑍍𑌰𑍀 𑌚𑌨𑍍𑌦𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌾𑌯𑌾𑌮𑍇 𑌵𑌿𑌨𑌿𑌯𑍋𑌗𑌃
𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌾𑌯𑌾𑌮𑌃
𑌓-𑌮𑍍𑌭𑍂𑌃 । 𑌓-𑌮𑍍𑌭𑍁𑌵𑌃 । 𑌓𑌗𑍍𑌂 𑌸𑍁𑌵𑌃 । 𑌓-𑌮𑍍𑌮𑌹𑌃 । 𑌓-𑌞𑍍𑌜𑌨𑌃 । 𑌓-𑌨𑍍𑌤𑌪𑌃 । 𑌓𑌗𑍍𑌂 𑌸॒𑌤𑍍𑌯𑌮𑍍 ।
𑌓-𑌨𑍍𑌤𑌤𑍍𑌸॑𑌵𑌿॒𑌤𑍁𑌰𑍍𑌵𑌰𑍇᳚𑌣𑍍𑌯॒-𑌮𑍍𑌭𑌰𑍍𑌗𑍋॑ 𑌦𑍇॒𑌵𑌸𑍍𑌯॑ 𑌧𑍀𑌮𑌹𑌿 ।
𑌧𑌿𑌯𑍋॒ 𑌯𑍋 𑌨𑌃॑ 𑌪𑍍𑌰𑌚𑍋॒𑌦𑌯𑌾᳚𑌤𑍍 ॥
𑌓𑌮𑌾𑌪𑍋॒ 𑌜𑍍𑌯𑍋𑌤𑍀॒ 𑌰𑌸𑍋॒-𑌽𑌮𑍃𑌤॒-𑌮𑍍𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮॒ 𑌭𑍂-𑌰𑍍𑌭𑍁𑌵॒-𑌸𑍍𑌸𑍁𑌵॒𑌰𑍋𑌮𑍍 ॥
𑌸𑌙𑍍𑌕𑌲𑍍𑌪𑌃
𑌮𑌮𑍋𑌪𑌾𑌤𑍍𑌤, 𑌦𑍁𑌰𑌿𑌤 𑌕𑍍𑌷𑌯𑌦𑍍𑌵𑌾𑌰𑌾, 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌪𑌰𑌮𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰-𑌮𑍁𑌦𑍍𑌦𑌿𑌸𑍍𑌯, 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌪𑌰𑌮𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰 𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌶𑍁𑌭𑍇, 𑌶𑍋𑌭𑌨𑍇, 𑌅𑌭𑍍𑌯𑍁𑌦𑌯 𑌮𑍁𑌹𑍂𑌰𑍍𑌤𑍇, 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌮𑌹𑌾𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍋 𑌰𑌾𑌜𑍍𑌞𑌯𑌾, 𑌪𑍍𑌰𑌵𑌰𑍍𑌤 𑌮𑌾𑌨𑌸𑍍𑌯, 𑌅𑌦𑍍𑌯 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌣𑌃, 𑌦𑍍𑌵𑌿𑌤𑍀𑌯 𑌪𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑍇, 𑌶𑍍𑌵𑍇𑌤𑌵𑌰𑌾𑌹 𑌕𑌲𑍍𑌪𑍇, 𑌵𑍈𑌵𑌶𑍍𑌵𑌤 𑌮𑌨𑍍𑌵𑌨𑍍𑌤𑌰𑍇, 𑌕𑌲𑌿𑌯𑍁𑌗𑍇, 𑌪𑍍𑌰𑌥𑌮 𑌪𑌾𑌦𑍇, (𑌭𑌾𑌰𑌤 𑌦𑍇𑌶𑌃 - 𑌜𑌮𑍍𑌬𑍂 𑌦𑍍𑌵𑍀𑌪𑍇, 𑌭𑌰𑌤 𑌵𑌰𑍍𑌷𑍇, 𑌭𑌰𑌤 𑌖𑌣𑍍𑌡𑍇, 𑌮𑍇𑌰𑍋𑌃 𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣/𑌉𑌤𑍍𑌤𑌰 𑌦𑌿𑌗𑍍𑌭𑌾𑌗𑍇; 𑌅𑌮𑍇𑌰𑌿𑌕𑌾 - 𑌕𑍍𑌰𑍗𑌞𑍍𑌚 𑌦𑍍𑌵𑍀𑌪𑍇, 𑌰𑌮𑌣𑌕 𑌵𑌰𑍍𑌷𑍇, 𑌐𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌿𑌕 𑌖𑌣𑍍𑌡𑍇, 𑌸𑌪𑍍𑌤 𑌸𑌮𑍁𑌦𑍍𑌰𑌾𑌨𑍍𑌤𑌰𑍇, 𑌕𑌪𑌿𑌲𑌾𑌰𑌣𑍍𑌯𑍇), 𑌶𑍋𑌭𑌨 𑌗𑍃𑌹𑍇, 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤 𑌦𑍇𑌵𑌤𑌾 𑌬𑍍𑌰𑌾𑌹𑍍𑌮𑌣, 𑌹𑌰𑌿𑌹𑌰 𑌗𑍁𑌰𑍁𑌚𑌰𑌣 𑌸𑌨𑍍𑌨𑌿𑌥𑍗, 𑌅𑌸𑍍𑌮𑌿𑌨𑍍, 𑌵𑌰𑍍𑌤𑌮𑌾𑌨, 𑌵𑍍𑌯𑌾𑌵𑌹𑌾𑌰𑌿𑌕, 𑌚𑌾𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌮𑌾𑌨, ... 𑌸𑌂𑌵𑌤𑍍𑌸𑌰𑍇, ... 𑌅𑌯𑌨𑍇, ... 𑌋𑌤𑍇, ... 𑌮𑌾𑌸𑍇, ... 𑌪𑌕𑍍𑌷𑍇, ... 𑌤𑌿𑌥𑍗, ... 𑌵𑌾𑌸𑌰𑍇, ... 𑌶𑍁𑌭 𑌨𑌕𑍍𑌷𑌤𑍍𑌰, 𑌶𑍁𑌭 𑌯𑍋𑌗, 𑌶𑍁𑌭 𑌕𑌰𑌣, 𑌏𑌵𑌙𑍍𑌗𑍁𑌣, 𑌵𑌿𑌶𑍇𑌷𑌣, 𑌵𑌿𑌶𑌿𑌷𑍍𑌠𑌾𑌯𑌾𑌂, 𑌶𑍁𑌭 𑌤𑌿𑌥𑍗, 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌮𑌾𑌨𑍍, ... 𑌗𑍋𑌤𑍍𑌰𑌃, ... 𑌨𑌾𑌮𑌧𑍇𑌯𑌃, ... 𑌗𑍋𑌤𑍍𑌰𑌸𑍍𑌯, ... 𑌨𑌾𑌮𑌧𑍇𑌯𑍋𑌹𑌂 ... 𑌮𑌮 𑌧𑌰𑍍𑌮𑌪𑌤𑍍𑌨𑍀 𑌸𑌮𑍇𑌤𑌸𑍍𑌯, 𑌅𑌸𑍍𑌮𑌾𑌕𑌂 𑌸𑌹𑌕𑍁𑌟𑍁𑌮𑍍𑌬𑌾𑌨𑌾𑌂, 𑌕𑍍𑌷𑍇𑌮𑌸𑍍𑌥𑍈𑌰𑍍𑌯 𑌵𑌿𑌜𑌯 𑌅𑌭𑌯 𑌆𑌯𑍁𑌰𑌾𑌰𑍋𑌗𑍍𑌯 𑌐𑌶𑍍𑌵𑌰𑍍𑌯𑌾𑌭𑌿𑌵𑍃𑌧𑍍𑌹𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌧𑌰𑍍𑌮𑌾𑌰𑍍𑌥 𑌕𑌾𑌮 𑌮𑍋𑌕𑍍𑌷 𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌵𑌿𑌧 𑌫𑌲 𑌪𑍁𑌰𑍁𑌷𑌾𑌰𑍍𑌥 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌦𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌇𑌷𑍍𑌟𑌕𑌾𑌮𑍍𑌯𑌾𑌰𑍍𑌥 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌮𑌨𑍋𑌵𑌾𑌞𑍍𑌛𑌾𑌫𑌲 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤 𑌦𑍁𑌰𑌿𑌤𑍋𑌪 𑌶𑌾𑌨𑍍𑌤𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌾𑌵𑌾𑌪𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌪𑍗𑌤𑍍𑌰𑌾𑌭𑌿𑌵𑍃𑌦𑍍𑌧𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌸𑌕𑌲𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑍇𑌷𑍁 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌦𑌾 𑌦𑌿𑌗𑍍𑌵𑌿𑌜𑌯𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌵𑌰𑍍𑌷𑍇 𑌵𑌰𑍍𑌷𑍇 𑌪𑍍𑌰𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌦𑍇𑌵𑌤𑌾-𑌮𑍁𑌦𑍍𑌧𑌿𑌸𑍍𑌯, 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌦𑍇𑌵𑌤𑌾 𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂, 𑌕𑌲𑍍𑌪𑍋𑌕𑍍𑌤 𑌪𑍍𑌰𑌕𑌾𑌰𑍇𑌣 𑌯𑌾𑌵𑌚𑍍𑌛𑌕𑍍𑌤𑌿 𑌧𑍍𑌯𑌾𑌨𑌾𑌵𑌾𑌹𑌨𑌾𑌦𑌿 𑌷𑍋𑌡𑌶𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰𑌪𑍂𑌜𑌾𑌂 𑌕𑌰𑌿𑌷𑍍𑌯𑍇 ।
𑌤𑌦𑌙𑍍𑌗 𑌕𑌲𑌶𑌪𑍂𑌜𑌾𑌂 𑌕𑌰𑌿𑌷𑍍𑌯𑍇 ॥
𑌕𑌲𑌶𑌂 𑌗𑌨𑍍𑌧𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌕𑍍𑌷𑌤𑍈𑌰𑌭𑍍𑌯𑌰𑍍𑌚𑍍𑌯 ।
𑌤𑌸𑍍𑌯𑍋𑌪𑌰𑌿 𑌹𑌸𑍍𑌤𑌂 𑌨𑌿𑌧𑌾𑌯 -
𑌕𑌲𑌶 𑌪𑍂𑌜
𑌕𑌲𑌶𑌸𑍍𑌯 𑌮𑍁𑌖𑍇 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍁𑌃 𑌕𑌣𑍍𑌠𑍇 𑌰𑍁𑌦𑍍𑌰-𑌸𑍍𑌸𑌮𑌾𑌹𑌿𑌤𑌃 ।
𑌮𑍂𑌲𑍇 𑌤𑌤𑍍𑌰 𑌸𑍍𑌥𑌿𑌤𑍋 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌾 𑌮𑌧𑍍𑌯𑍇 𑌮𑌾𑌤𑍃𑌗𑌣𑌾𑌸𑍍𑌮𑍃𑌤𑌾𑌃 ॥
𑌕𑍁𑌕𑍍𑌷𑍗𑌤𑍁 𑌸𑌾𑌗𑌰𑌾𑌃 𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇 𑌸𑌪𑍍𑌤𑌦𑍍𑌵𑍍𑌵𑍀𑌪𑌾 𑌵𑌸𑍁𑌨𑍍𑌧𑌰𑌾 ।
𑌋𑌗𑍍𑌵𑍇𑌦𑍋𑌧 𑌯𑌜𑍁𑌰𑍍𑌵𑍇𑌦-𑌸𑍍𑌸𑌾𑌮𑌵𑍇𑌦𑍋-𑌹𑍍𑌯𑌧𑌰𑍍𑌵𑌣𑌃 ॥
𑌅𑌙𑍍𑌗𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌸𑌹𑌿𑌤𑌾𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇 𑌕𑌲𑌶𑌾𑌮𑍍𑌬𑍁 𑌸𑌮𑌾𑌶𑍍𑌰𑌿𑌤𑌾𑌃 ।
𑌆 𑌕𑌲𑌶𑍇𑌷𑍁 𑌧𑌾𑌵𑌤𑌿 𑌪𑌵𑌿𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌪𑌰𑌿𑌷𑌿𑌚𑍍𑌯𑌤𑍇 ।
𑌉𑌕𑍍𑌥𑍈𑌰𑍍𑌯𑌜𑍍𑌞𑍇𑌷𑍁 𑌵𑌰𑍍𑌧𑌤𑍇 ॥
𑌆𑌪𑍋॒ 𑌵𑌾 𑌇॒𑌦𑌗𑍍𑌂 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌂॒-𑌵𑌿𑌁𑌶𑍍𑌵𑌾॑ 𑌭𑍂॒𑌤𑌾𑌨𑍍𑌯𑌾𑌪𑌃॑ 𑌪𑍍𑌰𑌾॒𑌣𑌾 𑌵𑌾 𑌆𑌪𑌃॑ 𑌪॒𑌶𑌵॒ 𑌆𑌪𑍋-𑌽𑌨𑍍𑌨॒𑌮𑌾𑌪𑍋 -𑌽𑌮𑍃॑𑌤॒𑌮𑌾𑌪𑌃॑ 𑌸॒𑌮𑍍𑌰𑌾𑌡𑌾𑌪𑍋॑ 𑌵𑌿॒𑌰𑌾𑌡𑌾𑌪𑌃॑ 𑌸𑍍𑌵॒𑌰𑌾𑌡𑌾𑌪॒-𑌶𑍍𑌛𑌨𑍍𑌦𑌾॒𑌗𑍍॒𑌸𑍍𑌯𑌾𑌪𑍋॒ 𑌜𑍍𑌯𑍋𑌤𑍀॒𑌗𑍍॒𑌷𑍍𑌯𑌾𑌪𑍋॒ 𑌯𑌜𑍂॒𑌗𑍍॒𑌷𑍍𑌯𑌾𑌪𑌃॑ 𑌸॒𑌤𑍍𑌯𑌮𑌾𑌪॒-𑌸𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾॑ 𑌦𑍇॒𑌵𑌤𑌾॒ 𑌆𑌪𑍋॒ 𑌭𑍂𑌰𑍍𑌭𑍁𑌵॒𑌸𑍍𑌸𑍁𑌵॒𑌰𑌾𑌪॒ 𑌓𑌮𑍍 ॥ 29.1 (𑌤𑍈. 𑌅𑌰. 6.29.1)
𑌗𑌙𑍍𑌗𑍇 𑌚 𑌯𑌮𑍁𑌨𑍇 𑌚𑍈𑌵 𑌗𑍋𑌦𑌾𑌵𑌰𑌿 𑌸𑌰𑌸𑍍𑌵𑌤𑍀 ।
𑌨𑌰𑍍𑌮𑌦𑍇 𑌸𑌿𑌨𑍍𑌧𑍁 𑌕𑌾𑌵𑍇𑌰𑍀 𑌜𑌲𑍇𑌸𑍍𑌮𑌿𑌨𑍍 𑌸𑌨𑍍𑌨𑌿𑌧𑌿𑌂 𑌕𑍁𑌰𑍁 ॥
𑌆𑌯𑌾𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌦𑍇𑌵𑌪𑍂𑌜𑌾𑌰𑍍𑌥𑌂 𑌦𑍁𑌰𑌿𑌤𑌕𑍍𑌷𑌯𑌕𑌾𑌰𑌕𑌾𑌃 ।
(𑌕𑌲𑌶𑍋𑌦𑌕𑍇𑌨 𑌪𑍂𑌜𑌾𑌦𑍍𑌰𑌵𑍍𑌯𑌾𑌣𑌿, 𑌆𑌤𑍍𑌮𑌾𑌨𑌂, 𑌦𑍇𑌵𑌂 𑌚 𑌸𑌮𑍍𑌪𑍍𑌰𑍋𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯)
𑌓-𑌙𑍍𑌗॒𑌣𑌾𑌨𑌾᳚-𑌨𑍍𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌗॒𑌣𑌪॑𑌤𑌿𑌗𑍍𑌂 𑌹𑌵𑌾𑌮𑌹𑍇 𑌕॒𑌵𑌿-𑌙𑍍𑌕॑𑌵𑍀॒𑌨𑌾𑌂 𑌉𑌪॒𑌮𑌶𑍍𑌰॑𑌵𑌸𑍍𑌤𑌵𑌮𑍍 ।
𑌜𑍍𑌯𑍇॒𑌷𑍍𑌠॒𑌰𑌾𑌜॒-𑌮𑍍𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮॑𑌣𑌾-𑌮𑍍𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌣𑌸𑍍𑌪𑌤॒ 𑌆 𑌨𑌃॑ 𑌶𑍃॒𑌣𑍍𑌵𑌨𑍍𑌨𑍂॒𑌤𑌿𑌭𑌿॑𑌸𑍍𑌸𑍀𑌦॒ 𑌸𑌾𑌦॑𑌨𑌮𑍍 ॥
𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌦𑍇𑌵𑌤𑌾𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 ।
𑌅𑌥 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌷𑍍𑌠𑌾𑌪𑌨𑌂 𑌕𑌰𑌿𑌷𑍍𑌯𑍇 ।
𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌷𑍍𑌠𑌾
𑍐 𑌅𑌸𑍁𑌨𑍀𑌤𑍇 𑌪𑍁𑌨𑌰𑌸𑍍𑌮𑌾𑌸𑍁 𑌚𑌕𑍍𑌷𑍁𑌃 𑌪𑍁𑌨𑌃𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌮𑌿𑌹 𑌨𑍋 𑌧𑍇𑌹𑌿 𑌭𑍋𑌗𑌮𑍍 ।
𑌜𑍍𑌯𑍋𑌕𑍍𑌪𑌶𑍍𑌯𑍇𑌮 𑌸𑍂𑌰𑍍𑌯𑌮𑍁𑌚𑍍𑌚𑌰𑌂 𑌤𑌮𑌨𑍁𑌮𑌤𑍇 𑌮𑍃𑌡𑌯𑌾 𑌨𑌃 𑌸𑍍𑌸𑍍𑌵𑌸𑍍𑌤𑌿 ॥ 𑌋.𑌵𑍇. - 10.59.6
𑌅𑌮𑍃𑌤𑌂 𑌵𑍈 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌾 𑌅𑌮𑍃𑌤𑌮𑌾𑌪𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌾𑌨𑍇𑌵 𑌯𑌥𑌾𑌸𑍍𑌥𑌾𑌨𑌮𑍁𑌪𑌹𑍍𑌵𑌯𑌤𑍇 ।
𑌇𑌤𑍍𑌯𑌾𑌦𑍍𑌯𑍇𑌨 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌣𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌷𑍍𑌠𑌾𑌪𑌨𑌂 𑌕𑍃𑌤𑍍𑌵𑌾, 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌕𑍃𑌤𑍍𑌵𑌾 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 ।
𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍍 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌜𑌗𑌨𑍍𑌨𑌾𑌥 𑌯𑌾𑌵𑌤𑍍𑌪𑍂𑌜𑌾𑌵𑌸𑌾𑌨𑌕𑌮𑍍 ।
𑌤𑌾𑌵𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑌿𑌭𑌾𑌵𑍇𑌨 𑌬𑌿𑌮𑍍𑌬𑍇𑌽𑌸𑍍𑌮𑌿𑌨𑍍 𑌸𑌨𑍍𑌨𑌿𑌧𑌿𑌂 𑌕𑍁𑌰𑍁 ॥
𑌆𑌵𑌾𑌹𑌿𑌤𑍋 𑌭𑌵, 𑌸𑍍𑌥𑌾𑌪𑌿𑌤𑍋 𑌭𑌵, 𑌸𑍁𑌮𑍁𑌖𑍋 𑌭𑌵, 𑌸𑍁𑌪𑍍𑌰𑌸𑌨𑍍𑌨𑍋 𑌭𑌵, 𑌵𑌰𑌦𑍋 𑌭𑌵, 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦, 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦, 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦 ।
𑌷𑍋𑌡𑌶𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰 𑌪𑍂𑌜𑌾
𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑌨
𑌭𑌵𑌸𑌞𑍍𑌚𑌿𑌤𑌪𑌾𑌪𑍗𑌘 𑌵𑌿𑌧𑍍𑌵𑌂𑌸𑌨𑌵𑌿𑌚𑌕𑍍𑌷𑌣𑌮𑍍 ।
𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌾𑌨𑍍𑌧𑌕𑌾𑌰𑌭𑌾𑌸𑍍𑌵𑌨𑍍𑌤𑌂 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑌮𑌹𑌂 𑌭𑌜𑍇 ॥
𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌂 𑌶𑍂𑌰𑍍𑌪𑌕𑌰𑍍𑌣𑌂 𑌗𑌜𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌭𑍁𑌜𑌮𑍍 ।
𑌪𑌾𑌶𑌾𑌙𑍍𑌕𑍁𑌶𑌧𑌰𑌂 𑌦𑍇𑌵𑌂 𑌧𑍍𑌯𑌾𑌯𑍇𑌤𑍍𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌮𑍍 ॥
𑌉𑌤𑍍𑌤𑌮𑌂 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌥𑌸𑍍𑌯 𑌵𑍍𑌰𑌤𑌂 𑌸𑌮𑍍𑌪𑌤𑍍𑌕𑌰𑌂 𑌶𑍁𑌭𑌮𑍍 ।
𑌭𑌕𑍍𑌤𑌾𑌭𑍀𑌷𑍍𑌟𑌪𑍍𑌰𑌦𑌂 𑌤𑌸𑍍𑌮𑌾𑌦𑍍𑌧𑍍𑌯𑌾𑌯𑍇𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌨𑌾𑌯𑌕𑌮𑍍 ॥
𑌧𑍍𑌯𑌾𑌨𑌂
𑌧𑍍𑌯𑌾𑌯𑍇𑌦𑍍𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌂 𑌦𑍇𑌵𑌂 𑌤𑌪𑍍𑌤𑌕𑌾𑌞𑍍𑌚𑌨𑌸𑌨𑍍𑌨𑌿𑌭𑌮𑍍 ।
𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌭𑍁𑌜𑌂 𑌮𑌹𑌾𑌕𑌾𑌯𑌂 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌭𑌰𑌣𑌭𑍂𑌷𑌿𑌤𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌧𑍍𑌯𑌾𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌆𑌵𑌾𑌹𑌨𑌂
(𑌸𑌹𑌸𑍍𑌰𑌶𑍀𑌰𑍍𑌷𑌾 ... 𑌦𑌶𑌾𑌙𑍍𑌗𑍁𑌲𑌮𑍍)
𑌅𑌤𑍍𑌰𑌾𑌗𑌚𑍍𑌛 𑌜𑌗𑌦𑍍𑌵𑌨𑍍𑌦𑍍𑌯 𑌸𑍁𑌰𑌰𑌾𑌜𑌾𑌰𑍍𑌚𑌿𑌤𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰 ।
𑌅𑌨𑌾𑌥𑌨𑌾𑌥 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌜𑍍𑌞 𑌗𑍗𑌰𑍀𑌗𑌰𑍍𑌭𑌸𑌮𑍁𑌦𑍍𑌭𑌵 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌆𑌵𑌾𑌹𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌆𑌸𑌨𑌂
(𑌪𑍁𑌰𑍁𑌷 𑌏𑌵𑍇𑌦𑌗𑌂 ... 𑌅𑌤𑌿𑌰𑍋𑌹𑌤𑌿)
𑌮𑍗𑌕𑍍𑌤𑌿𑌕𑍈𑌃 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌰𑌾𑌗𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌨𑌾𑌨𑌾𑌰𑌤𑍍𑌨𑍈𑌰𑍍𑌵𑌿𑌰𑌾𑌜𑌿𑌤𑌮𑍍 ।
𑌰𑌤𑍍𑌨𑌸𑌿𑌂𑌹𑌾𑌸𑌨𑌂 𑌚𑌾𑌰𑍁 𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌗𑍃𑌹𑍍𑌯𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌆𑌸𑌨𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌅𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂
(𑌏𑌤𑌾𑌵𑌾𑌨𑌸𑍍𑌯 ... 𑌦𑌿𑌵𑌿)
𑌗𑍗𑌰𑍀𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌶𑌙𑍍𑌕𑌰𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌨𑌨𑍍𑌦𑌨 ।
𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣𑌾𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌗𑌨𑍍𑌧𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌕𑍍𑌷𑌤𑍈𑌰𑍍𑌯𑍁𑌤𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌅𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑌾𑌦𑍍𑌯𑌂
(𑌤𑍍𑌰𑌿𑌪𑌾𑌦𑍂𑌰𑍍𑌧𑍍𑌵𑌃 ... 𑌅𑌭𑌿)
𑌗𑌜𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌭𑍀𑌷𑍍𑌟𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯𑌕 ।
𑌭𑌕𑍍𑌤𑍍𑌯𑌾 𑌪𑌾𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌦𑍍𑌵𑌿𑌰𑌦𑌾𑌨𑌨 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌪𑌾𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌮𑌧𑍁𑌪𑌰𑍍𑌕𑌃
𑌦𑌧𑌿𑌕𑍍𑌷𑍀𑌰𑌸𑌮𑌾𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌂 𑌮𑌧𑍍𑌵𑌾𑌜𑍍𑌯𑍇𑌨 𑌸𑌮𑌨𑍍𑌵𑌿𑌤𑌮𑍍 ।
𑌮𑌧𑍁𑌪𑌰𑍍𑌕𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣𑍇𑌦𑌂 𑌗𑌜𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌮𑌧𑍁𑌪𑌰𑍍𑌕𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌆𑌚𑌮𑌨𑍀𑌯𑌂
(𑌤𑌸𑍍𑌮𑌾𑌦𑍍𑌵𑌿𑌰𑌾𑌡𑌜𑌾𑌯𑌤 ... 𑌪𑍁𑌰𑌃)
𑌅𑌨𑌾𑌥𑌨𑌾𑌥 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌜𑍍𑌞 𑌗𑍀𑌰𑍍𑌵𑌾𑌣𑌵𑌰𑌪𑍂𑌜𑌿𑌤 ।
𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣𑌾𑌚𑌮𑌨𑌂 𑌦𑍇𑌵 𑌤𑍁𑌭𑍍𑌯𑌂 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌪𑍍𑌰𑌭𑍋 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌆𑌚𑌮𑌨𑍀𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑌞𑍍𑌚𑌾𑌮𑍃𑌤 𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂
𑌪𑌯𑍋 𑌦𑌧𑌿 𑌘𑍃𑌤𑌂 𑌚𑍈𑌵 𑌶𑌰𑍍𑌕𑌰𑌾 𑌮𑌧𑍁 𑌸𑌂𑌯𑍁𑌤𑌮𑍍 ।
𑌪𑌞𑍍𑌚𑌾𑌮𑍃𑌤𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣𑍇𑌦𑌂 𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌾𑌯 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌯𑌕 ॥
𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌾𑌮𑍃𑌤𑍈𑌰𑍍𑌦𑍇𑌵 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌅𑌨𑌾𑌥𑌨𑌾𑌥 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌜𑍍𑌞 𑌗𑍀𑌰𑍍𑌵𑌾𑌣𑌗𑌣𑌪𑍂𑌜𑌿𑌤 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌾𑌮𑍃𑌤 𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌶𑍁𑌦𑍍𑌧𑍋𑌦𑌕 𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂
(𑌯𑌤𑍍𑌪𑍁𑌰𑍁𑌷𑍇𑌣 ... 𑌹𑌵𑌿𑌃)
𑌗𑌙𑍍𑌗𑌾𑌦𑌿𑌸𑌰𑍍𑌵𑌤𑍀𑌰𑍍𑌥𑍇𑌭𑍍𑌯 𑌆𑌹𑍃𑌤𑍈𑌰𑌮𑌲𑍈𑌰𑍍𑌜𑌲𑍈𑌃 ।
𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂 𑌕𑍁𑌰𑍁𑌷𑍍𑌯 𑌭𑌗𑌵𑌨𑍍𑌨𑍁𑌮𑌾𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌶𑍁𑌦𑍍𑌧𑍋𑌦𑌕 𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌸𑍍𑌨𑌾𑌨𑌾𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌂 𑌆𑌚𑌮𑌨𑍀𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌵𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑌂
(𑌸𑌪𑍍𑌤𑌾𑌸𑍍𑌯𑌾𑌸𑌨𑍍 ... 𑌪𑌶𑍁𑌮𑍍)
𑌰𑌕𑍍𑌤𑌵𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑌦𑍍𑌵𑌯𑌂 𑌚𑌾𑌰𑍁 𑌦𑍇𑌵𑌯𑍋𑌗𑍍𑌯𑌂 𑌚 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌮𑍍 ।
𑌶𑍁𑌭𑌪𑍍𑌰𑌦 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌤𑍍𑌵𑌂 𑌲𑌮𑍍𑌬𑍋𑌦𑌰 𑌹𑌰𑌾𑌤𑍍𑌮𑌜 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌵𑌸𑍍𑌤𑍍𑌰𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌯𑌜𑍍𑌞𑍋𑌪𑌵𑍀𑌤𑌂
𑌰𑌾𑌜𑌤𑌂 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌸𑍂𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌚 𑌕𑌾𑌞𑍍𑌚𑌨𑌂 𑌚𑍋𑌤𑍍𑌤𑌰𑍀𑌯𑌕𑌮𑍍 ।
𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌦𑍇𑌵 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌜𑍍𑌞 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌾𑌨𑌾𑌮𑌿𑌷𑍍𑌟𑌦𑌾𑌯𑌕 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌯𑌜𑍍𑌞𑍋𑌪𑌵𑍀𑌤𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌗𑌨𑍍𑌧𑌂
𑌚𑌨𑍍𑌦𑌨𑌾𑌗𑌰𑍁 𑌕𑌰𑍍𑌪𑍂𑌰 𑌕𑌸𑍍𑌤𑍂𑌰𑍀 𑌕𑍁𑌙𑍍𑌕𑍁𑌮𑌾𑌨𑍍𑌵𑌿𑌤𑌮𑍍 ।
𑌵𑌿𑌲𑍇𑌪𑌨𑌂 𑌸𑍁𑌰𑌶𑍍𑌰𑍇𑌷𑍍𑌠 𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑍍𑌯𑌰𑍍𑌥𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌗𑍃𑌹𑍍𑌯𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌗𑌨𑍍𑌧𑌾𑌨𑍍 𑌧𑌾𑌰𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌅𑌕𑍍𑌷𑌤𑌾𑌨𑍍
𑌅𑌕𑍍𑌷𑌤𑌾𑌨𑍍 𑌧𑌵𑌲𑌾𑌨𑍍 𑌦𑌿𑌵𑍍𑌯𑌾𑌨𑍍 𑌶𑌾𑌲𑍀𑌯𑌾𑌂𑌸𑍍𑌤𑌣𑍍𑌡𑍁𑌲𑌾𑌨𑍍 𑌶𑍁𑌭𑌾𑌨𑍍 ।
𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌪𑌰𑌮𑌾𑌨𑌨𑍍𑌦 𑌶𑌮𑍍𑌭𑍁𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌅𑌲𑌙𑍍𑌕𑌰𑌣𑌾𑌰𑍍𑌥𑌂 𑌅𑌕𑍍𑌷𑌤𑌾𑌨𑍍 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌣𑌿
𑌸𑍁𑌗𑌨𑍍𑌧𑌾𑌨𑌿 𑌚 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌣𑌿 𑌜𑌾𑌤𑍀𑌕𑍁𑌨𑍍𑌦𑌮𑍁𑌖𑌾𑌨𑌿 𑌚 ।
𑌏𑌕𑌵𑌿𑌂𑌶𑌤𑌿𑌪𑌤𑍍𑌰𑌾𑌣𑌿 𑌸𑌙𑍍𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑍈𑌃 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌅𑌥𑌾𑌙𑍍𑌗𑌪𑍂𑌜𑌾
𑍐 𑌗𑌣𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌪𑌾𑌦𑍗 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌗𑍁𑌲𑍍𑌫𑍗 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍂𑌰𑍍𑌪𑌕𑌰𑍍𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌜𑌾𑌨𑍁𑌨𑍀 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌜𑌙𑍍𑌘𑍇 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌆𑌖𑍁𑌵𑌾𑌹𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌊𑌰𑍂𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌟𑌿𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌲𑌮𑍍𑌬𑍋𑌦𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌉𑌦𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌥𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌨𑌾𑌭𑌿𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌣𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌹𑍃𑌦𑌯𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍍𑌥𑍂𑌲𑌕𑌣𑍍𑌠𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌣𑍍𑌠𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍍𑌕𑌨𑍍𑌦𑌾𑌗𑍍𑌰𑌜𑌾𑌯 𑌣𑌮𑌹 𑌶𑍍𑌕𑌨𑍍𑌧𑍗 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌪𑌾𑌶𑌹𑌸𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌣𑌮𑌹 𑌹𑌸𑍍𑌥𑍗 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌜𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌹𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌨𑍇𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍂𑌰𑍍𑌪𑌕𑌰𑍍𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌰𑍍𑌣𑍗 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌫𑌾𑌲𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌲𑌲𑌾𑌟𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌶𑌿𑌰𑌃 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌣𑍍𑌯𑍍𑌙𑍍𑌗𑌾𑌣𑌿 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌅𑌥𑍈𑌕𑌵𑌿𑌂𑌶𑌤𑌿 𑌪𑌤𑍍𑌰𑌪𑍂𑌜
𑌸𑍁𑌮𑍁𑌖𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌮𑌾𑌚𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌦𑌰𑍍𑌭) ।
𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌬𑍃𑌹𑌤𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌉𑌮𑌾𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌬𑌿𑌲𑍍𑌵𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌮𑌾𑌰𑍇𑌡𑍁) ।
𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍁𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿(𑌗𑌰𑌿𑌕) ।
𑌹𑌰𑌸𑍂𑌨𑌵𑍇𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑌤𑍍𑌤𑍂𑌰𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌉𑌮𑍍𑌮𑍇𑌀𑌤𑍍𑌤) ।
𑌲𑌮𑍍𑌬𑍋𑌦𑌰𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌬𑌦𑌰𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌰𑍇𑌗𑍁) ।
𑌗𑍁𑌹𑌾𑌗𑍍𑌰𑌜𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌪𑌾𑌮𑌾𑌰𑍍𑌗𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌉𑌤𑍍𑌤𑌰𑍇𑌣𑌿) ।
𑌗𑌜𑌕𑌰𑍍𑌣𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌤𑍁𑌲𑌸𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌚𑍂𑌤𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌆𑌮𑍍𑌰) ।
𑌵𑌿𑌕𑌟𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌰𑌵𑍀𑌰𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌗𑌨𑍍𑌨𑍇𑌰𑍁)।
𑌭𑌿𑌨𑍍𑌨𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍁𑌕𑍍𑌰𑌾𑌨𑍍𑌤𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌵𑌟𑌵𑍇𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑌾𑌡𑌿𑌮𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌦𑌾𑌨𑌿𑌮𑍍𑌮) ।
𑌸𑌰𑍍𑌵𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍇𑌵𑌦𑌾𑌰𑍁𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌫𑌾𑌲𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌮𑌰𑍁𑌵𑌕𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌸𑌿𑌨𑍍𑌧𑍁𑌵𑌾𑌰𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌶𑍂𑌰𑍍𑌪𑌕𑌰𑍍𑌣𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌜𑌾𑌜𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌸𑍁𑌰𑌾𑌗𑍍𑌰𑌜𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌗𑌣𑍍𑌡𑌕𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌇𑌭𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯𑌨𑌮𑌃 - 𑌶𑌮𑍀𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌜𑌮𑍍𑌮𑌿) ।
𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌶𑍍𑌵𑌤𑍍𑌥𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌰𑌾𑌵𑌿) ।
𑌸𑍁𑌰𑌸𑍇𑌵𑌿𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌰𑍍𑌜𑍁𑌨𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌮𑌦𑍍𑌦𑌿) ।
𑌕𑌪𑌿𑌲𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌰𑍍𑌕𑌪𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 (𑌜𑌿𑌲𑍍𑌲𑍇𑌡𑍁) ।
𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌗𑌣𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌏𑌕𑌵𑌿𑌂𑌶𑌤𑌿 𑌪𑌤𑍍𑌰𑌾𑌣𑌿 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌏𑌕𑌵𑌿𑌂𑌶𑌤𑌿 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪 𑌪𑍂𑌜𑌾
𑍐 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌾𑌸𑍍𑌯 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌪𑍁𑌨𑍍𑌨𑌾𑌗 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌮𑌹𑌾 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌮𑌨𑍍𑌦𑌾𑌰 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌧𑍀𑌰 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑌾𑌡𑌿𑌮𑍀 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌵𑌕𑍍𑌸𑍇𑌨 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌵𑌕𑍁𑌲 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌆𑌮𑍋𑌦 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌮𑍃𑌣𑌾𑌲(𑌤𑌾𑌮𑌰) 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌮𑌥 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌪𑌾𑌟𑌲𑍀 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌰𑍁𑌦𑍍𑌰 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍍𑌰𑍋𑌣 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌧𑌤𑍍𑌤𑍂𑌰 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌚𑌮𑍍𑌪𑌕 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌦𑍁𑌰𑌿𑌤 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌰𑌸𑌾𑌲 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌕𑌾𑌮𑌿𑌤𑌾𑌰𑍍𑌥𑌪𑍍𑌰𑌦 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑍇𑌤𑌕𑍀 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑌮𑍍𑌮𑍋𑌹 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌮𑌾𑌧𑌵𑍀 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍁 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌶𑌮𑍍𑌯𑌾𑌕 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌈𑌶 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌅𑌰𑍍𑌕 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌜𑌾𑌸𑍍𑌯 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌲𑍍𑌹𑌾𑌰 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌸𑍇𑌵𑌨𑍍𑌤𑌿𑌕𑌾 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑍀𑌰 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌬𑌿𑌲𑍍𑌵 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌕𑌨𑍍𑌦𑌰𑍍𑌪 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑌰𑌵𑍀𑌰 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌉𑌚𑍍𑌛𑌿𑌷𑍍𑌠 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌕𑍁𑌨𑍍𑌦 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌪𑌾𑌰𑌿𑌜𑌾𑌤 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌜𑍍𑌞𑌾𑌨 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌜𑌾𑌤𑍀 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌏𑌕𑌵𑌿𑌂𑌶𑌤𑌿 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮 𑌪𑍂𑌜𑌾
𑍐 𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌪𑌾𑌶𑌾𑌙𑍍𑌕𑍁𑌶𑌧𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌆𑌖𑍁𑌵𑌾𑌹𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌈𑌶𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌇𑌭𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌮𑍂𑌷𑌕𑌵𑌾𑌹𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌕𑍁𑌮𑌾𑌰𑌗𑍁𑌰𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌕𑌪𑌿𑌲𑌵𑌰𑍍𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌚𑌾𑌰𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌮𑍋𑌦𑌕𑌹𑌸𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍁𑌰𑌶𑍍𑌰𑍇𑌷𑍍𑌠𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌜𑌨𑌾𑌸𑌿𑌕𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌕𑌪𑌿𑌤𑍍𑌥𑌫𑌲𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌗𑌜𑌮𑍁𑌖𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍁𑌪𑍍𑌰𑌸𑌨𑍍𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍁𑌰𑌾𑌗𑍍𑌰𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌉𑌮𑌾𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌸𑍍𑌕𑌨𑍍𑌦𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 - 𑌦𑍂𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯𑍁𑌗𑍍𑌮𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌨𑌾𑌨𑌾𑌵𑌿𑌧 𑌪𑌤𑍍𑌰 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌣𑌿 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌅𑌷𑍍𑌟𑍋𑌤𑍍𑌤𑌰𑌶𑌤 𑌨𑌾𑌮 𑌪𑍂𑌜𑌾
𑍐 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌗𑌣𑌾𑌧𑍍𑌯𑌕𑍍𑌷𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌦𑍍𑌵𑍈𑌮𑌾𑌤𑍁𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌦𑍍𑌵𑌿𑌮𑍁𑌖𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌮𑍁𑌖𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑍁𑌮𑍁𑌖𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑍃𑌤𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑍁𑌪𑍍𑌰𑌦𑍀𑌪𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (10)
𑍐 𑌸𑍁𑌖𑌨𑌿𑌧𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑍁𑌰𑌾𑌧𑍍𑌯𑌕𑍍𑌷𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑍁𑌰𑌾𑌰𑌿𑌘𑍍𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑌾𑌗𑌣𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌾𑌨𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑌾𑌕𑌾𑌲𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑌾𑌬𑌲𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌲𑌮𑍍𑌬𑌜𑌠𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌹𑍍𑌰𑌸𑍍𑌵𑌗𑍍𑌰𑍀𑌵𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (20)
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌥𑌮𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌜𑍍𑌞𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌮𑍋𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑍋𑌦𑌕𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌕𑌰𑍍𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌹𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌶𑍍𑌵𑌨𑍇𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌰𑌾𑌟𑍍𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌾𑌕𑍍𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 (30)
𑍐 𑌶𑍃𑌙𑍍𑌗𑌾𑌰𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌆𑌶𑍍𑌰𑌿𑌤𑌵𑌤𑍍𑌸𑌲𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑌿𑌵𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑍀𑌘𑍍𑌰𑌕𑌾𑌰𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑌾𑌶𑍍𑌵𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌬𑌲𑍍𑌵𑌾𑌨𑍍𑌵𑌿𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌬𑌲𑍋𑌦𑍍𑌦𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌨𑌿𑌧𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌭𑌾𑌵𑌗𑌮𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌭𑌾𑌵𑌾𑌤𑍍𑌮𑌜𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (40)
𑍐 𑌅𑌗𑍍𑌰𑌗𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑌕𑍃𑌤𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌚𑌾𑌮𑍀𑌕𑌰 𑌪𑍍𑌰𑌭𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑍋𑌪𑌾𑌸𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌕𑌰𑍍𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌨𑍇𑌤𑍍𑌰𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌵𑌨𑍍𑌦𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (50)
𑍐 𑌨𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌦𑌿-𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌹𑌸𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑌾𑌰𑍍𑌵𑌤𑍀𑌨𑌨𑍍𑌦𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌭𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑍁𑌮𑌾𑌰 𑌗𑍁𑌰𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑍁𑌞𑍍𑌜𑌰𑌾𑌸𑍁𑌰-𑌭𑌞𑍍𑌜𑌨𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑌾𑌨𑍍𑌤𑌿𑌮𑌤𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌧𑍃𑌤𑌿𑌮𑌤𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑌪𑌿𑌤𑍍𑌥𑌫𑌲𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (60)
𑍐 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌚𑌾𑌰𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌰𑍂𑌪𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑍋𑌦𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌦𑍋𑌤𑍍𑌕𑌟𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑌾𑌵𑍀𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌸𑍁𑌸𑍍𑌵𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍍𑌰𑌮𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌜𑍍𑌯𑌾𑌯𑌸𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌯𑌕𑍍𑌷𑌿𑌕𑌿𑌨𑍍𑌨𑌰𑌸𑍇𑌵𑌿𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (70)
𑍐 𑌗𑌙𑍍𑌗𑌾𑌸𑍁𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌗𑌣𑌾𑌧𑍀𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌗𑌮𑍍𑌭𑍀𑌰𑌨𑌿𑌨𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌟𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌜𑍍𑌯𑍋𑌤𑌿𑌷𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌕𑍍𑌰𑌾𑌨𑍍𑌤-𑌪𑌦𑌚𑌿𑌤𑍍𑌪𑍍𑌰𑌭𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌭𑍀𑌷𑍍𑌟𑌵𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌵𑍍𑌯𑌕𑍍𑌤 𑌰𑍂𑌪𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍁𑌰𑌾𑌣𑌪𑍁𑌰𑍁𑌷𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (80)
𑍐 𑌪𑍂𑌷𑍍𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑍁𑌷𑍍𑌕𑌰𑍋𑌤𑍍𑌕𑍍𑌷𑌿𑌪𑍍𑌤-𑌵𑌾𑌰𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌗𑍍𑌰𑌗𑌣𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌗𑍍𑌰𑌪𑍂𑌜𑍍𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌅𑌪𑌾𑌕𑍃𑌤𑌪𑌰𑌾𑌕𑍍𑌰𑌮𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌤𑍍𑌯𑌧𑌰𑍍𑌮𑌿𑌣𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌖𑍍𑌯𑍈 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌾𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑌸𑌾𑌮𑍍𑌬𑍁𑌨𑌿𑌧𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌹𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (90)
𑍐 𑌵𑌿𑌶𑌦𑌾𑌙𑍍𑌗𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌮𑌣𑌿𑌕𑌿𑌙𑍍𑌕𑌿𑌣𑍀 𑌮𑍇𑌖𑌲𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤𑌦𑍇𑌵𑌤𑌾𑌮𑍂𑌰𑍍𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌹𑌿𑌷𑍍𑌣𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌬𑍍𑌰𑌹𑍍𑌮𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾𑌦𑌿 𑌦𑌾𑌨𑌭𑍁𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌣𑍁𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌜𑍀𑌵𑌿𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌐𑌶𑍍𑌵𑌰𑍍𑌯𑌕𑌾𑌰𑌣𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌤𑌤𑍋𑌤𑍍𑌥𑌿𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (100)
𑍐 𑌵𑌿𑌷𑍍𑌵𑌗𑍍𑌦𑍃𑌶𑍇𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌵𑌿𑌶𑍍𑌵𑌰𑌕𑍍𑌷𑌾-𑌵𑌿𑌧𑌾𑌨𑌕𑍃𑌤𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌕𑌲𑍍𑌯𑌾𑌣𑌗𑍁𑌰𑌵𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌉𑌨𑍍𑌮𑌤𑍍𑌤𑌵𑍇𑌷𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌪𑌰𑌜𑌯𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤 𑌜𑌗𑌦𑌾𑌧𑌾𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌸𑌰𑍍𑌵𑍈𑌶𑍍𑌵𑌰𑍍𑌯𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌃 (108)
𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌮𑌹𑌾𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌤𑌯𑍇 𑌨𑌮𑌃 ।
𑌨𑌾𑌨𑌾𑌵𑌿𑌧 𑌪𑌰𑌿𑌮𑌲 𑌪𑌤𑍍𑌰𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪 𑌪𑍂𑌜𑌾𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌧𑍂𑌪𑌂
𑌦𑌶𑌾𑌙𑍍𑌗𑌂 𑌗𑍁𑌗𑍍𑌗𑍁𑌲𑍋𑌪𑍇𑌤𑌂 𑌸𑍁𑌗𑌨𑍍𑌧𑌿 𑌸𑍁𑌮𑌨𑍋𑌹𑌰𑌮𑍍 ।
𑌉𑌮𑌾𑌸𑍁𑌤 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍁𑌭𑍍𑌯𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌵𑌰𑌦𑍋 𑌭𑌵 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌧𑍂𑌪𑌮𑌾𑌘𑍍𑌰𑌾𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌦𑍀𑌪𑌂
𑌸𑌾𑌜𑍍𑌯𑌂 𑌤𑍍𑌰𑌿𑌵𑌰𑍍𑌤𑌿𑌸𑌂𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌂 𑌵𑌹𑍍𑌨𑌿𑌨𑌾 𑌦𑍍𑌯𑍋𑌤𑌿𑌤𑌂 𑌮𑌯𑌾 ।
𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌂 𑌦𑍀𑌪𑌂 𑌈𑌶𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌦𑍀𑌪𑌂 𑌦𑌰𑍍𑌶𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌨𑍈𑌵𑍇𑌦𑍍𑌯𑌂
𑌸𑍁𑌗𑌨𑍍𑌧𑌾𑌨𑍍 𑌸𑍁𑌕𑍃𑌤𑌾𑌂𑌶𑍍𑌚𑍈𑌵 𑌮𑍋𑌦𑌕𑌾𑌨𑍍 𑌘𑍃𑌤 𑌪𑌾𑌚𑌿𑌤𑌾𑌨𑍍 ।
𑌨𑍈𑌵𑍇𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌗𑍃𑌹𑍍𑌯𑌤𑌾𑌂 𑌦𑍇𑌵 𑌚𑌣𑌮𑍁𑌦𑍍𑌗𑍈𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌕𑌲𑍍𑌪𑌿𑌤𑌾𑌨𑍍 ॥
𑌭𑌕𑍍𑌷𑍍𑌯𑌂 𑌭𑍋𑌜𑍍𑌯𑌂 𑌚 𑌲𑍇𑌹𑍍𑌯𑌂 𑌚 𑌚𑍋𑌷𑍍𑌯𑌂 𑌪𑌾𑌨𑍀𑌯𑌮𑍇𑌵 𑌚 ।
𑌇𑌦𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌨𑍈𑌵𑍇𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌨𑍈𑌵𑍇𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌤𑌾𑌮𑍍𑌬𑍂𑌲𑌂
𑌪𑍂𑌗𑍀𑌫𑌲𑌸𑌮𑌾𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌂 𑌨𑌾𑌗𑌵𑌲𑍍𑌲𑍀𑌦𑌲𑍈𑌰𑍍𑌯𑍁𑌤𑌮𑍍 ।
𑌕𑌰𑍍𑌪𑍂𑌰𑌚𑍂𑌰𑍍𑌣𑌸𑌂𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌂 𑌤𑌾𑌮𑍍𑌬𑍂𑌲𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌗𑍃𑌹𑍍𑌯𑌤𑌾𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌤𑌾𑌮𑍍𑌬𑍂𑌲𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌤𑌾𑌮𑍍𑌬𑍂𑌲 𑌚𑌰𑍍𑌵𑌣𑌾𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌂 𑌆𑌚𑌮𑌨𑍀𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌨𑍀𑌰𑌾𑌜𑌨𑌂
𑌘𑍃𑌤𑌵𑌰𑍍𑌤𑌿 𑌸𑌹𑌸𑍍𑌰𑍈𑌶𑍍𑌚 𑌕𑌰𑍍𑌪𑍂𑌰𑌶𑌕𑌲𑍈𑌸𑍍𑌤𑌥𑌾 ।
𑌨𑍀𑌰𑌾𑌜𑌨𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌵𑌰𑌦𑍋 𑌭𑌵 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌨𑍀𑌰𑌾𑌜𑌨𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌨𑍀𑌰𑌾𑌜𑌨𑌾𑌨𑌨𑍍𑌤𑌰𑌂 𑌆𑌚𑌮𑌨𑍀𑌯𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌮𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂
𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌉𑌮𑌾𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌘𑌨𑌾𑌶𑌨 ।
𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑍇𑌶𑌤𑌨𑌯 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌯𑌕 ॥
𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑍈𑌕𑌵𑌦𑌨 𑌤𑌥𑌾 𑌮𑍂𑌷𑌕𑌵𑌾𑌹𑌨 ।
𑌕𑍁𑌮𑌾𑌰𑌗𑍁𑌰𑌵𑍇 𑌤𑍁𑌭𑍍𑌯𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 𑌸𑍁𑌮𑌾𑌞𑍍𑌜𑌲𑌿𑌮𑍍 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌮𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑍍𑌰𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣𑌂
𑌪𑍍𑌰𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣𑌂 𑌕𑌰𑌿𑌷𑍍𑌯𑌾𑌮𑌿 𑌸𑌤𑌤𑌂 𑌮𑍋𑌦𑌕𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯 ।
𑌮𑌦𑍍𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌂 𑌹𑌰𑌯𑍇 𑌶𑍀𑌘𑍍𑌰𑌂 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌾𑌨𑌾𑌮𑌿𑌷𑍍𑌟𑌦𑌾𑌯𑌕 ॥
𑌆𑌖𑍁𑌵𑌾𑌹𑌨 𑌦𑍇𑌵𑍇𑌶 𑌵𑌿𑌶𑍍𑌵𑌵𑍍𑌯𑌾𑌪𑌿𑌨𑍍 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌪𑍍𑌰𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣𑌂 𑌕𑌰𑍋𑌮𑌿 𑌤𑍍𑌵𑌾𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦 𑌵𑌰𑌦𑍋 𑌭𑌵 ॥
𑌯𑌾𑌨𑌿 𑌕𑌾𑌨𑌿 𑌚 𑌪𑌾𑌪𑌾𑌨𑌿 𑌜𑌨𑍍𑌮𑌾𑌨𑍍𑌤𑌰𑌕𑍃𑌤𑌾𑌨𑌿 𑌚 ।
𑌤𑌾𑌨𑌿 𑌤𑌾𑌨𑌿 𑌪𑍍𑌰𑌣𑌶𑍍𑌯𑌨𑍍𑌤𑌿 𑌪𑍍𑌰𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣 𑌪𑌦𑍇 𑌪𑌦𑍇 ॥
𑌪𑌾𑌪𑍋𑌽𑌹𑌂 𑌪𑌾𑌪𑌕𑌰𑍍𑌮𑌾𑌽𑌹𑌂 𑌪𑌾𑌪𑌾𑌤𑍍𑌮𑌾 𑌪𑌾𑌪𑌸𑌮𑍍𑌭𑌵𑌃 ।
𑌤𑍍𑌰𑌾𑌹𑌿 𑌮𑌾𑌂 𑌕𑍃𑌪𑌯𑌾 𑌦𑍇𑌵 𑌶𑌰𑌣𑌾𑌗𑌤𑌵𑌤𑍍𑌸𑌲 ॥
𑌅𑌨𑍍𑌯𑌥𑌾 𑌶𑌰𑌣𑌂 𑌨𑌾𑌸𑍍𑌤𑌿 𑌤𑍍𑌵𑌮𑍇𑌵 𑌶𑌰𑌣𑌂 𑌮𑌮 ।
𑌤𑌸𑍍𑌮𑌾𑌤𑍍𑌕𑌾𑌰𑍁𑌣𑍍𑌯 𑌭𑌾𑌵𑍇𑌨 𑌰𑌕𑍍𑌷 𑌰𑌕𑍍𑌷 𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌆𑌤𑍍𑌮𑌪𑍍𑌰𑌦𑌕𑍍𑌷𑌿𑌣 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌕𑌾𑌰𑌾𑌨𑍍 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌸𑌾𑌷𑍍𑌟𑌾𑌙𑍍𑌗 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌕𑌾𑌰𑌂
𑌨𑌮𑍋 𑌨𑌮𑍋 𑌗𑌣𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌵𑌿𑌶𑍍𑌵𑌰𑍂𑌪𑌿𑌣𑍇 ।
𑌨𑌿𑌰𑍍𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌂 𑌕𑍁𑌰𑍁 𑌮𑍇 𑌕𑌾𑌮𑌂 𑌨𑌮𑌾𑌮𑌿 𑌤𑍍𑌵𑌾𑌂 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌾 ॥
𑌅𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨 𑌪𑌦𑍍𑌮𑌾𑌰𑍍𑌕𑌂 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨 𑌮𑌹𑌰𑍍𑌨𑌿𑌶𑌮𑍍 ।
𑌅𑌨𑍇𑌕𑌦𑌂 𑌤𑌂 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌾𑌨𑌾𑌂 𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌮𑍁𑌪𑌾𑌸𑍍𑌮𑌹𑍇 ॥
𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌭𑌿𑌨𑍍𑌨𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌹𑌰𑌸𑍂𑌨𑌵𑍇 ।
𑌮𑌮𑌾𑌭𑍀𑌷𑍍𑌟𑌪𑍍𑌰𑌦𑍋 𑌭𑍂𑌯𑍋 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌸𑌾𑌷𑍍𑌟𑌾𑌙𑍍𑌗 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌕𑌾𑌰𑌂 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑌨
𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦 𑌦𑍇𑌵𑌦𑍇𑌵𑍇𑌶 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍀𑌦 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌈𑌪𑍍𑌸𑌿𑌤𑌂 𑌮𑍇 𑌵𑌰𑌂 𑌦𑍇𑌹𑌿 𑌪𑌰𑌤𑍍𑌰 𑌚 𑌪𑌰𑌾𑌙𑍍𑌗𑌤𑌿𑌮𑍍 ॥
𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌵𑌰𑌂 𑌦𑍇𑌹𑌿 𑌮𑌹𑌾𑌤𑍍𑌮𑌨𑍍 𑌮𑍋𑌦𑌕𑌪𑍍𑌰𑌿𑌯 ।
𑌅𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌂 𑌕𑍁𑌰𑍁 𑌮𑍇 𑌦𑍇𑌵 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌕𑌾𑌰𑍍𑌯𑍇𑌷𑍁 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌦𑌾 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑌨 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌕𑌾𑌰𑌾𑌨𑍍 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌰𑌾𑌜𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰 𑌪𑍂𑌜𑌾
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌛𑌤𑍍𑌰𑌮𑌾𑌚𑍍𑌛𑌾𑌦𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌚𑌾𑌮𑌰𑍈𑌰𑍍𑌵𑍀𑌜𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌗𑍀𑌤𑌂 𑌶𑍍𑌰𑌾𑌵𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌨𑍃𑌤𑍍𑌯𑌂 𑌦𑌰𑍍𑌶𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌵𑌾𑌦𑍍𑌯𑌂 𑌘𑍋𑌷𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌆𑌨𑍍𑌦𑍋𑌲𑌿𑌕𑌾𑌨𑍍 𑌆𑌰𑍋𑌹𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌅𑌶𑍍𑌵𑌾𑌨𑍍 𑌆𑌰𑍋𑌹𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌗𑌜𑌾𑌨𑍍 𑌆𑌰𑍋𑌹𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 । 𑌸𑌮𑌸𑍍𑌤 𑌰𑌾𑌜𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰𑌾𑌨𑍍 𑌦𑍇𑌵𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰𑌾𑌨𑍍 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑌾𑌮𑌿 ।
𑌪𑍁𑌨𑌰𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂
𑌅𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬 𑌵𑌰𑌪𑍍𑌰𑌦 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌗𑌨𑍍𑌧𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌾𑌕𑍍𑌷𑌤𑍈𑌰𑍍𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤𑌂 𑌭𑌕𑍍𑌤𑍍𑌯𑌾 𑌦𑌤𑍍𑌤𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌪𑍍𑌰𑌭𑍋 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌮𑍍 ।
𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍁𑌭𑍍𑌯𑌂 𑌗𑌣𑍇𑌶𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌪𑍁𑌨𑌰𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌸𑍍𑌯𑌾𑌮𑌿 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌯𑌕 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌮𑍍 ।
𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌭𑌿𑌨𑍍𑌨𑌦𑌨𑍍𑌤𑌾𑌯 𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑍇 𑌹𑌰𑌸𑍂𑌨𑌵𑍇 ।
𑌯𑌿𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌪𑍍𑌰𑌦𑌾𑌸𑍍𑌯𑌾𑌮𑌿 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌯𑌕 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌮𑍍 ।
𑌗𑍗𑌰𑍍𑌯𑌙𑍍𑌗𑌮𑌲𑌸𑌮𑍍𑌭𑍂𑌤 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿 𑌜𑍍𑌯𑍇𑌷𑍍𑌠 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌗𑌣𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰 𑌗𑍃𑌹𑌾𑌣𑌾𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨 𑌨𑌮𑍋𑌽𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑍐 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿𑌨𑍇 𑌨𑌮𑌃 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌂 𑌇𑌦𑌮𑌰𑍍𑌘𑍍𑌯𑌮𑍍 ।
𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌣𑌂
𑌯𑌸𑍍𑌯 𑌸𑍍𑌮𑍃𑌤𑍍𑌯𑌾 𑌚 𑌨𑌾𑌮𑍋𑌕𑍍𑌤𑍍𑌯𑌾 𑌤𑌪𑌃 𑌪𑍂𑌜𑌾 𑌕𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌦𑌿𑌷𑍁 ।
𑌨𑍍𑌯𑍂𑌨𑌂 𑌸𑌮𑍍𑌪𑍂𑌰𑍍𑌣𑌤𑌾𑌂 𑌯𑌾𑌤𑌿 𑌸𑌦𑍍𑌯𑍋 𑌵𑌨𑍍𑌦𑍇 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌮𑍍 ॥
𑌮𑌨𑍍𑌤𑍍𑌰𑌹𑍀𑌨𑌂 𑌕𑍍𑌰𑌿𑌯𑌾𑌹𑍀𑌨𑌂 𑌭𑌕𑍍𑌤𑌿𑌹𑍀𑌨𑌂 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 ।
𑌯𑌤𑍍𑌪𑍂𑌜𑌿𑌤𑌂 𑌮𑌯𑌾 𑌦𑍇𑌵 𑌪𑌰𑌿𑌪𑍂𑌰𑍍𑌣𑌂 𑌤𑌦𑌸𑍍𑌤𑍁 𑌤𑍇 ॥
𑌅𑌨𑌯𑌾 𑌧𑍍𑌯𑌾𑌨𑌾𑌵𑌹𑌨𑌾𑌦𑌿 𑌷𑍋𑌡𑌶𑍋𑌪𑌚𑌾𑌰 𑌪𑍂𑌜𑌯𑌾 𑌭𑌗𑌵𑌾𑌨𑍍 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾𑌤𑍍𑌮𑌕𑌃 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌃 𑌸𑍍𑌵𑌾𑌮𑌿 𑌸𑍁𑌪𑍍𑌰𑍀𑌤𑍋 𑌸𑍁𑌪𑍍𑌰𑌸𑌨𑍍𑌨𑍋 𑌵𑌰𑌦𑍋 𑌭𑌵𑌨𑍍𑌤𑍁 ।
𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑍇𑌶𑍍𑌵𑌰 𑌕𑌥𑌾
A very long time ago, sages who had accomplished the most intense meditative vows and other distinguished brahmins had gathered in the Naimisha forest to ask Sūta, an accomplished Sage, if there was any sacred vow that one can undertake so as to complete one’s work or initiative without any obstacles and can bear fruits of labour as desired, and that if there was one, they requested him to kindly throw light upon it.
Upon being greeted with verbal niceties in this manner, Sage Sūta, who was an erudite Puranic scholar and a master of all Shastras, says, “In the past, during the gory war for the kingdom of Hastinapura between the cousins – Pāndavas and Kauravas, the eldest of the Pandavas, Dharma Rāja (Yudhishtira) requests Krishna to enlighten him of the God who is to be prayed to win the war and of a sacred vow that when carried out would help win back the lost kingdom.
To this, Lord Krishna answers that every year, on the 4th day of the bright fortnight in the Bhādrapada month, one must perform Sri Varasiddhi Vināyaka Vrata. He adds that the vower must bathe with sesame seed oil, dressed in clean and new clothes, be clean minded on that day and to the best of his strength and ability, make an idol of the Lord using gold, silver, copper or clay, and pray to this idol. He further adds that this idol of Ganesha must be Ekadanta – one-toothed (one-tusked); Shurpa-karna – comprising of ears like a winnowing fan; Chatur-bhuja – the one with four hands, and there’s a noose, elephant goad, kadubu – a traditional stuffed dessert and Abhaya mudra – a gesture of fearlessness in each of his hands. This idol is seated on a well-decorated ornamental dais and is to be worshipped with bhakti – infallible devotion. The vower must offer sandalwood in the name of Ganadhipa (The chief of all Ganas or clans); flowers in the name of Vināyaka (the one without a ruler); incense sticks in the name of Umasuta (the son of Goddess Uma); lamps lit using cotton wicks soaked in ghee, in the name of Rudrapriya (the one loved by Lord Rudra); twenty-one modaks (fried or steamed stuffed dumplings) in the name of Vighna-nāshaka (the destroyer of Obstacles); twenty-one fresh Bermuda grass strips, while chanting twenty-one Ganadhipa names, and aarti (a religious ritual where in a flame/light is offered to the deity) using camphor. Ten of the twenty-one modaks should be donated to needy people along with dakshina (a token of offering either in money or material gifts) and their blessings are to be accepted.
If thus done, all the good-intentioned goals and aspirations shall fructify. Earlier, Lord Shiva during the burning of Tripura; King Rāma during the search for his wife, Sīta; Bhagīratha who got the river Gangā to the earth; the Gods and demons during the churning of ocean for Amrita (the elixir of life) and Samba, ailing with leprosy, had performed and gained blessings by observing Varasiddhi Vināyaka Vrata. And thus, Krishna persuaded Yudhishtira to undertake this sacred vow to win back his kingdom.”
“By observing this vrata, the impoverished gain wealth, the childless beget offspring, a married woman is guaranteed with long companionship, students earn useful knowledge, and a maiden would be blessed with a perfect husband.” Thus, Sage Sūta preaches the other saints about the Varasiddhi Vināyaka Vrata and summarizes that one would befall wrongful accusations if one peeks at the Moon on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month. As a remedy, one must listen to the Syamantakopakhyana (an apologue about a jewel named Syamantaka). Upon hearing this, the other scholarly monks request Sage Sūta to elaborate about the legend behind Syamantaka jewel.
𑌶𑍍𑌯𑌮𑌨𑍍𑌤𑌕𑍋𑌪𑌾𑌖𑍍𑌯𑌾𑌨 (The legend of the Syamantaka Jewel)
A very long time ago, Lord Shiva anoints Ganesha as the chief of all Ganas (clan of attendants to Lord Shiva), blesses him with the eight classical siddhis (accomplishments) and buddhi (knowledge) as his two wives in the presence of all the Gods. Lord Brahma further blesses that anyone who offers twenty-one modaks to Lord Ganesha, their hard work shall be fructified with the blessings of the Lord Ganesha. Saying so, Lord Brahma offers twenty-one modaks to Lord Ganesha and seeks blessings to carry on his work of Creation without any impediments. The blissful Ganesha then happens to set off on his vehicle – the mouse along with his two wives, Siddhi and Buddhi on a relaxed vacation.
As He passed by the haughty Chandra (the Moon personified), who was arrogant of his beauty, in the Chandraloka (the Moon), He was laughed at in a condescending manner by Chandra. The enraged Ganesha curses that his beauty shall wane. Chandra gets terrified of the curse and hides under a lotus. The other Gods found pity and persuaded Chandra to offer respectful apologies to the Lord. Upon doing so, an obliging Ganesha, offered to reduce the gravity of curse and announced that anyone who peeks at Chandra on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month shall be subject to wrongful accusations, and to be released of the perilous bane, one must read or listen to the legend of Syamantaka jewel. Chandra was filled with humility and devotion and observed the Varasiddhi Vināyaka Vrata as a token of gratitude.
In the Dwapara Yuga, Lord Narayana incarnates as the son of Vasudeva and Devaki, bearing the name Krishna, with a sole intention of relieving the earth of all the evils (and thus reducing the load it bears). Ugrasena’s son Satrājit, a Yadava nobleman prayed ardently to the Sun God. Upon being delighted by his devotion, the Sun God appears in front of him as a dazzling fiery shape. Satrājit requests the Lord to appear in a less blinding form. The Sun God removes the Syamantaka jewel off his neck so as to show His real self with a body like burnished copper and slightly red eyes. Satrājit was elated and offered his greetings and adorations, for which he was gifted with the boon of Syamantaka jewel. He was also apprised that if worn with utter austerity and cleanliness (with respect to both body and mind), the jewel would bestow eight folds of gold each day. When Satrājit returned to Dwāraka with Syamantaka jewel around his neck, people mistook him for the Sun God. He later presented it to his brother Prasena, who was also a ruler of the Yādava province.
On one such day, Prasena happened to wear the Syamantaka jewel and set off hunting with Krishna and Balarāma. In the forest, Prasena was killed unfortunately by a lion that takes the jewel along with it. However, later, the lion was killed by the king of bears, Jāmbavanta, who adorned this jewel on his daughter, Jāmbavati in his cave.
At the same time, as Krishna returned to Dwāraka, a wrongful rumour spread across the city like wildfire alleging that Krishna killed Prasena in the forest for the Syamantaka jewel. Krishna having felt miserable at this blame, learnt from Sage Narada that performing Varasiddhi Vināyaka Vrata on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month would liberate him of all the blame. Having followed his instructions, Krishna set off to the forest, tracing the whereabouts of Prasena. The path led him to the traces of Prasena and the lion, both of whom were dead by then, and then to the cave of Jāmbavanta. Krishna discovered the Syamantaka jewel around Jāmbavati. An overjoyed Krishna blew his conch and attracted the attention of Jāmbavanta. A violent war broke out between the two inside the cave for twenty-one days. The people outside the cave almost lost hopes that Krishna would make it alive, while inside the cave Krishna had to engage for a very long time to gradually tire out Jāmbavanta. Eventually, Krishna presents his Rāmāvatāra (incarnation as Lord Rāma) and thus reveals that He is indeed the respected friend of Jāmbavanta from the Treta Yuga. Jāmbavanta then, graciously accepts defeat and offers his daughter Jāmbavati in marriage to Krishna. And then, along with her even the Syamantaka jewel makes its way to Dwāraka. Krishna goes on to return the jewel to Satrājit, who upon knowing the truth, offers his daughter Satyabhāma in marriage to Krishna and lets him keep the Syamantaka jewel. Thus, the peeking of Chandra on that particular day and the corresponding observance of Varasiddhi Vināyaka Vrata absolved Krishna off the wrongful accusation.
Similarly, anyone who happens to catch a glimpse of the moon on the fourth day of Bhādrapada month, during the bright fortnight can chant the following verse to be free of the consequences:
𑌸𑌿𑌂𑌹𑌃 𑌪𑍍𑌰𑌸𑍇𑌨𑌮𑌵𑌧𑍀𑌤𑍍 𑌸𑌿𑌂𑌹𑍋 𑌝𑍍ā𑌮𑍍𑌬𑌵𑌤𑌾 𑌹𑌤𑌃 ।
𑌸𑍁𑌕𑍁𑌮𑌾𑌰𑌕 𑌮𑌾 𑌰𑍋𑌦𑍀𑌃 𑌤𑌵-𑌹𑍍𑌯𑍇𑌷-𑌶𑍍𑌶𑍍𑌯𑌮𑌨𑍍𑌤𑌕𑌃 ॥
𑌇𑌤𑌿 𑌧𑌾𑌤𑍍𑌰𑍍𑌯𑍁𑌕𑍍𑌤 𑌸𑍁𑌶𑍍𑌲𑍋𑌕𑌂 𑌯𑌶𑍍𑌚 𑌸𑍍𑌮𑍃𑌤𑍍𑌯𑌾 𑌜𑌲𑌂 𑌪𑌿𑌬𑍇𑌤𑍍 ।
𑌦𑍈𑌵𑌦𑍃𑌷𑍍𑌟 𑌨𑌷𑍍𑌟 𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰 𑌦𑍋𑌷𑌾𑌦𑍇𑌵 𑌪𑍍𑌰𑌮𑍁𑌚𑍍𑌯𑌤𑍇 ।
A lion killed Prasena; the lion was killed by Jāmbavan.
Don't cry, O dear child! This Syamantaka jewel is yours.
The one who reads this Sloka and drinks water afterwards will not face any wrongful blame even when they see the moon on this day.
Also, one is not just liberated from wrongful blame due to such circumstances by either reading or listening to this legend about the Syamantaka jewel but is also blessed with all kinds of comforts and happiness by Ganesha. It is in this way, Sage Sūta explains about the story behind Varasiddhi Vināyaka to all the scholars and monks seated in his hermitage.
Thus, ends the excerpt from Skānda Purāna about the Legend of Syamantaka Jewel.
𑌉𑌦𑍍𑌵𑌾𑌸𑌨
𑌯॒𑌜𑍍𑌞𑍇𑌨॑ 𑌯॒𑌜𑍍𑌞𑌮॑𑌯𑌜𑌨𑍍𑌤 𑌦𑍇॒𑌵𑌾𑌃 । 𑌤𑌾𑌨𑌿॒ 𑌧𑌰𑍍𑌮𑌾॑𑌣𑌿 𑌪𑍍𑌰𑌥॒𑌮𑌾𑌨𑍍𑌯𑌾॑𑌸𑌨𑍍𑌨𑍍 ।
𑌤𑍇 𑌹॒ 𑌨𑌾𑌕॑-𑌮𑍍𑌮𑌹𑌿॒𑌮𑌾𑌨𑌃॑ 𑌸𑌚𑌨𑍍𑌤𑍇 । 𑌯𑌤𑍍𑌰॒ 𑌪𑍂𑌰𑍍𑌵𑍇॑ 𑌸𑌾॒𑌧𑍍𑌯𑌾-𑌸𑍍𑌸𑌨𑍍𑌤𑌿॑ 𑌦𑍇॒𑌵𑌾𑌃 ॥
𑌅𑌸𑍍𑌮𑌿𑌨𑍍 𑌬𑌿𑌮𑍍𑌬𑍇 𑌪𑍍𑌰𑌤𑌿𑌷𑍍𑌠𑌿𑌤𑌂 𑌵𑌰𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌂 𑌯𑌥𑌾𑌸𑍍𑌥𑌾𑌨𑌮𑍁𑌦𑍍𑌵𑌾𑌸𑌯𑌮𑌿 ॥
𑌸𑌙𑍍𑌕𑌟 𑌨𑌾𑌶𑌨 𑌗𑌣𑍇𑌶 𑌸𑍍𑌤𑍋𑌤𑍍𑌰𑌂
𑌪𑍍𑌰𑌣𑌮𑍍𑌯 𑌶𑌿𑌰𑌸𑌾 𑌦𑍇𑌵𑌂 𑌗𑍗𑌰𑍀𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌮𑍍 ।
𑌭𑌕𑍍𑌤𑌾𑌵𑌾𑌸𑌂 𑌸𑍍𑌮𑌰𑍇𑌨𑍍𑌨𑌿𑌤𑍍𑌯𑌮𑌾𑌯𑍁𑌷𑍍𑌕𑌾𑌮𑌾𑌰𑍍𑌥𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌯𑍇 ॥ 1 ॥
𑌪𑍍𑌰𑌥𑌮𑌂 𑌵𑌕𑍍𑌰𑌤𑍁𑌣𑍍𑌡𑌂 𑌚 𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌂 𑌦𑍍𑌵𑌿𑌤𑍀𑌯𑌕𑌮𑍍 ।
𑌤𑍃𑌤𑍀𑌯𑌂 𑌕𑍃𑌷𑍍𑌣𑌪𑌿𑌙𑍍𑌗𑌾𑌕𑍍𑌷𑌂 𑌗𑌜𑌵𑌕𑍍𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌚𑌤𑍁𑌰𑍍𑌥𑌕𑌮𑍍 ॥ 2 ॥
𑌲𑌮𑍍𑌬𑍋𑌦𑌰𑌂 𑌪𑌞𑍍𑌚𑌮𑌂 𑌚 𑌷𑌷𑍍𑌠𑌂 𑌵𑌿𑌕𑌟𑌮𑍇𑌵 𑌚 ।
𑌸𑌪𑍍𑌤𑌮𑌂 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌰𑌾𑌜𑌂 𑌚 𑌧𑍂𑌮𑍍𑌰𑌵𑌰𑍍𑌣𑌂 𑌤𑌥𑌾𑌷𑍍𑌟𑌮𑌮𑍍 ॥ 3 ॥
𑌨𑌵𑌮𑌂 𑌭𑌾𑌲𑌚𑌨𑍍𑌦𑍍𑌰𑌂 𑌚 𑌦𑌶𑌮𑌂 𑌤𑍁 𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕𑌮𑍍 ।
𑌏𑌕𑌾𑌦𑌶𑌂 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌿𑌂 𑌦𑍍𑌵𑌾𑌦𑌶𑌂 𑌤𑍁 𑌗𑌜𑌾𑌨𑌨𑌮𑍍 ॥ 4 ॥
𑌦𑍍𑌵𑌾𑌦𑌶𑍈𑌤𑌾𑌨𑌿 𑌨𑌾𑌮𑌾𑌨𑌿 𑌤𑍍𑌰𑌿𑌸𑌨𑍍𑌧𑍍𑌯𑌂 𑌯𑌃 𑌪𑌠𑍇𑌨𑍍𑌨𑌰𑌃 ।
𑌨 𑌚 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌭𑌯𑌂 𑌤𑌸𑍍𑌯 𑌸𑌰𑍍𑌵𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌕𑌰𑌂 𑌪𑌰𑌮𑍍 ॥ 5 ॥
𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾𑌰𑍍𑌥𑍀 𑌲𑌭𑌤𑍇 𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾𑌂 𑌧𑌨𑌾𑌰𑍍𑌥𑍀 𑌲𑌭𑌤𑍇 𑌧𑌨𑌮𑍍 ।
𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑍀 𑌲𑌭𑌤𑍇 𑌪𑍁𑌤𑍍𑌰𑌾𑌨𑍍𑌮𑍋𑌕𑍍𑌷𑌾𑌰𑍍𑌥𑍀 𑌲𑌭𑌤𑍇 𑌗𑌤𑌿𑌮𑍍 ॥ 6 ॥
𑌜𑌪𑍇𑌦𑍍𑌗𑌣𑌪𑌤𑌿𑌸𑍍𑌤𑍋𑌤𑍍𑌰𑌂 𑌷𑌡𑍍𑌭𑌿𑌰𑍍𑌮𑌾𑌸𑍈𑌃 𑌫𑌲𑌂 𑌲𑌭𑍇𑌤𑍍 ।
𑌸𑌂𑌵𑌤𑍍𑌸𑌰𑍇𑌣 𑌸𑌿𑌦𑍍𑌧𑌿𑌂 𑌚 𑌲𑌭𑌤𑍇 𑌨𑌾𑌤𑍍𑌰 𑌸𑌂𑌶𑌯𑌃 ॥ 7 ॥
𑌅𑌷𑍍𑌟𑌭𑍍𑌯𑍋 𑌬𑍍𑌰𑌾𑌹𑍍𑌮𑌣𑍇𑌭𑍍𑌯𑌶𑍍𑌚 𑌲𑌿𑌖𑌿𑌤𑍍𑌵𑌾 𑌯𑌃 𑌸𑌮𑌰𑍍𑌪𑌯𑍇𑌤𑍍 ।
𑌤𑌸𑍍𑌯 𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌾 𑌭𑌵𑍇𑌤𑍍𑌸𑌰𑍍𑌵𑌾 𑌗𑌣𑍇𑌶𑌸𑍍𑌯 𑌪𑍍𑌰𑌸𑌾𑌦𑌤𑌃 ॥ 8 ॥
𑌇𑌤𑌿 𑌶𑍍𑌰𑍀𑌨𑌾𑌰𑌦𑌪𑍁𑌰𑌾𑌣𑍇 𑌸𑌙𑍍𑌕𑌷𑍍𑌟𑌨𑌾𑌶𑌨𑌂 𑌨𑌾𑌮 𑌗𑌣𑍇𑌶 𑌸𑍍𑌤𑍋𑌤𑍍𑌰𑌮𑍍 ।
𑌵𑌿𑌨𑌾𑌯𑌕 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌾𑌚𑌰𑌣𑌂 (𑌤𑍇𑌀𑌲𑍁𑌗𑍁)
𑌉 ॥ 𑌤𑍋𑌀𑌣𑍍𑌡𑌮𑍁𑌨𑍇𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌮𑍁 𑌤𑍋𑌰𑌪𑍁 𑌬𑍋𑌀𑌜𑍍𑌜𑌯𑍁 𑌵𑌾𑌮 𑌹𑌸𑍍𑌤𑌮𑍁𑌨𑍍
𑌮𑍇𑌀𑌣𑍍𑌡𑍁𑌗 𑌮𑍍𑌰𑍋𑌯𑍁 𑌗𑌜𑍍𑌜𑍇𑌀𑌲𑍁 𑌮𑍇𑌀𑌲𑍍𑌲𑌨𑌿 𑌚𑍂𑌪𑍁𑌲𑍁 𑌮𑌨𑍍𑌦𑌹𑌾𑌸𑌮𑍁𑌨𑍍
𑌕𑍋𑌀𑌣𑍍𑌡𑍋𑌀𑌕 𑌗𑍁𑌜𑍍𑌜𑍁 𑌰𑍂𑌪𑌮𑍁𑌨 𑌕𑍋𑌰𑌿𑌨 𑌵𑌿𑌦𑍍𑌯𑌲𑌕𑍇𑌀𑌲𑍍𑌲 𑌨𑍋𑌀𑌜𑍍𑌜𑌵𑍈
𑌯𑍁𑌣𑍍𑌡𑍇𑌀𑌡𑍁 𑌪𑌾𑌰𑍍𑌵𑌤𑍀 𑌤𑌨𑌯 𑌓𑌯𑌿 𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪𑌾! 𑌨𑍀𑌕𑍁 𑌮𑍍𑌰𑍋𑌀𑌕𑍍𑌕𑍇𑌀𑌦𑌨𑍍
𑌤𑍋𑌀𑌲𑍁𑌤 𑌨𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌮𑌸𑍍𑌤𑌨𑍁𑌚𑍁 𑌧𑍂𑌰𑍍𑌜𑌟𑍀 𑌨𑌨𑍍𑌦𑌨 𑌨𑍀𑌕𑍁 𑌮𑍍𑌰𑍋𑌀𑌕𑍍𑌕𑍇𑌀𑌦𑌨𑍍
𑌫𑌲𑌿𑌤𑌮𑍁 𑌸𑍇𑌯𑌵𑌯𑍍𑌯 𑌨𑌿𑌨𑍁 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌧𑌨 𑌜𑍇𑌸𑍇𑌀𑌦 𑌨𑍇𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤 𑌨𑌾
𑌵𑌲𑌪𑌟𑌿 𑌚𑍇𑌤𑌿 𑌘𑌣𑍍𑌟𑌮𑍁𑌨 𑌵𑌾𑌕𑍍𑌕𑍁𑌨 𑌨𑍇𑌀𑌪𑍁𑌡𑍁 𑌬𑌾𑌯𑌕𑍁𑌣𑍍𑌡𑍁𑌮𑍀
𑌤𑌲𑌪𑍁𑌨 𑌨𑌿𑌨𑍍𑌨𑍁 𑌵𑍇𑌡𑍇𑌀𑌦𑌨𑍁 𑌦𑍈𑌵𑌗𑌣𑌾𑌧𑌿𑌪 𑌲𑍋𑌕 𑌨𑌾𑌯𑌕𑌾!
𑌕 ॥ 𑌤𑌲𑌚𑌿𑌤𑌿𑌨𑍇 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌥𑍁𑌨𑌿
𑌤𑌲𑌚𑌿𑌤𑌿𑌨𑍇 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌪𑌤𑌿𑌨𑌿 𑌦𑌲𑌚𑌿𑌨 𑌪𑌨𑌿𑌗𑌾
𑌦𑌲𑌚𑌿𑌤𑌿𑌨𑍇 𑌹𑍇𑌰𑌮𑍍𑌬𑍁𑌨𑌿
𑌦𑌲𑌚𑌿𑌨 𑌨𑌾 𑌵𑌿𑌘𑍍𑌨𑌮𑍁𑌲𑌨𑍁 𑌤𑍋𑌀𑌲𑌗𑍁𑌟 𑌕𑍋𑌀𑌰𑌕𑍁𑌨𑍍
𑌅𑌟𑍁𑌕𑍁𑌲𑍁 𑌕𑍋𑌀𑌬𑍍𑌬𑌰𑌿 𑌪𑌲𑍁𑌕𑍁𑌲𑍁
𑌚𑌿𑌟𑌿 𑌬𑍇𑌀𑌲𑍍𑌲𑌮𑍁 𑌨𑌾𑌨𑍁𑌬𑍍𑌰𑌾𑌲𑍁 𑌚𑍇𑌀𑌰𑌕𑍁 𑌰𑌸𑌮𑍍𑌬𑍁𑌨𑍍
𑌨𑌿𑌟𑌲𑌾𑌕𑍍𑌷𑍁𑌨𑌗𑍍𑌰 𑌸𑍁𑌤𑍁𑌨𑌕𑍁
𑌪𑌟𑍁𑌕𑌰𑌮𑍁𑌗 𑌵𑌿𑌨𑍍𑌦𑍁 𑌚𑍇𑌤𑍁 𑌪𑍍𑌰𑌾𑌰𑍍𑌥𑌿𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌮𑌦𑌿𑌨𑍍
𑌓 𑌬𑍋𑌀𑌜𑍍𑌜𑌗𑌣𑌪𑌯𑍍𑌯 𑌨𑍀 𑌬𑌣𑍍𑌟𑍁 𑌨𑍇𑌨𑌯𑍍𑌯 – 𑌉𑌣𑍍𑌡𑍍𑌰𑌾𑌲𑍍𑌲 𑌮𑍀𑌦𑌿𑌕𑌿 𑌦𑌣𑍍𑌡𑍁 𑌪𑌮𑍍𑌪𑍁 ।
𑌕𑌮𑍍𑌮𑌨𑌿 𑌨𑍇𑌀𑌯𑍍𑌯𑌿𑌯𑍁 𑌕𑌡𑍁𑌮𑍁𑌦𑍍𑌦𑌪𑌪𑍍𑌪𑍁𑌨𑍁 – 𑌬𑍋𑌀𑌜𑍍𑌜𑌵𑌿𑌰𑍁𑌗𑌗 𑌦𑌿𑌨𑍁𑌚𑍁 𑌪𑍋𑌀𑌰𑌲𑍁𑌕𑍋𑌀𑌨𑍁𑌚𑍁
। 𑌜𑌯 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌂 𑌨𑌿𑌤𑍍𑌯 𑌶𑍁𑌭 𑌮𑌙𑍍𑌗𑌲𑌮𑍍 ।
𑌵𑍇𑌀𑌣𑍍𑌡𑌿𑌪𑌲𑍍𑌲𑍇𑌀𑌰𑌮𑍁𑌲𑍋 𑌵𑍇𑌀𑌯𑌿𑌵𑍇𑌲 𑌮𑍁𑌤𑍍𑌯𑌾𑌲𑍁 – 𑌕𑍋𑌀𑌣𑍍𑌡𑌲𑍁𑌗 𑌨𑍀𑌲𑌮𑍁𑌲𑍁 𑌕𑌲𑌿𑌯𑌬𑍋𑌸𑌿 ।
𑌮𑍇𑌀𑌣𑍍𑌡𑍁𑌗𑌨𑍁 𑌹𑌾𑌰𑌮𑍁𑌲𑍁 𑌮𑍇𑌀𑌡𑌨𑌿𑌣𑍍𑌡 𑌵𑍇𑌸𑌿𑌕𑍋𑌀𑌨𑌿 – 𑌦𑌣𑍍𑌡𑌿𑌗𑌾 𑌨𑍀𑌕𑌿𑌤𑍍𑌤𑍁 𑌧𑌵𑌲𑌾𑌰𑌤𑌿 ॥ 𑌜𑌯 ॥
𑌶𑍍𑌰𑍀𑌮𑍂𑌰𑍍𑌤𑌿𑌵𑌨𑍍𑌦𑍍𑌯𑍁𑌨𑌕𑍁 𑌚𑌿𑌨𑍍𑌮𑌯𑌾𑌨𑌨𑍍𑌦𑍁𑌨𑌕𑍁 - 𑌭𑌾𑌸𑍁𑌰𑌸𑍍𑌤𑍋𑌤𑍍𑌰𑍁𑌨𑌕𑍁 𑌶𑌾𑌶𑍍𑌵𑌤𑍁𑌨𑌕𑍁 ।
𑌸𑍋𑌮𑌾𑌰𑍍𑌕𑌨𑍇𑌤𑍍𑌰𑍁𑌨𑌕𑍁 𑌸𑍁𑌨𑍍𑌦𑌰𑌾𑌕𑌾𑌰𑍁𑌨𑌕𑍁 - 𑌕𑌾𑌮𑌰𑍂𑌪𑍁𑌨𑌕𑍁 𑌶𑍍𑌰𑍀 𑌗𑌣𑌨𑌾𑌧𑍁𑌨𑌕𑍁𑌨𑍁 ॥ 𑌜𑌯 ॥
𑌏𑌕𑌦𑌨𑍍𑌤𑌮𑍍𑌬𑍁𑌨𑍁 𑌏𑌀𑌲𑍍𑌲𑌗𑌜𑌵𑌦𑌨𑌮𑍍𑌬𑍁 – 𑌬𑌾𑌗𑌯𑌿𑌨 𑌤𑍋𑌀𑌣𑍍𑌡𑌮𑍍𑌬𑍁 𑌵𑌲𑌪𑍁 𑌕𑌡𑍁𑌪𑍁 ।
𑌜𑍋𑌕𑌯𑍁𑌨 𑌮𑍂𑌷𑌿𑌕𑌮𑍁 𑌸𑍋𑌀𑌰𑌿𑌦𑌿𑌨𑍇𑌀𑌕𑍍𑌕𑌾𑌡𑍁𑌚𑍁𑌨𑍁 – 𑌭𑌵𑍍𑌯𑍁𑌡𑌗𑍁 𑌦𑍇𑌵𑌗𑌣𑌪𑌤𑌿𑌕𑌿 𑌨𑌿𑌪𑍁𑌡𑍁 ॥ 𑌜𑌯 ॥
𑌚𑍇𑌀𑌙𑍍𑌗𑌲𑍍𑌵 𑌚𑍇𑌮𑌨𑍍𑌤𑌿 𑌚𑍇𑌀𑌲𑌰𑍇𑌗𑌿 𑌗𑌨𑍍𑌨𑍇𑌰𑍁 𑌤𑌾𑌮𑌰𑌲𑍁 𑌤𑌙𑍍𑌗𑍇𑌡𑍁 𑌤𑌰𑌚𑍁𑌗𑌾𑌨𑍁 ।
𑌪𑍁𑌷𑍍𑌪𑌜𑌾𑌤𑍁𑌲𑍁 𑌤𑍇𑌀𑌚𑍍𑌚𑌿 𑌪𑍂𑌜𑌿𑌨𑍍𑌤𑍁 𑌨𑍇𑌨𑍇𑌀𑌪𑍁𑌡𑍁 𑌬𑌹𑍁𑌬𑍁𑌦𑍍𑌧𑌿 𑌗𑌣𑌪𑌤𑌿𑌕𑌿 𑌬𑌾𑌗𑍁𑌗𑌾𑌨𑍁 ॥𑌜𑌯 ॥
Roman (IAST) Transliteration
prārthana
śuklāmbaradharaṃ viṣṇuṃ śaśivarṇaṃ caturbhujam |
prasanna vadanaṃ dhyāyetsarva vighnopaśāntaye ||
ayaṃ muhūrtassumuhūrto'stu |
tadeva lagnaṃ sudinaṃ tadeva, tārābalaṃ candrabalaṃ tadeva, vidyābalaṃ daivabalaṃ tadeva, lakṣmīpate teṅghriyugaṃ smarāmi, sumuhūrto'stu |
yaśśivo nāmarūpābhyāṃ yā devī sarvamaṅgalā |
tayossaṃsmaraṇāt puṃsāṃ sarvato jayamaṅgalam ||
lābhasteṣāṃ jayasteṣāṃ kutasteṣāṃ parābhavaḥ |
yeṣāmindīvaraśyāmo hṛdayasthojanārthanaḥ ||
āpadāmapahartāraṃ dātāraṃ sarvasampadām |
lokābhirāmaṃ śrīrāmaṃ bhūyo bhūyo namāmyaham ||
(śrī vighneśvara ṣoḍaśanāma stotraṃ)
sumukhaścaikadantaśca kapilo gajakarṇikaḥ |
lambodaraśca vikaṭo vighnarājo gaṇādhipaḥ || 1 ||
dhūmaketu-rgaṇādhyakṣo phālacandro gajānanaḥ |
vakratuṇḍa-śśūrpakarṇo heramba-sskandapūrvajaḥ || 2 ||
ṣoḍaśaitāni nāmāni yaḥ paṭhe-cchṛṇu-yādapi |
vidyārambhe vivāhe ca praveśe nirgame tathā |
saṅgrāme sarva kāryeṣu vighnastasya na jāyate || 3 ||
abhīpsitārtha siddhyarthaṃ pūjito yassurairapi |
sarvavighnaccidetasmai śrī mahāgaṇādhipataye namaḥ ||
oṃ śrīlakṣmī nārāyaṇābhyāṃ namaḥ |
oṃ umā maheśvarābhyāṃ namaḥ |
oṃ vāṇī hiraṇyagarbhābhyāṃ namaḥ |
oṃ śacī purandarābhyāṃ namaḥ |
oṃ arundhatī vaśiṣṭhābhyāṃ namaḥ |
oṃ śrī sitārāmābhyāṃ namaḥ |
namassarvebhyo mahājanebhyo namaḥ ||
ayaṃ muhūrta-ssumuhūrto'stu ||
śarīra śuddhi
apavitraḥ pavitro vā sarvāvasthā᳚-ṅgato-'pivā |
ya-ssmare-tpuṇḍarīkākṣaṃ sa bāhyābhyantara śśuciḥ ||
puṇḍarīkākṣa ! puṇḍarīkākṣa ! puṇḍarīkākṣāya namaḥ |
ācamanaḥ
oṃ ācamya
oṃ keśavāya svāhā
oṃ nārāyaṇāya svāhā
oṃ mādhavāya svāhā (iti trirācamya)
oṃ govindāya namaḥ (pāṇī mārjayitvā)
oṃ viṣṇave namaḥ
oṃ madhusūdanāya namaḥ (oṣṭhau mārjayitvā)
oṃ trivikramāya namaḥ
oṃ vāmanāya namaḥ (śirasi jalaṃ prokṣya)
oṃ śrīdharāya namaḥ
oṃ hṛṣīkeśāya namaḥ (vāmahastè jalaṃ prokṣya)
oṃ padmanābhāya namaḥ (pādayoḥ jalaṃ prokṣya)
oṃ dāmodarāya namaḥ (śirasi jalaṃ prokṣya)
oṃ saṅkarṣaṇāya namaḥ (aṅgulibhiścibukaṃ jalaṃ prokṣya)
oṃ vāsudevāya namaḥ
oṃ pradyumnāya namaḥ (nāsikāṃ spṛṣṭvā)
oṃ aniruddhāya namaḥ
oṃ puruṣottamāya namaḥ
oṃ adhokṣajāya namaḥ
oṃ nārasiṃhāya namaḥ (netre śrotre ca spṛṣṭvā)
oṃ acyutāya namaḥ (nābhiṃ spṛṣṭvā)
oṃ janārdhanāya namaḥ (hṛdayaṃ spṛṣṭvā)
oṃ upendrāya namaḥ (hastaṃ śirasi nikṣipya)
oṃ haraye namaḥ
oṃ śrīkṛṣṇāya namaḥ (aṃsau spṛṣṭvā)
oṃ śrīkṛṣṇa parabrahmaṇe namo namaḥ
bhūtoccāṭana
uttiṣṭhantu | bhūta piśācāḥ | ye te bhūmibhārakāḥ | ye teṣāmavirodhena | brahmakarma samārabhe | oṃ bhūrbhuvassuvaḥ |
daivī gāyatrī candaḥ prāṇāyāme viniyogaḥ
prāṇāyāmaḥ
o-mbhūḥ | o-mbhuvaḥ | ogṃ suvaḥ | o-mmahaḥ | o-ñjanaḥ | o-ntapaḥ | ogṃ sa॒tyam |
o-ntatsa̭vi॒turvare᳚ṇya॒-mbhargo̭ de॒vasya̭ dhīmahi |
dhiyo॒ yo naḥ̭ praco॒dayā᳚t ||
omāpo॒ jyotī॒ raso॒-'mṛta॒-mbrahma॒ bhū-rbhuva॒-ssuva॒rom ||
saṅkalpaḥ
mamopātta, durita kṣayadvārā, śrī parameśvara-muddisya, śrī parameśvara prītyarthaṃ, śubhe, śobhane, abhyudaya muhūrte, śrī mahāviṣṇo rājñayā, pravarta mānasya, adya brahmaṇaḥ, dvitīya parārthe, śvetavarāha kalpe, vaivaśvata manvantare, kaliyuge, prathama pāde, (bhārata deśaḥ - jambū dvīpe, bharata varṣe, bharata khaṇḍe, meroḥ dakṣiṇa/uttara digbhāge; amerikā - krauñca dvīpe, ramaṇaka varṣe, aindrika khaṇḍe, sapta samudrāntare, kapilāraṇye), śobhana gṛhe, samasta devatā brāhmaṇa, harihara gurucaraṇa sannithau, asmin, vartamāna, vyāvahārika, cāndramāna, ... saṃvatsare, ... ayane, ... ṛte, ... māse, ... pakṣe, ... tithau, ... vāsare, ... śubha nakṣatra, śubha yoga, śubha karaṇa, evaṅguṇa, viśeṣaṇa, viśiṣṭhāyāṃ, śubha tithau, śrīmān, ... gotraḥ, ... nāmadheyaḥ, ... gotrasya, ... nāmadheyohaṃ ... mama dharmapatnī sametasya, asmākaṃ sahakuṭumbānāṃ, kṣemasthairya vijaya abhaya āyurārogya aiśvaryābhivṛdhhyarthaṃ, dharmārtha kāma mokṣa caturvidha phala puruṣārtha siddyarthaṃ, iṣṭakāmyārtha siddhyarthaṃ, manovāñchāphala siddharthaṃ, samasta duritopa śāntyarthaṃ, samasta maṅgalāvāpyarthaṃ, putrapautrābhivṛddhyarthaṃ, sakalakāryeṣu sarvadā digvijayasiddhyarthaṃ, varṣe varṣe prayukta śrī varasiddhi vināyaka devatā-muddhisya, śrī varasiddhi vināyaka devatā prītyarthaṃ, kalpokta prakāreṇa yāvacchakti dhyānāvāhanādi ṣoḍaśopacārapūjāṃ kariṣye |
tadaṅga kalaśapūjāṃ kariṣye ||
kalaśaṃ gandhapuṣpākṣatairabhyarcya |
tasyopari hastaṃ nidhāya -
kalaśa pūja
kalaśasya mukhe viṣṇuḥ kaṇṭhe rudra-ssamāhitaḥ |
mūle tatra sthito brahmā madhye mātṛgaṇāsmṛtāḥ ||
kukṣautu sāgarāḥ sarve saptadvvīpā vasundharā |
ṛgvedodha yajurveda-ssāmavedo-hyadharvaṇaḥ ||
aṅgaiśca sahitāssarve kalaśāmbu samāśritāḥ |
ā kalaśeṣu dhāvati pavitre pariṣicyate |
ukthairyajñeṣu vardhate ||
āpo॒ vā i॒dagṃ sarvaṃ॒-vi~śvā̭ bhū॒tānyāpaḥ̭ prā॒ṇā vā āpaḥ̭ pa॒śava॒ āpo-'nna॒māpo -'mṛ̭ta॒māpaḥ̭ sa॒mrāḍāpo̭ vi॒rāḍāpaḥ̭ sva॒rāḍāpa॒-śchandā॒g॒syāpo॒ jyotī॒g॒ṣyāpo॒ yajū॒g॒ṣyāpaḥ̭ sa॒tyamāpa॒-ssarvā̭ de॒vatā॒ āpo॒ bhūrbhuva॒ssuva॒rāpa॒ om || 29.1 (tai. ara. 6.29.1)
gaṅge ca yamune caiva godāvari sarasvatī |
narmade sindhu kāverī jalesmin sannidhiṃ kuru ||
āyāntu devapūjārthaṃ duritakṣayakārakāḥ |
(kalaśodakena pūjādravyāṇi, ātmānaṃ, devaṃ ca samprokṣya)
o-ṅga॒ṇānā᳚-ntvā ga॒ṇapa̭tigṃ havāmahe ka॒vi-ṅka̭vī॒nāṃ upa॒maśra̭vastavam |
jye॒ṣṭha॒rāja॒-mbrahma̭ṇā-mbrahmaṇaspata॒ ā naḥ̭ śṛ॒ṇvannū॒tibhi̭ssīda॒ sāda̭nam ||
śrī varasiddhi vināyaka devatāye namaḥ |
atha prāṇapratiṣṭhāpanaṃ kariṣye |
śrī varasiddhi vināyaka prāṇa pratiṣṭhā
oṃ asunīte punarasmāsu cakṣuḥ punaḥprāṇamiha no dhehi bhogam |
jyokpaśyema sūryamuccaraṃ tamanumate mṛḍayā naḥ ssvasti || ṛ.ve. - 10.59.6
amṛtaṃ vai prāṇā amṛtamāpaḥ prāṇāneva yathāsthānamupahvayate |
ityādyena prāṇapratiṣṭhāpanaṃ kṛtvā, namaskṛtvā ||
oṃ śrī varasiddhi vināyakāya namaḥ |
svāmin sarvajagannātha yāvatpūjāvasānakam |
tāvatvaṃ prītibhāvena bimbe'smin sannidhiṃ kuru ||
āvāhito bhava, sthāpito bhava, sumukho bhava, suprasanno bhava, varado bhava, prasīda, prasīda, prasīda |
ṣoḍaśopacāra pūjā
prārthana
bhavasañcitapāpaugha vidhvaṃsanavicakṣaṇam |
vighnāndhakārabhāsvantaṃ vighnarājamahaṃ bhaje ||
ekadantaṃ śūrpakarṇaṃ gajavaktraṃ caturbhujam |
pāśāṅkuśadharaṃ devaṃ dhyāyetsiddhivināyakam ||
uttamaṃ gaṇanāthasya vrataṃ sampatkaraṃ śubham |
bhaktābhīṣṭapradaṃ tasmāddhyāyettaṃ vighnanāyakam ||
dhyānaṃ
dhyāyedgajānanaṃ devaṃ taptakāñcanasannibham |
caturbhujaṃ mahākāyaṃ sarvābharaṇabhūṣitam ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dhyāyāmi |
āvāhanaṃ
(sahasraśīrṣā ... daśāṅgulam)
atrāgaccha jagadvandya surarājārciteśvara |
anāthanātha sarvajña gaurīgarbhasamudbhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ āvāhayāmi |
āsanaṃ
(puruṣa evedagaṃ ... atirohati)
mauktikaiḥ puṣparāgaiśca nānāratnairvirājitam |
ratnasiṃhāsanaṃ cāru prītyarthaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ āsanaṃ samarpayāmi |
arghyaṃ
(etāvānasya ... divi)
gaurīputra namaste'stu śaṅkarapriyanandana |
gṛhāṇārghyaṃ mayā dattaṃ gandhapuṣpākṣatairyutam ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ arghyaṃ samarpayāmi |
pādyaṃ
(tripādūrdhvaḥ ... abhi)
gajavaktra namaste'stu sarvābhīṣṭapradāyaka |
bhaktyā pādyaṃ mayā dattaṃ gṛhāṇa dviradānana ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ pādyaṃ samarpayāmi |
madhuparkaḥ
dadhikṣīrasamāyuktaṃ madhvājyena samanvitam |
madhuparkaṃ gṛhāṇedaṃ gajavaktra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ madhuparkaṃ samarpayāmi |
ācamanīyaṃ
(tasmādvirāḍajāyata ... puraḥ)
anāthanātha sarvajña gīrvāṇavarapūjita |
gṛhāṇācamanaṃ deva tubhyaṃ dattaṃ mayā prabho ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
pañcāmṛta snānaṃ
payo dadhi ghṛtaṃ caiva śarkarā madhu saṃyutam |
pañcāmṛtaṃ gṛhāṇedaṃ snānāya gaṇanāyaka ||
snānaṃ pañcāmṛtairdeva gṛhāṇa gaṇanāyaka |
anāthanātha sarvajña gīrvāṇagaṇapūjita ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ pañcāmṛta snānaṃ samarpayāmi |
śuddhodaka snānaṃ
(yatpuruṣeṇa ... haviḥ)
gaṅgādisarvatīrthebhya āhṛtairamalairjalaiḥ |
snānaṃ kuruṣya bhagavannumāputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ śuddhodaka snānaṃ samarpayāmi |
snānānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
vastraṃ
(saptāsyāsan ... paśum)
raktavastradvayaṃ cāru devayogyaṃ ca maṅgalam |
śubhaprada gṛhāṇa tvaṃ lambodara harātmaja ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ vastrayugmaṃ samarpayāmi |
yajñopavītaṃ
rājataṃ brahmasūtraṃ ca kāñcanaṃ cottarīyakam |
gṛhāṇa deva sarvajña bhaktānāmiṣṭadāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ yajñopavītaṃ samarpayāmi |
gandhaṃ
candanāgaru karpūra kastūrī kuṅkumānvitam |
vilepanaṃ suraśreṣṭha prītyarthaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ śrīgandhān dhārayāmi |
akṣatān
akṣatān dhavalān divyān śālīyāṃstaṇḍulān śubhān |
gṛhāṇa paramānanda śambhuputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ alaṅkaraṇārthaṃ akṣatān samarpayāmi |
puṣpāṇi
sugandhāni ca puṣpāṇi jātīkundamukhāni ca |
ekaviṃśatipatrāṇi saṅgṛhāṇa namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ puṣpaiḥ pūjayāmi |
athāṅgapūjā
oṃ gaṇeśāya namaḥ - pādau pūjayāmi |
oṃ ekadantāya namaḥ - gulphau pūjayāmi |
oṃ śūrpakarṇāya namaḥ - jānunī pūjayāmi |
oṃ vighnarājāya namaḥ - jaṅghe pūjayāmi |
oṃ ākhuvāhanāya namaḥ - ūrūṃ pūjayāmi |
oṃ herambāya namaḥ - kaṭiṃ pūjayāmi |
oṃ lambodarāya namaḥ - udaraṃ pūjayāmi |
oṃ gaṇanāthāya namaḥ - nābhiṃ pūjayāmi |
oṃ gaṇeśāya namaḥ - hṛdayaṃ pūjayāmi |
oṃ sthūlakaṇṭhāya namaḥ - kaṇṭhaṃ pūjayāmi |
oṃ skandāgrajāya ṇamaha śkandhau pūjayāmi |
oṃ pāśahastāya ṇamaha hasthau pūjayāmi |
oṃ gajavaktrāya namaḥ - vaktraṃ pūjayāmi |
oṃ vighnahantre namaḥ - netraṃ pūjayāmi |
oṃ śūrpakarṇāya namaḥ - karṇau pūjayāmi |
oṃ phālacandrāya namaḥ - lalāṭaṃ pūjayāmi |
oṃ sarveśvarāya namaḥ - śiraḥ pūjayāmi |
oṃ vighnarājāya namaḥ - sarvāṇyṅgāṇi pūjayāmi |
athaikaviṃśati patrapūja
sumukhāyanamaḥ - mācīpatraṃ pūjayāmi (darbha) |
gaṇādhipāya namaḥ - bṛhatīpatraṃ pūjayāmi |
umāputrāya namaḥ - bilvapatraṃ pūjayāmi (māreḍu) |
gajānanāya namaḥ - durvāyugmaṃ pūjayāmi(garika) |
harasūnavenamaḥ - dattūrapatraṃ pūjayāmi (ummètta) |
lambodarāyanamaḥ - badarīpatraṃ pūjayāmi (regu) |
guhāgrajāyanamaḥ - apāmārgapatraṃ pūjayāmi (uttareṇi) |
gajakarṇāyanamaḥ - tulasīpatraṃ pūjayāmi |
ekadantāya namaḥ - cūtapatraṃ pūjayāmi (āmra) |
vikaṭāya namaḥ - karavīrapatraṃ pūjayāmi (ganneru)|
bhinnadantāya namaḥ - viṣṇukrāntapatraṃ pūjayāmi |
vaṭavenamaḥ - dāḍimīpatraṃ pūjayāmi (dānimma) |
sarveśvarāyanamaḥ - devadārupatraṃ pūjayāmi |
phālacandrāya namaḥ - maruvakapatraṃ pūjayāmi |
herambāyanamaḥ - sindhuvārapatraṃ pūjayāmi |
śūrpakarṇāyanamaḥ - jājīpatraṃ pūjayāmi |
surāgrajāyanamaḥ - gaṇḍakīpatraṃ pūjayāmi |
ibhavaktrāyanamaḥ - śamīpatraṃ pūjayāmi (jammi) |
vināyakāya namaḥ - aśvatthapatraṃ pūjayāmi (rāvi) |
surasevitāya namaḥ - arjunapatraṃ pūjayāmi (maddi) |
kapilāya namaḥ - arkapatraṃ pūjayāmi (jilleḍu) |
śrī gaṇeśvarāya namaḥ - ekaviṃśati patrāṇi pūjayāmi |
ekaviṃśati puṣpa pūjā
oṃ pañcāsya gaṇapataye namaḥ - punnāga puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ mahā gaṇapataye namaḥ - mandāra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ dhīra gaṇapataye namaḥ - dāḍimī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ viṣvaksena gaṇapataye namaḥ - vakula puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ āmoda gaṇapataye namaḥ - amṛṇāla(tāmara) puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ pramatha gaṇapataye namaḥ - pāṭalī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ rudra gaṇapataye namaḥ - droṇa puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vidyā gaṇapataye namaḥ - dhattūra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vighna gaṇapataye namaḥ - campaka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ durita gaṇapataye namaḥ - rasāla puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ kāmitārthaprada gaṇapataye namaḥ - ketakī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ sammoha gaṇapataye namaḥ - mādhavī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ viṣṇu gaṇapataye namaḥ - śamyāka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ īśa gaṇapataye namaḥ - arka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ gajāsya gaṇapataye namaḥ - kalhāra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ sarvasiddhi gaṇapataye namaḥ - sevantikā puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vīra gaṇapataye namaḥ - bilva puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ kandarpa gaṇapataye namaḥ - karavīra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ ucchiṣṭha gaṇapataye namaḥ - kunda puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ brahma gaṇapataye namaḥ - pārijāta puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ jñāna gaṇapataye namaḥ - jātī puṣpaṃ samarpayāmi |
ekaviṃśati dūrvāyugma pūjā
oṃ gaṇādhipāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ pāśāṅkuśadharāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ākhuvāhanāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ vināyakāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ īśaputrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ sarvasiddhipradāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ekadantāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ibhavaktrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ mūṣakavāhanāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kumāragurave namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kapilavarṇāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ brahmacāriṇe namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ modakahastāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ suraśreṣṭhāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ gajanāsikāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kapitthaphalapriyāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ gajamukhāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ suprasannāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ surāgrajāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ umāputrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ skandapriyāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ nānāvidha patra puṣpāṇi samarpayāmi |
śrī vināyaka aṣṭottaraśata nāma pūjā
oṃ gajānanāya namaḥ
oṃ gaṇādhyakṣāya namaḥ
oṃ vighnarājāya namaḥ
oṃ vināyakāya namaḥ
oṃ dvaimāturāya namaḥ
oṃ dvimukhāya namaḥ
oṃ pramukhāya namaḥ
oṃ sumukhāya namaḥ
oṃ kṛtine namaḥ
oṃ supradīptāya namaḥ (10)
oṃ sukhanidhaye namaḥ
oṃ surādhyakṣāya namaḥ
oṃ surārighnāya namaḥ
oṃ mahāgaṇapataye namaḥ
oṃ mānyāya namaḥ
oṃ mahākālāya namaḥ
oṃ mahābalāya namaḥ
oṃ herambāya namaḥ
oṃ lambajaṭharāya namaḥ
oṃ hrasvagrīvāya namaḥ (20)
oṃ prathamāya namaḥ
oṃ prājñāya namaḥ
oṃ pramodāya namaḥ
oṃ modakapriyāya namaḥ
oṃ vighnakartre namaḥ
oṃ vighnahantre namaḥ
oṃ viśvanetre namaḥ
oṃ virāṭpataye namaḥ
oṃ śrīpataye namaḥ
oṃ vākpataye namaḥ (30)
oṃ śṛṅgāriṇe namaḥ
oṃ āśritavatsalāya namaḥ
oṃ śivapriyāya namaḥ
oṃ śīghrakāriṇe namaḥ
oṃ śāśvatāya namaḥ
oṃ balvānvitāya namaḥ
oṃ baloddatāya namaḥ
oṃ bhaktanidhaye namaḥ
oṃ bhāvagamyāya namaḥ
oṃ bhāvātmajāya namaḥ (40)
oṃ agragāmine namaḥ
oṃ mantrakṛte namaḥ
oṃ cāmīkara prabhāya namaḥ
oṃ sarvāya namaḥ
oṃ sarvopāsyāya namaḥ
oṃ sarvakartre namaḥ
oṃ sarvanetre namaḥ
oṃ sarvasiddhipradāya namaḥ
oṃ sarvasiddhāya namaḥ
oṃ sarvavandyāya namaḥ (50)
oṃ narvasiddi-pradāya namaḥ
oṃ pañcahastāya namaḥ
oṃ pārvatīnandanāya namaḥ
oṃ prabhave namaḥ
oṃ kumāra gurave namaḥ
oṃ kuñjarāsura-bhañjanāya namaḥ
oṃ kāntimate namaḥ
oṃ dhṛtimate namaḥ
oṃ kāmine namaḥ
oṃ kapitthaphalapriyāya namaḥ (60)
oṃ brahmacāriṇe namaḥ
oṃ brahmarūpiṇe namaḥ
oṃ mahodarāya namaḥ
oṃ madotkaṭāya namaḥ
oṃ mahāvīrāya namaḥ
oṃ mantriṇe namaḥ
oṃ maṅgalasusvarāya namaḥ
oṃ pramadāya namaḥ
oṃ jyāyase namaḥ
oṃ yakṣikinnarasevitāya namaḥ (70)
oṃ gaṅgāsutāya namaḥ
oṃ gaṇādhīśāya namaḥ
oṃ gambhīraninadāya namaḥ
oṃ vaṭave namaḥ
oṃ jyotiṣe namaḥ
oṃ akrānta-padacitprabhave namaḥ
oṃ abhīṣṭavaradāya namaḥ
oṃ maṅgalapradāya namaḥ
oṃ avyakta rūpāya namaḥ
oṃ purāṇapuruṣāya namaḥ (80)
oṃ pūṣṇe namaḥ
oṃ puṣkarotkṣipta-vāraṇāya namaḥ
oṃ agragaṇyāya namaḥ
oṃ agrapūjyāya namaḥ
oṃ apākṛtaparākramāya namaḥ
oṃ satyadharmiṇe namaḥ
oṃ sakhyai namaḥ
oṃ sārāya namaḥ
oṃ sarasāmbunidhaye namaḥ
oṃ maheśāya namaḥ (90)
oṃ viśadāṅgāya namaḥ
oṃ maṇikiṅkiṇī mekhalāya namaḥ
oṃ samastadevatāmūrtaye namaḥ
oṃ sahiṣṇave namaḥ
oṃ brahmavidyādi dānabhuve namaḥ
oṃ viṣṇave namaḥ
oṃ viṣṇupriyāya namaḥ
oṃ bhaktajīvitāya namaḥ
oṃ aiśvaryakāraṇāya namaḥ
oṃ satatotthitāya namaḥ (100)
oṃ viṣvagdṛśenamaḥ
oṃ viśvarakṣā-vidhānakṛte namaḥ
oṃ kalyāṇagurave namaḥ
oṃ unmattaveṣāya namaḥ
oṃ parajayine namaḥ
oṃ samasta jagadādhārāya namaḥ
oṃ sarvaiśvaryapradāya namaḥ
oṃ śrī vighneśvarāya namaḥ (108)
śrī mahāgaṇādhipataye namaḥ |
nānāvidha parimala patrapuṣpa pūjāṃ samarpayāmi |
dhūpaṃ
daśāṅgaṃ guggulopetaṃ sugandhi sumanoharam |
umāsuta namastubhyaṃ gṛhāṇa varado bhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dhūpamāghrāpayāmi |
dīpaṃ
sājyaṃ trivartisaṃyuktaṃ vahninā dyotitaṃ mayā |
gṛhāṇa maṅgalaṃ dīpaṃ īśaputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dīpaṃ darśayāmi |
naivedyaṃ
sugandhān sukṛtāṃścaiva modakān ghṛta pācitān |
naivedyaṃ gṛhyatāṃ deva caṇamudgaiḥ prakalpitān ||
bhakṣyaṃ bhojyaṃ ca lehyaṃ ca coṣyaṃ pānīyameva ca |
idaṃ gṛhāṇa naivedyaṃ mayā dattaṃ vināyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ naivedyaṃ samarpayāmi |
tāmbūlaṃ
pūgīphalasamāyuktaṃ nāgavallīdalairyutam |
karpūracūrṇasaṃyuktaṃ tāmbūlaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ tāmbūlaṃ samarpayāmi |
tāmbūla carvaṇānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
nīrājanaṃ
ghṛtavarti sahasraiśca karpūraśakalaistathā |
nīrājanaṃ mayā dattaṃ gṛhāṇa varado bhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ nīrājanaṃ samarpayāmi |
nīrājanānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
mantrapuṣpaṃ
gaṇādhipa namaste'stu umāputrāghanāśana |
vināyakeśatanaya sarvasiddhipradāyaka ||
ekadantaikavadana tathā mūṣakavāhana |
kumāragurave tubhyamarpayāmi sumāñjalim ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ mantrapuṣpaṃ samarpayāmi |
pradakṣiṇaṃ
pradakṣiṇaṃ kariṣyāmi satataṃ modakapriya |
madvighnaṃ haraye śīghraṃ bhaktānāmiṣṭadāyaka ||
ākhuvāhana deveśa viśvavyāpin vināyaka |
pradakṣiṇaṃ karomi tvāṃ prasīda varado bhava ||
yāni kāni ca pāpāni janmāntarakṛtāni ca |
tāni tāni praṇaśyanti pradakṣiṇa pade pade ||
pāpo'haṃ pāpakarmā'haṃ pāpātmā pāpasambhavaḥ |
trāhi māṃ kṛpayā deva śaraṇāgatavatsala ||
anyathā śaraṇaṃ nāsti tvameva śaraṇaṃ mama |
tasmātkāruṇya bhāvena rakṣa rakṣa gaṇādhipa ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ ātmapradakṣiṇa namaskārān samarpayāmi |
sāṣṭāṅga namaskāraṃ
namo namo gaṇeśāya namaste viśvarūpiṇe |
nirvighnaṃ kuru me kāmaṃ namāmi tvāṃ gajānanā ||
agajānana padmārkaṃ gajānana maharniśam |
anekadaṃ taṃ bhaktānāṃ ekadantamupāsmahe ||
namaste bhinnadantāya namaste harasūnave |
mamābhīṣṭaprado bhūyo vināyaka namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ sāṣṭāṅga namaskāraṃ samarpayāmi |
prārthana
prasīda devadeveśa prasīda gaṇanāyaka |
īpsitaṃ me varaṃ dehi paratra ca parāṅgatim ||
vināyaka varaṃ dehi mahātman modakapriya |
avighnaṃ kuru me deva sarvakāryeṣu sarvadā ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ prārthana namaskārān samarpayāmi |
rājopacāra pūjā
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | chatramācchādayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | cāmarairvījayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | gītaṃ śrāvayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | nṛtyaṃ darśayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | vādyaṃ ghoṣayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | āndolikān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | aśvān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | gajān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | samasta rājopacārān devopacārān samarpayāmi |
punararghyaṃ
arghyaṃ gṛhāṇa heramba varaprada vināyaka |
gandhapuṣpākṣatairyuktaṃ bhaktyā dattaṃ mayā prabho ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
namastubhyaṃ gaṇeśāya namaste vighnanāyaka |
punararghyaṃ pradāsyāmi gṛhāṇa gaṇanāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
namaste bhinnadantāya namaste harasūnave |
yidamarghyaṃ pradāsyāmi gṛhāṇa gaṇanāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
gauryaṅgamalasambhūta svāmi jyeṣṭha vināyaka |
gaṇeśvara gṛhāṇārghyaṃ gajānana namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
samarpaṇaṃ
yasya smṛtyā ca nāmoktyā tapaḥ pūjā kriyādiṣu |
nyūnaṃ sampūrṇatāṃ yāti sadyo vande gajānanam ||
mantrahīnaṃ kriyāhīnaṃ bhaktihīnaṃ vināyaka |
yatpūjitaṃ mayā deva paripūrṇaṃ tadastu te ||
anayā dhyānāvahanādi ṣoḍaśopacāra pūjayā bhagavān sarvātmakaḥ śrī siddhi vināyakaḥ svāmi suprīto suprasanno varado bhavantu |
vighneśvara kathā
A very long time ago, sages who had accomplished the most intense meditative vows and other distinguished brahmins had gathered in the Naimisha forest to ask Sūta, an accomplished Sage, if there was any sacred vow that one can undertake so as to complete one’s work or initiative without any obstacles and can bear fruits of labour as desired, and that if there was one, they requested him to kindly throw light upon it.
Upon being greeted with verbal niceties in this manner, Sage Sūta, who was an erudite Puranic scholar and a master of all Shastras, says, “In the past, during the gory war for the kingdom of Hastinapura between the cousins – Pāndavas and Kauravas, the eldest of the Pandavas, Dharma Rāja (Yudhishtira) requests Krishna to enlighten him of the God who is to be prayed to win the war and of a sacred vow that when carried out would help win back the lost kingdom.
To this, Lord Krishna answers that every year, on the 4th day of the bright fortnight in the Bhādrapada month, one must perform Sri Varasiddhi Vināyaka Vrata. He adds that the vower must bathe with sesame seed oil, dressed in clean and new clothes, be clean minded on that day and to the best of his strength and ability, make an idol of the Lord using gold, silver, copper or clay, and pray to this idol. He further adds that this idol of Ganesha must be Ekadanta – one-toothed (one-tusked); Shurpa-karna – comprising of ears like a winnowing fan; Chatur-bhuja – the one with four hands, and there’s a noose, elephant goad, kadubu – a traditional stuffed dessert and Abhaya mudra – a gesture of fearlessness in each of his hands. This idol is seated on a well-decorated ornamental dais and is to be worshipped with bhakti – infallible devotion. The vower must offer sandalwood in the name of Ganadhipa (The chief of all Ganas or clans); flowers in the name of Vināyaka (the one without a ruler); incense sticks in the name of Umasuta (the son of Goddess Uma); lamps lit using cotton wicks soaked in ghee, in the name of Rudrapriya (the one loved by Lord Rudra); twenty-one modaks (fried or steamed stuffed dumplings) in the name of Vighna-nāshaka (the destroyer of Obstacles); twenty-one fresh Bermuda grass strips, while chanting twenty-one Ganadhipa names, and aarti (a religious ritual where in a flame/light is offered to the deity) using camphor. Ten of the twenty-one modaks should be donated to needy people along with dakshina (a token of offering either in money or material gifts) and their blessings are to be accepted.
If thus done, all the good-intentioned goals and aspirations shall fructify. Earlier, Lord Shiva during the burning of Tripura; King Rāma during the search for his wife, Sīta; Bhagīratha who got the river Gangā to the earth; the Gods and demons during the churning of ocean for Amrita (the elixir of life) and Samba, ailing with leprosy, had performed and gained blessings by observing Varasiddhi Vināyaka Vrata. And thus, Krishna persuaded Yudhishtira to undertake this sacred vow to win back his kingdom.”
“By observing this vrata, the impoverished gain wealth, the childless beget offspring, a married woman is guaranteed with long companionship, students earn useful knowledge, and a maiden would be blessed with a perfect husband.” Thus, Sage Sūta preaches the other saints about the Varasiddhi Vināyaka Vrata and summarizes that one would befall wrongful accusations if one peeks at the Moon on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month. As a remedy, one must listen to the Syamantakopakhyana (an apologue about a jewel named Syamantaka). Upon hearing this, the other scholarly monks request Sage Sūta to elaborate about the legend behind Syamantaka jewel.
śyamantakopākhyāna (The legend of the Syamantaka Jewel)
A very long time ago, Lord Shiva anoints Ganesha as the chief of all Ganas (clan of attendants to Lord Shiva), blesses him with the eight classical siddhis (accomplishments) and buddhi (knowledge) as his two wives in the presence of all the Gods. Lord Brahma further blesses that anyone who offers twenty-one modaks to Lord Ganesha, their hard work shall be fructified with the blessings of the Lord Ganesha. Saying so, Lord Brahma offers twenty-one modaks to Lord Ganesha and seeks blessings to carry on his work of Creation without any impediments. The blissful Ganesha then happens to set off on his vehicle – the mouse along with his two wives, Siddhi and Buddhi on a relaxed vacation.
As He passed by the haughty Chandra (the Moon personified), who was arrogant of his beauty, in the Chandraloka (the Moon), He was laughed at in a condescending manner by Chandra. The enraged Ganesha curses that his beauty shall wane. Chandra gets terrified of the curse and hides under a lotus. The other Gods found pity and persuaded Chandra to offer respectful apologies to the Lord. Upon doing so, an obliging Ganesha, offered to reduce the gravity of curse and announced that anyone who peeks at Chandra on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month shall be subject to wrongful accusations, and to be released of the perilous bane, one must read or listen to the legend of Syamantaka jewel. Chandra was filled with humility and devotion and observed the Varasiddhi Vināyaka Vrata as a token of gratitude.
In the Dwapara Yuga, Lord Narayana incarnates as the son of Vasudeva and Devaki, bearing the name Krishna, with a sole intention of relieving the earth of all the evils (and thus reducing the load it bears). Ugrasena’s son Satrājit, a Yadava nobleman prayed ardently to the Sun God. Upon being delighted by his devotion, the Sun God appears in front of him as a dazzling fiery shape. Satrājit requests the Lord to appear in a less blinding form. The Sun God removes the Syamantaka jewel off his neck so as to show His real self with a body like burnished copper and slightly red eyes. Satrājit was elated and offered his greetings and adorations, for which he was gifted with the boon of Syamantaka jewel. He was also apprised that if worn with utter austerity and cleanliness (with respect to both body and mind), the jewel would bestow eight folds of gold each day. When Satrājit returned to Dwāraka with Syamantaka jewel around his neck, people mistook him for the Sun God. He later presented it to his brother Prasena, who was also a ruler of the Yādava province.
On one such day, Prasena happened to wear the Syamantaka jewel and set off hunting with Krishna and Balarāma. In the forest, Prasena was killed unfortunately by a lion that takes the jewel along with it. However, later, the lion was killed by the king of bears, Jāmbavanta, who adorned this jewel on his daughter, Jāmbavati in his cave.
At the same time, as Krishna returned to Dwāraka, a wrongful rumour spread across the city like wildfire alleging that Krishna killed Prasena in the forest for the Syamantaka jewel. Krishna having felt miserable at this blame, learnt from Sage Narada that performing Varasiddhi Vināyaka Vrata on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month would liberate him of all the blame. Having followed his instructions, Krishna set off to the forest, tracing the whereabouts of Prasena. The path led him to the traces of Prasena and the lion, both of whom were dead by then, and then to the cave of Jāmbavanta. Krishna discovered the Syamantaka jewel around Jāmbavati. An overjoyed Krishna blew his conch and attracted the attention of Jāmbavanta. A violent war broke out between the two inside the cave for twenty-one days. The people outside the cave almost lost hopes that Krishna would make it alive, while inside the cave Krishna had to engage for a very long time to gradually tire out Jāmbavanta. Eventually, Krishna presents his Rāmāvatāra (incarnation as Lord Rāma) and thus reveals that He is indeed the respected friend of Jāmbavanta from the Treta Yuga. Jāmbavanta then, graciously accepts defeat and offers his daughter Jāmbavati in marriage to Krishna. And then, along with her even the Syamantaka jewel makes its way to Dwāraka. Krishna goes on to return the jewel to Satrājit, who upon knowing the truth, offers his daughter Satyabhāma in marriage to Krishna and lets him keep the Syamantaka jewel. Thus, the peeking of Chandra on that particular day and the corresponding observance of Varasiddhi Vināyaka Vrata absolved Krishna off the wrongful accusation.
Similarly, anyone who happens to catch a glimpse of the moon on the fourth day of Bhādrapada month, during the bright fortnight can chant the following verse to be free of the consequences:
siṃhaḥ prasenamavadhīt siṃho jhāmbavatā hataḥ |
sukumāraka mā rodīḥ tava-hyeṣa-śśyamantakaḥ ||
iti dhātryukta suślokaṃ yaśca smṛtyā jalaṃ pibet |
daivadṛṣṭa naṣṭa candra doṣādeva pramucyate |
A lion killed Prasena; the lion was killed by Jāmbavan.
Don't cry, O dear child! This Syamantaka jewel is yours.
The one who reads this Sloka and drinks water afterwards will not face any wrongful blame even when they see the moon on this day.
Also, one is not just liberated from wrongful blame due to such circumstances by either reading or listening to this legend about the Syamantaka jewel but is also blessed with all kinds of comforts and happiness by Ganesha. It is in this way, Sage Sūta explains about the story behind Varasiddhi Vināyaka to all the scholars and monks seated in his hermitage.
Thus, ends the excerpt from Skānda Purāna about the Legend of Syamantaka Jewel.
udvāsana
ya॒jñena̭ ya॒jñama̭yajanta de॒vāḥ | tāni॒ dharmā̭ṇi pratha॒mānyā̭sann |
te ha॒ nāka̭-mmahi॒mānaḥ̭ sacante | yatra॒ pūrvḙ sā॒dhyā-ssanti̭ de॒vāḥ ||
asmin bimbe pratiṣṭhitaṃ varasiddhi vināyakaṃ yathāsthānamudvāsayami ||
saṅkaṭa nāśana gaṇeśa stotraṃ
praṇamya śirasā devaṃ gaurīputraṃ vināyakam |
bhaktāvāsaṃ smarennityamāyuṣkāmārthasiddhaye || 1 ||
prathamaṃ vakratuṇḍaṃ ca ekadantaṃ dvitīyakam |
tṛtīyaṃ kṛṣṇapiṅgākṣaṃ gajavaktraṃ caturthakam || 2 ||
lambodaraṃ pañcamaṃ ca ṣaṣṭhaṃ vikaṭameva ca |
saptamaṃ vighnarājaṃ ca dhūmravarṇaṃ tathāṣṭamam || 3 ||
navamaṃ bhālacandraṃ ca daśamaṃ tu vināyakam |
ekādaśaṃ gaṇapatiṃ dvādaśaṃ tu gajānanam || 4 ||
dvādaśaitāni nāmāni trisandhyaṃ yaḥ paṭhennaraḥ |
na ca vighnabhayaṃ tasya sarvasiddhikaraṃ param || 5 ||
vidyārthī labhate vidyāṃ dhanārthī labhate dhanam |
putrārthī labhate putrānmokṣārthī labhate gatim || 6 ||
japedgaṇapatistotraṃ ṣaḍbhirmāsaiḥ phalaṃ labhet |
saṃvatsareṇa siddhiṃ ca labhate nātra saṃśayaḥ || 7 ||
aṣṭabhyo brāhmaṇebhyaśca likhitvā yaḥ samarpayet |
tasya vidyā bhavetsarvā gaṇeśasya prasādataḥ || 8 ||
iti śrīnāradapurāṇe saṅkaṣṭanāśanaṃ nāma gaṇeśa stotram |
vināyaka maṅgalācaraṇaṃ (tèlugu)
u || tòṇḍamunekadantamu torapu bòjjayu vāma hastamun
mèṇḍuga mroyu gajjèlu mèllani cūpulu mandahāsamun
kòṇḍòka gujju rūpamuna korina vidyalakèlla nòjjavai
yuṇḍèḍu pārvatī tanaya oyi gaṇādhipā! nīku mròkkèdan
tòluta navighnamastanucu dhūrjaṭī nandana nīku mròkkèdan
phalitamu seyavayya ninu prārdhana jesèda nekadanta nā
valapaṭi ceti ghaṇṭamuna vākkuna nèpuḍu bāyakuṇḍumī
talapuna ninnu veḍèdanu daivagaṇādhipa loka nāyakā!
ka || talacitine gaṇanāthuni
talacitine vighnapatini dalacina panigā
dalacitine herambuni
dalacina nā vighnamulanu tòlaguṭa kòrakun
aṭukulu kòbbari palukulu
ciṭi bèllamu nānubrālu cèraku rasambun
niṭalākṣunagra sutunaku
paṭukaramuga vindu cetu prārthintu madin
o bòjjagaṇapayya nī baṇṭu nenayya – uṇḍrālla mīdiki daṇḍu pampu |
kammani nèyyiyu kaḍumuddapappunu – bòjjavirugaga dinucu pòralukònucu
| jaya maṅgalaṃ nitya śubha maṅgalam |
vèṇḍipallèramulo vèyivela mutyālu – kòṇḍaluga nīlamulu kaliyabosi |
mèṇḍuganu hāramulu mèḍaniṇḍa vesikòni – daṇḍigā nīkittu dhavalārati || jaya ||
śrīmūrtivandyunaku cinmayānandunaku - bhāsurastotrunaku śāśvatunaku |
somārkanetrunaku sundarākārunaku - kāmarūpunaku śrī gaṇanādhunakunu || jaya ||
ekadantambunu èllagajavadanambu – bāgayina tòṇḍambu valapu kaḍupu |
jokayuna mūṣikamu sòridinèkkāḍucunu – bhavyuḍagu devagaṇapatiki nipuḍu || jaya ||
cèṅgalva cemanti cèlaregi ganneru tāmaralu taṅgeḍu taracugānu |
puṣpajātulu tècci pūjintu nenèpuḍu bahubuddhi gaṇapatiki bāgugānu ||jaya ||
Sanskrit — Devanagari (original)
प्रार्थन
शुक्लाम्बरधरं विष्णुं शशिवर्णं चतुर्भुजम् ।
प्रसन्न वदनं ध्यायेत्सर्व विघ्नोपशान्तये ॥
अयं मुहूर्तस्सुमुहूर्तोऽस्तु ।
तदेव लग्नं सुदिनं तदेव, ताराबलं चन्द्रबलं तदेव, विद्याबलं दैवबलं तदेव, लक्ष्मीपते तेङ्घ्रियुगं स्मरामि, सुमुहूर्तोऽस्तु ।
यश्शिवो नामरूपाभ्यां या देवी सर्वमङ्गला ।
तयोस्संस्मरणात् पुंसां सर्वतो जयमङ्गलम् ॥
लाभस्तेषां जयस्तेषां कुतस्तेषां पराभवः ।
येषामिन्दीवरश्यामो हृदयस्थोजनार्थनः ॥
आपदामपहर्तारं दातारं सर्वसम्पदाम् ।
लोकाभिरामं श्रीरामं भूयो भूयो नमाम्यहम् ॥
(श्री विघ्नेश्वर षोडशनाम स्तोत्रं)
सुमुखश्चैकदन्तश्च कपिलो गजकर्णिकः ।
लम्बोदरश्च विकटो विघ्नराजो गणाधिपः ॥ 1 ॥
धूमकेतु-र्गणाध्यक्षो फालचन्द्रो गजाननः ।
वक्रतुण्ड-श्शूर्पकर्णो हेरम्ब-स्स्कन्दपूर्वजः ॥ 2 ॥
षोडशैतानि नामानि यः पठे-च्छृणु-यादपि ।
विद्यारम्भे विवाहे च प्रवेशे निर्गमे तथा ।
सङ्ग्रामे सर्व कार्येषु विघ्नस्तस्य न जायते ॥ 3 ॥
अभीप्सितार्थ सिद्ध्यर्थं पूजितो यस्सुरैरपि ।
सर्वविघ्नच्चिदेतस्मै श्री महागणाधिपतये नमः ॥
ॐ श्रीलक्ष्मी नारायणाभ्यां नमः ।
ॐ उमा महेश्वराभ्यां नमः ।
ॐ वाणी हिरण्यगर्भाभ्यां नमः ।
ॐ शची पुरन्दराभ्यां नमः ।
ॐ अरुन्धती वशिष्ठाभ्यां नमः ।
ॐ श्री सितारामाभ्यां नमः ।
नमस्सर्वेभ्यो महाजनेभ्यो नमः ॥
अयं मुहूर्त-स्सुमुहूर्तोऽस्तु ॥
शरीर शुद्धि
अपवित्रः पवित्रो वा सर्वावस्था᳚-ङ्गतो-ऽपिवा ।
य-स्स्मरे-त्पुण्डरीकाक्षं स बाह्याभ्यन्तर श्शुचिः ॥
पुण्डरीकाक्ष ! पुण्डरीकाक्ष ! पुण्डरीकाक्षाय नमः ।
आचमनः
ॐ आचम्य
ॐ केशवाय स्वाहा
ॐ नारायणाय स्वाहा
ॐ माधवाय स्वाहा (इति त्रिराचम्य)
ॐ गोविन्दाय नमः (पाणी मार्जयित्वा)
ॐ विष्णवे नमः
ॐ मधुसूदनाय नमः (ओष्ठौ मार्जयित्वा)
ॐ त्रिविक्रमाय नमः
ॐ वामनाय नमः (शिरसि जलं प्रोक्ष्य)
ॐ श्रीधराय नमः
ॐ हृषीकेशाय नमः (वामहस्तॆ जलं प्रोक्ष्य)
ॐ पद्मनाभाय नमः (पादयोः जलं प्रोक्ष्य)
ॐ दामोदराय नमः (शिरसि जलं प्रोक्ष्य)
ॐ सङ्कर्षणाय नमः (अङ्गुलिभिश्चिबुकं जलं प्रोक्ष्य)
ॐ वासुदेवाय नमः
ॐ प्रद्युम्नाय नमः (नासिकां स्पृष्ट्वा)
ॐ अनिरुद्धाय नमः
ॐ पुरुषोत्तमाय नमः
ॐ अधोक्षजाय नमः
ॐ नारसिंहाय नमः (नेत्रे श्रोत्रे च स्पृष्ट्वा)
ॐ अच्युताय नमः (नाभिं स्पृष्ट्वा)
ॐ जनार्धनाय नमः (हृदयं स्पृष्ट्वा)
ॐ उपेन्द्राय नमः (हस्तं शिरसि निक्षिप्य)
ॐ हरये नमः
ॐ श्रीकृष्णाय नमः (अंसौ स्पृष्ट्वा)
ॐ श्रीकृष्ण परब्रह्मणे नमो नमः
भूतोच्चाटन
उत्तिष्ठन्तु । भूत पिशाचाः । ये ते भूमिभारकाः । ये तेषामविरोधेन । ब्रह्मकर्म समारभे । ॐ भूर्भुवस्सुवः ।
दैवी गायत्री चन्दः प्राणायामे विनियोगः
प्राणायामः
ओ-म्भूः । ओ-म्भुवः । ओग्ं सुवः । ओ-म्महः । ओ-ञ्जनः । ओ-न्तपः । ओग्ं स॒त्यम् ।
ओ-न्तत्स॑वि॒तुर्वरे᳚ण्य॒-म्भर्गो॑ दे॒वस्य॑ धीमहि ।
धियो॒ यो नः॑ प्रचो॒दया᳚त् ॥
ओमापो॒ ज्योती॒ रसो॒-ऽमृत॒-म्ब्रह्म॒ भू-र्भुव॒-स्सुव॒रोम् ॥
सङ्कल्पः
ममोपात्त, दुरित क्षयद्वारा, श्री परमेश्वर-मुद्दिस्य, श्री परमेश्वर प्रीत्यर्थं, शुभे, शोभने, अभ्युदय मुहूर्ते, श्री महाविष्णो राज्ञया, प्रवर्त मानस्य, अद्य ब्रह्मणः, द्वितीय परार्थे, श्वेतवराह कल्पे, वैवश्वत मन्वन्तरे, कलियुगे, प्रथम पादे, (भारत देशः - जम्बू द्वीपे, भरत वर्षे, भरत खण्डे, मेरोः दक्षिण/उत्तर दिग्भागे; अमेरिका - क्रौञ्च द्वीपे, रमणक वर्षे, ऐन्द्रिक खण्डे, सप्त समुद्रान्तरे, कपिलारण्ये), शोभन गृहे, समस्त देवता ब्राह्मण, हरिहर गुरुचरण सन्निथौ, अस्मिन्, वर्तमान, व्यावहारिक, चान्द्रमान, ... संवत्सरे, ... अयने, ... ऋते, ... मासे, ... पक्षे, ... तिथौ, ... वासरे, ... शुभ नक्षत्र, शुभ योग, शुभ करण, एवङ्गुण, विशेषण, विशिष्ठायां, शुभ तिथौ, श्रीमान्, ... गोत्रः, ... नामधेयः, ... गोत्रस्य, ... नामधेयोहं ... मम धर्मपत्नी समेतस्य, अस्माकं सहकुटुम्बानां, क्षेमस्थैर्य विजय अभय आयुरारोग्य ऐश्वर्याभिवृध्ह्यर्थं, धर्मार्थ काम मोक्ष चतुर्विध फल पुरुषार्थ सिद्द्यर्थं, इष्टकाम्यार्थ सिद्ध्यर्थं, मनोवाञ्छाफल सिद्धर्थं, समस्त दुरितोप शान्त्यर्थं, समस्त मङ्गलावाप्यर्थं, पुत्रपौत्राभिवृद्ध्यर्थं, सकलकार्येषु सर्वदा दिग्विजयसिद्ध्यर्थं, वर्षे वर्षे प्रयुक्त श्री वरसिद्धि विनायक देवता-मुद्धिस्य, श्री वरसिद्धि विनायक देवता प्रीत्यर्थं, कल्पोक्त प्रकारेण यावच्छक्ति ध्यानावाहनादि षोडशोपचारपूजां करिष्ये ।
तदङ्ग कलशपूजां करिष्ये ॥
कलशं गन्धपुष्पाक्षतैरभ्यर्च्य ।
तस्योपरि हस्तं निधाय -
कलश पूज
कलशस्य मुखे विष्णुः कण्ठे रुद्र-स्समाहितः ।
मूले तत्र स्थितो ब्रह्मा मध्ये मातृगणास्मृताः ॥
कुक्षौतु सागराः सर्वे सप्तद्व्वीपा वसुन्धरा ।
ऋग्वेदोध यजुर्वेद-स्सामवेदो-ह्यधर्वणः ॥
अङ्गैश्च सहितास्सर्वे कलशाम्बु समाश्रिताः ।
आ कलशेषु धावति पवित्रे परिषिच्यते ।
उक्थैर्यज्ञेषु वर्धते ॥
आपो॒ वा इ॒दग्ं सर्वं॒-विँश्वा॑ भू॒तान्यापः॑ प्रा॒णा वा आपः॑ प॒शव॒ आपो-ऽन्न॒मापो -ऽमृ॑त॒मापः॑ स॒म्राडापो॑ वि॒राडापः॑ स्व॒राडाप॒-श्छन्दा॒ग्॒स्यापो॒ ज्योती॒ग्॒ष्यापो॒ यजू॒ग्॒ष्यापः॑ स॒त्यमाप॒-स्सर्वा॑ दे॒वता॒ आपो॒ भूर्भुव॒स्सुव॒राप॒ ओम् ॥ 29.1 (तै. अर. 6.29.1)
गङ्गे च यमुने चैव गोदावरि सरस्वती ।
नर्मदे सिन्धु कावेरी जलेस्मिन् सन्निधिं कुरु ॥
आयान्तु देवपूजार्थं दुरितक्षयकारकाः ।
(कलशोदकेन पूजाद्रव्याणि, आत्मानं, देवं च सम्प्रोक्ष्य)
ओ-ङ्ग॒णाना᳚-न्त्वा ग॒णप॑तिग्ं हवामहे क॒वि-ङ्क॑वी॒नां उप॒मश्र॑वस्तवम् ।
ज्ये॒ष्ठ॒राज॒-म्ब्रह्म॑णा-म्ब्रह्मणस्पत॒ आ नः॑ शृ॒ण्वन्नू॒तिभि॑स्सीद॒ साद॑नम् ॥
श्री वरसिद्धि विनायक देवताये नमः ।
अथ प्राणप्रतिष्ठापनं करिष्ये ।
श्री वरसिद्धि विनायक प्राण प्रतिष्ठा
ॐ असुनीते पुनरस्मासु चक्षुः पुनःप्राणमिह नो धेहि भोगम् ।
ज्योक्पश्येम सूर्यमुच्चरं तमनुमते मृडया नः स्स्वस्ति ॥ ऋ.वे. - 10.59.6
अमृतं वै प्राणा अमृतमापः प्राणानेव यथास्थानमुपह्वयते ।
इत्याद्येन प्राणप्रतिष्ठापनं कृत्वा, नमस्कृत्वा ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायकाय नमः ।
स्वामिन् सर्वजगन्नाथ यावत्पूजावसानकम् ।
तावत्वं प्रीतिभावेन बिम्बेऽस्मिन् सन्निधिं कुरु ॥
आवाहितो भव, स्थापितो भव, सुमुखो भव, सुप्रसन्नो भव, वरदो भव, प्रसीद, प्रसीद, प्रसीद ।
षोडशोपचार पूजा
प्रार्थन
भवसञ्चितपापौघ विध्वंसनविचक्षणम् ।
विघ्नान्धकारभास्वन्तं विघ्नराजमहं भजे ॥
एकदन्तं शूर्पकर्णं गजवक्त्रं चतुर्भुजम् ।
पाशाङ्कुशधरं देवं ध्यायेत्सिद्धिविनायकम् ॥
उत्तमं गणनाथस्य व्रतं सम्पत्करं शुभम् ।
भक्ताभीष्टप्रदं तस्माद्ध्यायेत्तं विघ्ननायकम् ॥
ध्यानं
ध्यायेद्गजाननं देवं तप्तकाञ्चनसन्निभम् ।
चतुर्भुजं महाकायं सर्वाभरणभूषितम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः ध्यायामि ।
आवाहनं
(सहस्रशीर्षा ... दशाङ्गुलम्)
अत्रागच्छ जगद्वन्द्य सुरराजार्चितेश्वर ।
अनाथनाथ सर्वज्ञ गौरीगर्भसमुद्भव ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः आवाहयामि ।
आसनं
(पुरुष एवेदगं ... अतिरोहति)
मौक्तिकैः पुष्परागैश्च नानारत्नैर्विराजितम् ।
रत्नसिंहासनं चारु प्रीत्यर्थं प्रतिगृह्यताम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः आसनं समर्पयामि ।
अर्घ्यं
(एतावानस्य ... दिवि)
गौरीपुत्र नमस्तेऽस्तु शङ्करप्रियनन्दन ।
गृहाणार्घ्यं मया दत्तं गन्धपुष्पाक्षतैर्युतम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः अर्घ्यं समर्पयामि ।
पाद्यं
(त्रिपादूर्ध्वः ... अभि)
गजवक्त्र नमस्तेऽस्तु सर्वाभीष्टप्रदायक ।
भक्त्या पाद्यं मया दत्तं गृहाण द्विरदानन ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः पाद्यं समर्पयामि ।
मधुपर्कः
दधिक्षीरसमायुक्तं मध्वाज्येन समन्वितम् ।
मधुपर्कं गृहाणेदं गजवक्त्र नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः मधुपर्कं समर्पयामि ।
आचमनीयं
(तस्माद्विराडजायत ... पुरः)
अनाथनाथ सर्वज्ञ गीर्वाणवरपूजित ।
गृहाणाचमनं देव तुभ्यं दत्तं मया प्रभो ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः आचमनीयं समर्पयामि ।
पञ्चामृत स्नानं
पयो दधि घृतं चैव शर्करा मधु संयुतम् ।
पञ्चामृतं गृहाणेदं स्नानाय गणनायक ॥
स्नानं पञ्चामृतैर्देव गृहाण गणनायक ।
अनाथनाथ सर्वज्ञ गीर्वाणगणपूजित ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः पञ्चामृत स्नानं समर्पयामि ।
शुद्धोदक स्नानं
(यत्पुरुषेण ... हविः)
गङ्गादिसर्वतीर्थेभ्य आहृतैरमलैर्जलैः ।
स्नानं कुरुष्य भगवन्नुमापुत्र नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः शुद्धोदक स्नानं समर्पयामि ।
स्नानानन्तरं आचमनीयं समर्पयामि ।
वस्त्रं
(सप्तास्यासन् ... पशुम्)
रक्तवस्त्रद्वयं चारु देवयोग्यं च मङ्गलम् ।
शुभप्रद गृहाण त्वं लम्बोदर हरात्मज ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः वस्त्रयुग्मं समर्पयामि ।
यज्ञोपवीतं
राजतं ब्रह्मसूत्रं च काञ्चनं चोत्तरीयकम् ।
गृहाण देव सर्वज्ञ भक्तानामिष्टदायक ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः यज्ञोपवीतं समर्पयामि ।
गन्धं
चन्दनागरु कर्पूर कस्तूरी कुङ्कुमान्वितम् ।
विलेपनं सुरश्रेष्ठ प्रीत्यर्थं प्रतिगृह्यताम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः श्रीगन्धान् धारयामि ।
अक्षतान्
अक्षतान् धवलान् दिव्यान् शालीयांस्तण्डुलान् शुभान् ।
गृहाण परमानन्द शम्भुपुत्र नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः अलङ्करणार्थं अक्षतान् समर्पयामि ।
पुष्पाणि
सुगन्धानि च पुष्पाणि जातीकुन्दमुखानि च ।
एकविंशतिपत्राणि सङ्गृहाण नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः पुष्पैः पूजयामि ।
अथाङ्गपूजा
ॐ गणेशाय नमः - पादौ पूजयामि ।
ॐ एकदन्ताय नमः - गुल्फौ पूजयामि ।
ॐ शूर्पकर्णाय नमः - जानुनी पूजयामि ।
ॐ विघ्नराजाय नमः - जङ्घे पूजयामि ।
ॐ आखुवाहनाय नमः - ऊरूं पूजयामि ।
ॐ हेरम्बाय नमः - कटिं पूजयामि ।
ॐ लम्बोदराय नमः - उदरं पूजयामि ।
ॐ गणनाथाय नमः - नाभिं पूजयामि ।
ॐ गणेशाय नमः - हृदयं पूजयामि ।
ॐ स्थूलकण्ठाय नमः - कण्ठं पूजयामि ।
ॐ स्कन्दाग्रजाय णमह श्कन्धौ पूजयामि ।
ॐ पाशहस्ताय णमह हस्थौ पूजयामि ।
ॐ गजवक्त्राय नमः - वक्त्रं पूजयामि ।
ॐ विघ्नहन्त्रे नमः - नेत्रं पूजयामि ।
ॐ शूर्पकर्णाय नमः - कर्णौ पूजयामि ।
ॐ फालचन्द्राय नमः - ललाटं पूजयामि ।
ॐ सर्वेश्वराय नमः - शिरः पूजयामि ।
ॐ विघ्नराजाय नमः - सर्वाण्य्ङ्गाणि पूजयामि ।
अथैकविंशति पत्रपूज
सुमुखायनमः - माचीपत्रं पूजयामि (दर्भ) ।
गणाधिपाय नमः - बृहतीपत्रं पूजयामि ।
उमापुत्राय नमः - बिल्वपत्रं पूजयामि (मारेडु) ।
गजाननाय नमः - दुर्वायुग्मं पूजयामि(गरिक) ।
हरसूनवेनमः - दत्तूरपत्रं पूजयामि (उम्मॆत्त) ।
लम्बोदरायनमः - बदरीपत्रं पूजयामि (रेगु) ।
गुहाग्रजायनमः - अपामार्गपत्रं पूजयामि (उत्तरेणि) ।
गजकर्णायनमः - तुलसीपत्रं पूजयामि ।
एकदन्ताय नमः - चूतपत्रं पूजयामि (आम्र) ।
विकटाय नमः - करवीरपत्रं पूजयामि (गन्नेरु)।
भिन्नदन्ताय नमः - विष्णुक्रान्तपत्रं पूजयामि ।
वटवेनमः - दाडिमीपत्रं पूजयामि (दानिम्म) ।
सर्वेश्वरायनमः - देवदारुपत्रं पूजयामि ।
फालचन्द्राय नमः - मरुवकपत्रं पूजयामि ।
हेरम्बायनमः - सिन्धुवारपत्रं पूजयामि ।
शूर्पकर्णायनमः - जाजीपत्रं पूजयामि ।
सुराग्रजायनमः - गण्डकीपत्रं पूजयामि ।
इभवक्त्रायनमः - शमीपत्रं पूजयामि (जम्मि) ।
विनायकाय नमः - अश्वत्थपत्रं पूजयामि (रावि) ।
सुरसेविताय नमः - अर्जुनपत्रं पूजयामि (मद्दि) ।
कपिलाय नमः - अर्कपत्रं पूजयामि (जिल्लेडु) ।
श्री गणेश्वराय नमः - एकविंशति पत्राणि पूजयामि ।
एकविंशति पुष्प पूजा
ॐ पञ्चास्य गणपतये नमः - पुन्नाग पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ महा गणपतये नमः - मन्दार पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ धीर गणपतये नमः - दाडिमी पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ विष्वक्सेन गणपतये नमः - वकुल पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ आमोद गणपतये नमः - अमृणाल(तामर) पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ प्रमथ गणपतये नमः - पाटली पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ रुद्र गणपतये नमः - द्रोण पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ विद्या गणपतये नमः - धत्तूर पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ विघ्न गणपतये नमः - चम्पक पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ दुरित गणपतये नमः - रसाल पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ कामितार्थप्रद गणपतये नमः - केतकी पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ सम्मोह गणपतये नमः - माधवी पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ विष्णु गणपतये नमः - शम्याक पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ ईश गणपतये नमः - अर्क पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ गजास्य गणपतये नमः - कल्हार पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ सर्वसिद्धि गणपतये नमः - सेवन्तिका पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ वीर गणपतये नमः - बिल्व पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ कन्दर्प गणपतये नमः - करवीर पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ उच्छिष्ठ गणपतये नमः - कुन्द पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ ब्रह्म गणपतये नमः - पारिजात पुष्पं समर्पयामि ।
ॐ ज्ञान गणपतये नमः - जाती पुष्पं समर्पयामि ।
एकविंशति दूर्वायुग्म पूजा
ॐ गणाधिपाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ पाशाङ्कुशधराय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ आखुवाहनाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ विनायकाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ ईशपुत्राय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ सर्वसिद्धिप्रदाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ एकदन्ताय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ इभवक्त्राय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ मूषकवाहनाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ कुमारगुरवे नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ कपिलवर्णाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ ब्रह्मचारिणे नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ मोदकहस्ताय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ सुरश्रेष्ठाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ गजनासिकाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ कपित्थफलप्रियाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ गजमुखाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ सुप्रसन्नाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ सुराग्रजाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ उमापुत्राय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ स्कन्दप्रियाय नमः - दूर्वायुग्मं समर्पयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः नानाविध पत्र पुष्पाणि समर्पयामि ।
श्री विनायक अष्टोत्तरशत नाम पूजा
ॐ गजाननाय नमः
ॐ गणाध्यक्षाय नमः
ॐ विघ्नराजाय नमः
ॐ विनायकाय नमः
ॐ द्वैमातुराय नमः
ॐ द्विमुखाय नमः
ॐ प्रमुखाय नमः
ॐ सुमुखाय नमः
ॐ कृतिने नमः
ॐ सुप्रदीप्ताय नमः (10)
ॐ सुखनिधये नमः
ॐ सुराध्यक्षाय नमः
ॐ सुरारिघ्नाय नमः
ॐ महागणपतये नमः
ॐ मान्याय नमः
ॐ महाकालाय नमः
ॐ महाबलाय नमः
ॐ हेरम्बाय नमः
ॐ लम्बजठराय नमः
ॐ ह्रस्वग्रीवाय नमः (20)
ॐ प्रथमाय नमः
ॐ प्राज्ञाय नमः
ॐ प्रमोदाय नमः
ॐ मोदकप्रियाय नमः
ॐ विघ्नकर्त्रे नमः
ॐ विघ्नहन्त्रे नमः
ॐ विश्वनेत्रे नमः
ॐ विराट्पतये नमः
ॐ श्रीपतये नमः
ॐ वाक्पतये नमः (30)
ॐ शृङ्गारिणे नमः
ॐ आश्रितवत्सलाय नमः
ॐ शिवप्रियाय नमः
ॐ शीघ्रकारिणे नमः
ॐ शाश्वताय नमः
ॐ बल्वान्विताय नमः
ॐ बलोद्दताय नमः
ॐ भक्तनिधये नमः
ॐ भावगम्याय नमः
ॐ भावात्मजाय नमः (40)
ॐ अग्रगामिने नमः
ॐ मन्त्रकृते नमः
ॐ चामीकर प्रभाय नमः
ॐ सर्वाय नमः
ॐ सर्वोपास्याय नमः
ॐ सर्वकर्त्रे नमः
ॐ सर्वनेत्रे नमः
ॐ सर्वसिद्धिप्रदाय नमः
ॐ सर्वसिद्धाय नमः
ॐ सर्ववन्द्याय नमः (50)
ॐ नर्वसिद्दि-प्रदाय नमः
ॐ पञ्चहस्ताय नमः
ॐ पार्वतीनन्दनाय नमः
ॐ प्रभवे नमः
ॐ कुमार गुरवे नमः
ॐ कुञ्जरासुर-भञ्जनाय नमः
ॐ कान्तिमते नमः
ॐ धृतिमते नमः
ॐ कामिने नमः
ॐ कपित्थफलप्रियाय नमः (60)
ॐ ब्रह्मचारिणे नमः
ॐ ब्रह्मरूपिणे नमः
ॐ महोदराय नमः
ॐ मदोत्कटाय नमः
ॐ महावीराय नमः
ॐ मन्त्रिणे नमः
ॐ मङ्गलसुस्वराय नमः
ॐ प्रमदाय नमः
ॐ ज्यायसे नमः
ॐ यक्षिकिन्नरसेविताय नमः (70)
ॐ गङ्गासुताय नमः
ॐ गणाधीशाय नमः
ॐ गम्भीरनिनदाय नमः
ॐ वटवे नमः
ॐ ज्योतिषे नमः
ॐ अक्रान्त-पदचित्प्रभवे नमः
ॐ अभीष्टवरदाय नमः
ॐ मङ्गलप्रदाय नमः
ॐ अव्यक्त रूपाय नमः
ॐ पुराणपुरुषाय नमः (80)
ॐ पूष्णे नमः
ॐ पुष्करोत्क्षिप्त-वारणाय नमः
ॐ अग्रगण्याय नमः
ॐ अग्रपूज्याय नमः
ॐ अपाकृतपराक्रमाय नमः
ॐ सत्यधर्मिणे नमः
ॐ सख्यै नमः
ॐ साराय नमः
ॐ सरसाम्बुनिधये नमः
ॐ महेशाय नमः (90)
ॐ विशदाङ्गाय नमः
ॐ मणिकिङ्किणी मेखलाय नमः
ॐ समस्तदेवतामूर्तये नमः
ॐ सहिष्णवे नमः
ॐ ब्रह्मविद्यादि दानभुवे नमः
ॐ विष्णवे नमः
ॐ विष्णुप्रियाय नमः
ॐ भक्तजीविताय नमः
ॐ ऐश्वर्यकारणाय नमः
ॐ सततोत्थिताय नमः (100)
ॐ विष्वग्दृशेनमः
ॐ विश्वरक्षा-विधानकृते नमः
ॐ कल्याणगुरवे नमः
ॐ उन्मत्तवेषाय नमः
ॐ परजयिने नमः
ॐ समस्त जगदाधाराय नमः
ॐ सर्वैश्वर्यप्रदाय नमः
ॐ श्री विघ्नेश्वराय नमः (108)
श्री महागणाधिपतये नमः ।
नानाविध परिमल पत्रपुष्प पूजां समर्पयामि ।
धूपं
दशाङ्गं गुग्गुलोपेतं सुगन्धि सुमनोहरम् ।
उमासुत नमस्तुभ्यं गृहाण वरदो भव ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः धूपमाघ्रापयामि ।
दीपं
साज्यं त्रिवर्तिसंयुक्तं वह्निना द्योतितं मया ।
गृहाण मङ्गलं दीपं ईशपुत्र नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः दीपं दर्शयामि ।
नैवेद्यं
सुगन्धान् सुकृतांश्चैव मोदकान् घृत पाचितान् ।
नैवेद्यं गृह्यतां देव चणमुद्गैः प्रकल्पितान् ॥
भक्ष्यं भोज्यं च लेह्यं च चोष्यं पानीयमेव च ।
इदं गृहाण नैवेद्यं मया दत्तं विनायक ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः नैवेद्यं समर्पयामि ।
ताम्बूलं
पूगीफलसमायुक्तं नागवल्लीदलैर्युतम् ।
कर्पूरचूर्णसंयुक्तं ताम्बूलं प्रतिगृह्यताम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः ताम्बूलं समर्पयामि ।
ताम्बूल चर्वणानन्तरं आचमनीयं समर्पयामि ।
नीराजनं
घृतवर्ति सहस्रैश्च कर्पूरशकलैस्तथा ।
नीराजनं मया दत्तं गृहाण वरदो भव ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः नीराजनं समर्पयामि ।
नीराजनानन्तरं आचमनीयं समर्पयामि ।
मन्त्रपुष्पं
गणाधिप नमस्तेऽस्तु उमापुत्राघनाशन ।
विनायकेशतनय सर्वसिद्धिप्रदायक ॥
एकदन्तैकवदन तथा मूषकवाहन ।
कुमारगुरवे तुभ्यमर्पयामि सुमाञ्जलिम् ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः मन्त्रपुष्पं समर्पयामि ।
प्रदक्षिणं
प्रदक्षिणं करिष्यामि सततं मोदकप्रिय ।
मद्विघ्नं हरये शीघ्रं भक्तानामिष्टदायक ॥
आखुवाहन देवेश विश्वव्यापिन् विनायक ।
प्रदक्षिणं करोमि त्वां प्रसीद वरदो भव ॥
यानि कानि च पापानि जन्मान्तरकृतानि च ।
तानि तानि प्रणश्यन्ति प्रदक्षिण पदे पदे ॥
पापोऽहं पापकर्माऽहं पापात्मा पापसम्भवः ।
त्राहि मां कृपया देव शरणागतवत्सल ॥
अन्यथा शरणं नास्ति त्वमेव शरणं मम ।
तस्मात्कारुण्य भावेन रक्ष रक्ष गणाधिप ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः आत्मप्रदक्षिण नमस्कारान् समर्पयामि ।
साष्टाङ्ग नमस्कारं
नमो नमो गणेशाय नमस्ते विश्वरूपिणे ।
निर्विघ्नं कुरु मे कामं नमामि त्वां गजानना ॥
अगजानन पद्मार्कं गजानन महर्निशम् ।
अनेकदं तं भक्तानां एकदन्तमुपास्महे ॥
नमस्ते भिन्नदन्ताय नमस्ते हरसूनवे ।
ममाभीष्टप्रदो भूयो विनायक नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः साष्टाङ्ग नमस्कारं समर्पयामि ।
प्रार्थन
प्रसीद देवदेवेश प्रसीद गणनायक ।
ईप्सितं मे वरं देहि परत्र च पराङ्गतिम् ॥
विनायक वरं देहि महात्मन् मोदकप्रिय ।
अविघ्नं कुरु मे देव सर्वकार्येषु सर्वदा ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः प्रार्थन नमस्कारान् समर्पयामि ।
राजोपचार पूजा
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । छत्रमाच्छादयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । चामरैर्वीजयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । गीतं श्रावयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । नृत्यं दर्शयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । वाद्यं घोषयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । आन्दोलिकान् आरोहयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । अश्वान् आरोहयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । गजान् आरोहयामि ।
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः । समस्त राजोपचारान् देवोपचारान् समर्पयामि ।
पुनरर्घ्यं
अर्घ्यं गृहाण हेरम्ब वरप्रद विनायक ।
गन्धपुष्पाक्षतैर्युक्तं भक्त्या दत्तं मया प्रभो ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः इदमर्घ्यं इदमर्घ्यं इदमर्घ्यम् ।
नमस्तुभ्यं गणेशाय नमस्ते विघ्ननायक ।
पुनरर्घ्यं प्रदास्यामि गृहाण गणनायक ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः इदमर्घ्यं इदमर्घ्यं इदमर्घ्यम् ।
नमस्ते भिन्नदन्ताय नमस्ते हरसूनवे ।
यिदमर्घ्यं प्रदास्यामि गृहाण गणनायक ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः इदमर्घ्यं इदमर्घ्यं इदमर्घ्यम् ।
गौर्यङ्गमलसम्भूत स्वामि ज्येष्ठ विनायक ।
गणेश्वर गृहाणार्घ्यं गजानन नमोऽस्तु ते ॥
ॐ श्री वरसिद्धि विनायक स्वामिने नमः इदमर्घ्यं इदमर्घ्यं इदमर्घ्यम् ।
समर्पणं
यस्य स्मृत्या च नामोक्त्या तपः पूजा क्रियादिषु ।
न्यूनं सम्पूर्णतां याति सद्यो वन्दे गजाननम् ॥
मन्त्रहीनं क्रियाहीनं भक्तिहीनं विनायक ।
यत्पूजितं मया देव परिपूर्णं तदस्तु ते ॥
अनया ध्यानावहनादि षोडशोपचार पूजया भगवान् सर्वात्मकः श्री सिद्धि विनायकः स्वामि सुप्रीतो सुप्रसन्नो वरदो भवन्तु ।
विघ्नेश्वर कथा
A very long time ago, sages who had accomplished the most intense meditative vows and other distinguished brahmins had gathered in the Naimisha forest to ask Sūta, an accomplished Sage, if there was any sacred vow that one can undertake so as to complete one’s work or initiative without any obstacles and can bear fruits of labour as desired, and that if there was one, they requested him to kindly throw light upon it.
Upon being greeted with verbal niceties in this manner, Sage Sūta, who was an erudite Puranic scholar and a master of all Shastras, says, “In the past, during the gory war for the kingdom of Hastinapura between the cousins – Pāndavas and Kauravas, the eldest of the Pandavas, Dharma Rāja (Yudhishtira) requests Krishna to enlighten him of the God who is to be prayed to win the war and of a sacred vow that when carried out would help win back the lost kingdom.
To this, Lord Krishna answers that every year, on the 4th day of the bright fortnight in the Bhādrapada month, one must perform Sri Varasiddhi Vināyaka Vrata. He adds that the vower must bathe with sesame seed oil, dressed in clean and new clothes, be clean minded on that day and to the best of his strength and ability, make an idol of the Lord using gold, silver, copper or clay, and pray to this idol. He further adds that this idol of Ganesha must be Ekadanta – one-toothed (one-tusked); Shurpa-karna – comprising of ears like a winnowing fan; Chatur-bhuja – the one with four hands, and there’s a noose, elephant goad, kadubu – a traditional stuffed dessert and Abhaya mudra – a gesture of fearlessness in each of his hands. This idol is seated on a well-decorated ornamental dais and is to be worshipped with bhakti – infallible devotion. The vower must offer sandalwood in the name of Ganadhipa (The chief of all Ganas or clans); flowers in the name of Vināyaka (the one without a ruler); incense sticks in the name of Umasuta (the son of Goddess Uma); lamps lit using cotton wicks soaked in ghee, in the name of Rudrapriya (the one loved by Lord Rudra); twenty-one modaks (fried or steamed stuffed dumplings) in the name of Vighna-nāshaka (the destroyer of Obstacles); twenty-one fresh Bermuda grass strips, while chanting twenty-one Ganadhipa names, and aarti (a religious ritual where in a flame/light is offered to the deity) using camphor. Ten of the twenty-one modaks should be donated to needy people along with dakshina (a token of offering either in money or material gifts) and their blessings are to be accepted.
If thus done, all the good-intentioned goals and aspirations shall fructify. Earlier, Lord Shiva during the burning of Tripura; King Rāma during the search for his wife, Sīta; Bhagīratha who got the river Gangā to the earth; the Gods and demons during the churning of ocean for Amrita (the elixir of life) and Samba, ailing with leprosy, had performed and gained blessings by observing Varasiddhi Vināyaka Vrata. And thus, Krishna persuaded Yudhishtira to undertake this sacred vow to win back his kingdom.”
“By observing this vrata, the impoverished gain wealth, the childless beget offspring, a married woman is guaranteed with long companionship, students earn useful knowledge, and a maiden would be blessed with a perfect husband.” Thus, Sage Sūta preaches the other saints about the Varasiddhi Vināyaka Vrata and summarizes that one would befall wrongful accusations if one peeks at the Moon on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month. As a remedy, one must listen to the Syamantakopakhyana (an apologue about a jewel named Syamantaka). Upon hearing this, the other scholarly monks request Sage Sūta to elaborate about the legend behind Syamantaka jewel.
श्यमन्तकोपाख्यान (The legend of the Syamantaka Jewel)
A very long time ago, Lord Shiva anoints Ganesha as the chief of all Ganas (clan of attendants to Lord Shiva), blesses him with the eight classical siddhis (accomplishments) and buddhi (knowledge) as his two wives in the presence of all the Gods. Lord Brahma further blesses that anyone who offers twenty-one modaks to Lord Ganesha, their hard work shall be fructified with the blessings of the Lord Ganesha. Saying so, Lord Brahma offers twenty-one modaks to Lord Ganesha and seeks blessings to carry on his work of Creation without any impediments. The blissful Ganesha then happens to set off on his vehicle – the mouse along with his two wives, Siddhi and Buddhi on a relaxed vacation.
As He passed by the haughty Chandra (the Moon personified), who was arrogant of his beauty, in the Chandraloka (the Moon), He was laughed at in a condescending manner by Chandra. The enraged Ganesha curses that his beauty shall wane. Chandra gets terrified of the curse and hides under a lotus. The other Gods found pity and persuaded Chandra to offer respectful apologies to the Lord. Upon doing so, an obliging Ganesha, offered to reduce the gravity of curse and announced that anyone who peeks at Chandra on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month shall be subject to wrongful accusations, and to be released of the perilous bane, one must read or listen to the legend of Syamantaka jewel. Chandra was filled with humility and devotion and observed the Varasiddhi Vināyaka Vrata as a token of gratitude.
In the Dwapara Yuga, Lord Narayana incarnates as the son of Vasudeva and Devaki, bearing the name Krishna, with a sole intention of relieving the earth of all the evils (and thus reducing the load it bears). Ugrasena’s son Satrājit, a Yadava nobleman prayed ardently to the Sun God. Upon being delighted by his devotion, the Sun God appears in front of him as a dazzling fiery shape. Satrājit requests the Lord to appear in a less blinding form. The Sun God removes the Syamantaka jewel off his neck so as to show His real self with a body like burnished copper and slightly red eyes. Satrājit was elated and offered his greetings and adorations, for which he was gifted with the boon of Syamantaka jewel. He was also apprised that if worn with utter austerity and cleanliness (with respect to both body and mind), the jewel would bestow eight folds of gold each day. When Satrājit returned to Dwāraka with Syamantaka jewel around his neck, people mistook him for the Sun God. He later presented it to his brother Prasena, who was also a ruler of the Yādava province.
On one such day, Prasena happened to wear the Syamantaka jewel and set off hunting with Krishna and Balarāma. In the forest, Prasena was killed unfortunately by a lion that takes the jewel along with it. However, later, the lion was killed by the king of bears, Jāmbavanta, who adorned this jewel on his daughter, Jāmbavati in his cave.
At the same time, as Krishna returned to Dwāraka, a wrongful rumour spread across the city like wildfire alleging that Krishna killed Prasena in the forest for the Syamantaka jewel. Krishna having felt miserable at this blame, learnt from Sage Narada that performing Varasiddhi Vināyaka Vrata on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month would liberate him of all the blame. Having followed his instructions, Krishna set off to the forest, tracing the whereabouts of Prasena. The path led him to the traces of Prasena and the lion, both of whom were dead by then, and then to the cave of Jāmbavanta. Krishna discovered the Syamantaka jewel around Jāmbavati. An overjoyed Krishna blew his conch and attracted the attention of Jāmbavanta. A violent war broke out between the two inside the cave for twenty-one days. The people outside the cave almost lost hopes that Krishna would make it alive, while inside the cave Krishna had to engage for a very long time to gradually tire out Jāmbavanta. Eventually, Krishna presents his Rāmāvatāra (incarnation as Lord Rāma) and thus reveals that He is indeed the respected friend of Jāmbavanta from the Treta Yuga. Jāmbavanta then, graciously accepts defeat and offers his daughter Jāmbavati in marriage to Krishna. And then, along with her even the Syamantaka jewel makes its way to Dwāraka. Krishna goes on to return the jewel to Satrājit, who upon knowing the truth, offers his daughter Satyabhāma in marriage to Krishna and lets him keep the Syamantaka jewel. Thus, the peeking of Chandra on that particular day and the corresponding observance of Varasiddhi Vināyaka Vrata absolved Krishna off the wrongful accusation.
Similarly, anyone who happens to catch a glimpse of the moon on the fourth day of Bhādrapada month, during the bright fortnight can chant the following verse to be free of the consequences:
सिंहः प्रसेनमवधीत् सिंहो झ्āम्बवता हतः ।
सुकुमारक मा रोदीः तव-ह्येष-श्श्यमन्तकः ॥
इति धात्र्युक्त सुश्लोकं यश्च स्मृत्या जलं पिबेत् ।
दैवदृष्ट नष्ट चन्द्र दोषादेव प्रमुच्यते ।
A lion killed Prasena; the lion was killed by Jāmbavan.
Don't cry, O dear child! This Syamantaka jewel is yours.
The one who reads this Sloka and drinks water afterwards will not face any wrongful blame even when they see the moon on this day.
Also, one is not just liberated from wrongful blame due to such circumstances by either reading or listening to this legend about the Syamantaka jewel but is also blessed with all kinds of comforts and happiness by Ganesha. It is in this way, Sage Sūta explains about the story behind Varasiddhi Vināyaka to all the scholars and monks seated in his hermitage.
Thus, ends the excerpt from Skānda Purāna about the Legend of Syamantaka Jewel.
उद्वासन
य॒ज्ञेन॑ य॒ज्ञम॑यजन्त दे॒वाः । तानि॒ धर्मा॑णि प्रथ॒मान्या॑सन्न् ।
ते ह॒ नाक॑-म्महि॒मानः॑ सचन्ते । यत्र॒ पूर्वे॑ सा॒ध्या-स्सन्ति॑ दे॒वाः ॥
अस्मिन् बिम्बे प्रतिष्ठितं वरसिद्धि विनायकं यथास्थानमुद्वासयमि ॥
सङ्कट नाशन गणेश स्तोत्रं
प्रणम्य शिरसा देवं गौरीपुत्रं विनायकम् ।
भक्तावासं स्मरेन्नित्यमायुष्कामार्थसिद्धये ॥ 1 ॥
प्रथमं वक्रतुण्डं च एकदन्तं द्वितीयकम् ।
तृतीयं कृष्णपिङ्गाक्षं गजवक्त्रं चतुर्थकम् ॥ 2 ॥
लम्बोदरं पञ्चमं च षष्ठं विकटमेव च ।
सप्तमं विघ्नराजं च धूम्रवर्णं तथाष्टमम् ॥ 3 ॥
नवमं भालचन्द्रं च दशमं तु विनायकम् ।
एकादशं गणपतिं द्वादशं तु गजाननम् ॥ 4 ॥
द्वादशैतानि नामानि त्रिसन्ध्यं यः पठेन्नरः ।
न च विघ्नभयं तस्य सर्वसिद्धिकरं परम् ॥ 5 ॥
विद्यार्थी लभते विद्यां धनार्थी लभते धनम् ।
पुत्रार्थी लभते पुत्रान्मोक्षार्थी लभते गतिम् ॥ 6 ॥
जपेद्गणपतिस्तोत्रं षड्भिर्मासैः फलं लभेत् ।
संवत्सरेण सिद्धिं च लभते नात्र संशयः ॥ 7 ॥
अष्टभ्यो ब्राह्मणेभ्यश्च लिखित्वा यः समर्पयेत् ।
तस्य विद्या भवेत्सर्वा गणेशस्य प्रसादतः ॥ 8 ॥
इति श्रीनारदपुराणे सङ्कष्टनाशनं नाम गणेश स्तोत्रम् ।
विनायक मङ्गलाचरणं (तॆलुगु)
उ ॥ तॊण्डमुनेकदन्तमु तोरपु बॊज्जयु वाम हस्तमुन्
मॆण्डुग म्रोयु गज्जॆलु मॆल्लनि चूपुलु मन्दहासमुन्
कॊण्डॊक गुज्जु रूपमुन कोरिन विद्यलकॆल्ल नॊज्जवै
युण्डॆडु पार्वती तनय ओयि गणाधिपा! नीकु म्रॊक्कॆदन्
तॊलुत नविघ्नमस्तनुचु धूर्जटी नन्दन नीकु म्रॊक्कॆदन्
फलितमु सेयवय्य निनु प्रार्धन जेसॆद नेकदन्त ना
वलपटि चेति घण्टमुन वाक्कुन नॆपुडु बायकुण्डुमी
तलपुन निन्नु वेडॆदनु दैवगणाधिप लोक नायका!
क ॥ तलचितिने गणनाथुनि
तलचितिने विघ्नपतिनि दलचिन पनिगा
दलचितिने हेरम्बुनि
दलचिन ना विघ्नमुलनु तॊलगुट कॊरकुन्
अटुकुलु कॊब्बरि पलुकुलु
चिटि बॆल्लमु नानुब्रालु चॆरकु रसम्बुन्
निटलाक्षुनग्र सुतुनकु
पटुकरमुग विन्दु चेतु प्रार्थिन्तु मदिन्
ओ बॊज्जगणपय्य नी बण्टु नेनय्य – उण्ड्राल्ल मीदिकि दण्डु पम्पु ।
कम्मनि नॆय्यियु कडुमुद्दपप्पुनु – बॊज्जविरुगग दिनुचु पॊरलुकॊनुचु
। जय मङ्गलं नित्य शुभ मङ्गलम् ।
वॆण्डिपल्लॆरमुलो वॆयिवेल मुत्यालु – कॊण्डलुग नीलमुलु कलियबोसि ।
मॆण्डुगनु हारमुलु मॆडनिण्ड वेसिकॊनि – दण्डिगा नीकित्तु धवलारति ॥ जय ॥
श्रीमूर्तिवन्द्युनकु चिन्मयानन्दुनकु - भासुरस्तोत्रुनकु शाश्वतुनकु ।
सोमार्कनेत्रुनकु सुन्दराकारुनकु - कामरूपुनकु श्री गणनाधुनकुनु ॥ जय ॥
एकदन्तम्बुनु ऎल्लगजवदनम्बु – बागयिन तॊण्डम्बु वलपु कडुपु ।
जोकयुन मूषिकमु सॊरिदिनॆक्काडुचुनु – भव्युडगु देवगणपतिकि निपुडु ॥ जय ॥
चॆङ्गल्व चेमन्ति चॆलरेगि गन्नेरु तामरलु तङ्गेडु तरचुगानु ।
पुष्पजातुलु तॆच्चि पूजिन्तु नेनॆपुडु बहुबुद्धि गणपतिकि बागुगानु ॥जय ॥
prārthana
śuklāmbaradharaṃ viṣṇuṃ śaśivarṇaṃ caturbhujam |
prasanna vadanaṃ dhyāyetsarva vighnopaśāntaye ||
ayaṃ muhūrtassumuhūrto'stu |
tadeva lagnaṃ sudinaṃ tadeva, tārābalaṃ candrabalaṃ tadeva, vidyābalaṃ daivabalaṃ tadeva, lakṣmīpate teṅghriyugaṃ smarāmi, sumuhūrto'stu |
yaśśivo nāmarūpābhyāṃ yā devī sarvamaṅgalā |
tayossaṃsmaraṇāt puṃsāṃ sarvato jayamaṅgalam ||
lābhasteṣāṃ jayasteṣāṃ kutasteṣāṃ parābhavaḥ |
yeṣāmindīvaraśyāmo hṛdayasthojanārthanaḥ ||
āpadāmapahartāraṃ dātāraṃ sarvasampadām |
lokābhirāmaṃ śrīrāmaṃ bhūyo bhūyo namāmyaham ||
(śrī vighneśvara ṣoḍaśanāma stotraṃ)
sumukhaścaikadantaśca kapilo gajakarṇikaḥ |
lambodaraśca vikaṭo vighnarājo gaṇādhipaḥ || 1 ||
dhūmaketu-rgaṇādhyakṣo phālacandro gajānanaḥ |
vakratuṇḍa-śśūrpakarṇo heramba-sskandapūrvajaḥ || 2 ||
ṣoḍaśaitāni nāmāni yaḥ paṭhe-cchṛṇu-yādapi |
vidyārambhe vivāhe ca praveśe nirgame tathā |
saṅgrāme sarva kāryeṣu vighnastasya na jāyate || 3 ||
abhīpsitārtha siddhyarthaṃ pūjito yassurairapi |
sarvavighnaccidetasmai śrī mahāgaṇādhipataye namaḥ ||
oṃ śrīlakṣmī nārāyaṇābhyāṃ namaḥ |
oṃ umā maheśvarābhyāṃ namaḥ |
oṃ vāṇī hiraṇyagarbhābhyāṃ namaḥ |
oṃ śacī purandarābhyāṃ namaḥ |
oṃ arundhatī vaśiṣṭhābhyāṃ namaḥ |
oṃ śrī sitārāmābhyāṃ namaḥ |
namassarvebhyo mahājanebhyo namaḥ ||
ayaṃ muhūrta-ssumuhūrto'stu ||
śarīra śuddhi
apavitraḥ pavitro vā sarvāvasthā᳚-ṅgato-'pivā |
ya-ssmare-tpuṇḍarīkākṣaṃ sa bāhyābhyantara śśuciḥ ||
puṇḍarīkākṣa ! puṇḍarīkākṣa ! puṇḍarīkākṣāya namaḥ |
ācamanaḥ
oṃ ācamya
oṃ keśavāya svāhā
oṃ nārāyaṇāya svāhā
oṃ mādhavāya svāhā (iti trirācamya)
oṃ govindāya namaḥ (pāṇī mārjayitvā)
oṃ viṣṇave namaḥ
oṃ madhusūdanāya namaḥ (oṣṭhau mārjayitvā)
oṃ trivikramāya namaḥ
oṃ vāmanāya namaḥ (śirasi jalaṃ prokṣya)
oṃ śrīdharāya namaḥ
oṃ hṛṣīkeśāya namaḥ (vāmahastè jalaṃ prokṣya)
oṃ padmanābhāya namaḥ (pādayoḥ jalaṃ prokṣya)
oṃ dāmodarāya namaḥ (śirasi jalaṃ prokṣya)
oṃ saṅkarṣaṇāya namaḥ (aṅgulibhiścibukaṃ jalaṃ prokṣya)
oṃ vāsudevāya namaḥ
oṃ pradyumnāya namaḥ (nāsikāṃ spṛṣṭvā)
oṃ aniruddhāya namaḥ
oṃ puruṣottamāya namaḥ
oṃ adhokṣajāya namaḥ
oṃ nārasiṃhāya namaḥ (netre śrotre ca spṛṣṭvā)
oṃ acyutāya namaḥ (nābhiṃ spṛṣṭvā)
oṃ janārdhanāya namaḥ (hṛdayaṃ spṛṣṭvā)
oṃ upendrāya namaḥ (hastaṃ śirasi nikṣipya)
oṃ haraye namaḥ
oṃ śrīkṛṣṇāya namaḥ (aṃsau spṛṣṭvā)
oṃ śrīkṛṣṇa parabrahmaṇe namo namaḥ
bhūtoccāṭana
uttiṣṭhantu | bhūta piśācāḥ | ye te bhūmibhārakāḥ | ye teṣāmavirodhena | brahmakarma samārabhe | oṃ bhūrbhuvassuvaḥ |
daivī gāyatrī candaḥ prāṇāyāme viniyogaḥ
prāṇāyāmaḥ
o-mbhūḥ | o-mbhuvaḥ | ogṃ suvaḥ | o-mmahaḥ | o-ñjanaḥ | o-ntapaḥ | ogṃ sa॒tyam |
o-ntatsa̭vi॒turvare᳚ṇya॒-mbhargo̭ de॒vasya̭ dhīmahi |
dhiyo॒ yo naḥ̭ praco॒dayā᳚t ||
omāpo॒ jyotī॒ raso॒-'mṛta॒-mbrahma॒ bhū-rbhuva॒-ssuva॒rom ||
saṅkalpaḥ
mamopātta, durita kṣayadvārā, śrī parameśvara-muddisya, śrī parameśvara prītyarthaṃ, śubhe, śobhane, abhyudaya muhūrte, śrī mahāviṣṇo rājñayā, pravarta mānasya, adya brahmaṇaḥ, dvitīya parārthe, śvetavarāha kalpe, vaivaśvata manvantare, kaliyuge, prathama pāde, (bhārata deśaḥ - jambū dvīpe, bharata varṣe, bharata khaṇḍe, meroḥ dakṣiṇa/uttara digbhāge; amerikā - krauñca dvīpe, ramaṇaka varṣe, aindrika khaṇḍe, sapta samudrāntare, kapilāraṇye), śobhana gṛhe, samasta devatā brāhmaṇa, harihara gurucaraṇa sannithau, asmin, vartamāna, vyāvahārika, cāndramāna, ... saṃvatsare, ... ayane, ... ṛte, ... māse, ... pakṣe, ... tithau, ... vāsare, ... śubha nakṣatra, śubha yoga, śubha karaṇa, evaṅguṇa, viśeṣaṇa, viśiṣṭhāyāṃ, śubha tithau, śrīmān, ... gotraḥ, ... nāmadheyaḥ, ... gotrasya, ... nāmadheyohaṃ ... mama dharmapatnī sametasya, asmākaṃ sahakuṭumbānāṃ, kṣemasthairya vijaya abhaya āyurārogya aiśvaryābhivṛdhhyarthaṃ, dharmārtha kāma mokṣa caturvidha phala puruṣārtha siddyarthaṃ, iṣṭakāmyārtha siddhyarthaṃ, manovāñchāphala siddharthaṃ, samasta duritopa śāntyarthaṃ, samasta maṅgalāvāpyarthaṃ, putrapautrābhivṛddhyarthaṃ, sakalakāryeṣu sarvadā digvijayasiddhyarthaṃ, varṣe varṣe prayukta śrī varasiddhi vināyaka devatā-muddhisya, śrī varasiddhi vināyaka devatā prītyarthaṃ, kalpokta prakāreṇa yāvacchakti dhyānāvāhanādi ṣoḍaśopacārapūjāṃ kariṣye |
tadaṅga kalaśapūjāṃ kariṣye ||
kalaśaṃ gandhapuṣpākṣatairabhyarcya |
tasyopari hastaṃ nidhāya -
kalaśa pūja
kalaśasya mukhe viṣṇuḥ kaṇṭhe rudra-ssamāhitaḥ |
mūle tatra sthito brahmā madhye mātṛgaṇāsmṛtāḥ ||
kukṣautu sāgarāḥ sarve saptadvvīpā vasundharā |
ṛgvedodha yajurveda-ssāmavedo-hyadharvaṇaḥ ||
aṅgaiśca sahitāssarve kalaśāmbu samāśritāḥ |
ā kalaśeṣu dhāvati pavitre pariṣicyate |
ukthairyajñeṣu vardhate ||
āpo॒ vā i॒dagṃ sarvaṃ॒-vi~śvā̭ bhū॒tānyāpaḥ̭ prā॒ṇā vā āpaḥ̭ pa॒śava॒ āpo-'nna॒māpo -'mṛ̭ta॒māpaḥ̭ sa॒mrāḍāpo̭ vi॒rāḍāpaḥ̭ sva॒rāḍāpa॒-śchandā॒g॒syāpo॒ jyotī॒g॒ṣyāpo॒ yajū॒g॒ṣyāpaḥ̭ sa॒tyamāpa॒-ssarvā̭ de॒vatā॒ āpo॒ bhūrbhuva॒ssuva॒rāpa॒ om || 29.1 (tai. ara. 6.29.1)
gaṅge ca yamune caiva godāvari sarasvatī |
narmade sindhu kāverī jalesmin sannidhiṃ kuru ||
āyāntu devapūjārthaṃ duritakṣayakārakāḥ |
(kalaśodakena pūjādravyāṇi, ātmānaṃ, devaṃ ca samprokṣya)
o-ṅga॒ṇānā᳚-ntvā ga॒ṇapa̭tigṃ havāmahe ka॒vi-ṅka̭vī॒nāṃ upa॒maśra̭vastavam |
jye॒ṣṭha॒rāja॒-mbrahma̭ṇā-mbrahmaṇaspata॒ ā naḥ̭ śṛ॒ṇvannū॒tibhi̭ssīda॒ sāda̭nam ||
śrī varasiddhi vināyaka devatāye namaḥ |
atha prāṇapratiṣṭhāpanaṃ kariṣye |
śrī varasiddhi vināyaka prāṇa pratiṣṭhā
oṃ asunīte punarasmāsu cakṣuḥ punaḥprāṇamiha no dhehi bhogam |
jyokpaśyema sūryamuccaraṃ tamanumate mṛḍayā naḥ ssvasti || ṛ.ve. - 10.59.6
amṛtaṃ vai prāṇā amṛtamāpaḥ prāṇāneva yathāsthānamupahvayate |
ityādyena prāṇapratiṣṭhāpanaṃ kṛtvā, namaskṛtvā ||
oṃ śrī varasiddhi vināyakāya namaḥ |
svāmin sarvajagannātha yāvatpūjāvasānakam |
tāvatvaṃ prītibhāvena bimbe'smin sannidhiṃ kuru ||
āvāhito bhava, sthāpito bhava, sumukho bhava, suprasanno bhava, varado bhava, prasīda, prasīda, prasīda |
ṣoḍaśopacāra pūjā
prārthana
bhavasañcitapāpaugha vidhvaṃsanavicakṣaṇam |
vighnāndhakārabhāsvantaṃ vighnarājamahaṃ bhaje ||
ekadantaṃ śūrpakarṇaṃ gajavaktraṃ caturbhujam |
pāśāṅkuśadharaṃ devaṃ dhyāyetsiddhivināyakam ||
uttamaṃ gaṇanāthasya vrataṃ sampatkaraṃ śubham |
bhaktābhīṣṭapradaṃ tasmāddhyāyettaṃ vighnanāyakam ||
dhyānaṃ
dhyāyedgajānanaṃ devaṃ taptakāñcanasannibham |
caturbhujaṃ mahākāyaṃ sarvābharaṇabhūṣitam ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dhyāyāmi |
āvāhanaṃ
(sahasraśīrṣā ... daśāṅgulam)
atrāgaccha jagadvandya surarājārciteśvara |
anāthanātha sarvajña gaurīgarbhasamudbhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ āvāhayāmi |
āsanaṃ
(puruṣa evedagaṃ ... atirohati)
mauktikaiḥ puṣparāgaiśca nānāratnairvirājitam |
ratnasiṃhāsanaṃ cāru prītyarthaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ āsanaṃ samarpayāmi |
arghyaṃ
(etāvānasya ... divi)
gaurīputra namaste'stu śaṅkarapriyanandana |
gṛhāṇārghyaṃ mayā dattaṃ gandhapuṣpākṣatairyutam ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ arghyaṃ samarpayāmi |
pādyaṃ
(tripādūrdhvaḥ ... abhi)
gajavaktra namaste'stu sarvābhīṣṭapradāyaka |
bhaktyā pādyaṃ mayā dattaṃ gṛhāṇa dviradānana ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ pādyaṃ samarpayāmi |
madhuparkaḥ
dadhikṣīrasamāyuktaṃ madhvājyena samanvitam |
madhuparkaṃ gṛhāṇedaṃ gajavaktra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ madhuparkaṃ samarpayāmi |
ācamanīyaṃ
(tasmādvirāḍajāyata ... puraḥ)
anāthanātha sarvajña gīrvāṇavarapūjita |
gṛhāṇācamanaṃ deva tubhyaṃ dattaṃ mayā prabho ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
pañcāmṛta snānaṃ
payo dadhi ghṛtaṃ caiva śarkarā madhu saṃyutam |
pañcāmṛtaṃ gṛhāṇedaṃ snānāya gaṇanāyaka ||
snānaṃ pañcāmṛtairdeva gṛhāṇa gaṇanāyaka |
anāthanātha sarvajña gīrvāṇagaṇapūjita ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ pañcāmṛta snānaṃ samarpayāmi |
śuddhodaka snānaṃ
(yatpuruṣeṇa ... haviḥ)
gaṅgādisarvatīrthebhya āhṛtairamalairjalaiḥ |
snānaṃ kuruṣya bhagavannumāputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ śuddhodaka snānaṃ samarpayāmi |
snānānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
vastraṃ
(saptāsyāsan ... paśum)
raktavastradvayaṃ cāru devayogyaṃ ca maṅgalam |
śubhaprada gṛhāṇa tvaṃ lambodara harātmaja ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ vastrayugmaṃ samarpayāmi |
yajñopavītaṃ
rājataṃ brahmasūtraṃ ca kāñcanaṃ cottarīyakam |
gṛhāṇa deva sarvajña bhaktānāmiṣṭadāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ yajñopavītaṃ samarpayāmi |
gandhaṃ
candanāgaru karpūra kastūrī kuṅkumānvitam |
vilepanaṃ suraśreṣṭha prītyarthaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ śrīgandhān dhārayāmi |
akṣatān
akṣatān dhavalān divyān śālīyāṃstaṇḍulān śubhān |
gṛhāṇa paramānanda śambhuputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ alaṅkaraṇārthaṃ akṣatān samarpayāmi |
puṣpāṇi
sugandhāni ca puṣpāṇi jātīkundamukhāni ca |
ekaviṃśatipatrāṇi saṅgṛhāṇa namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ puṣpaiḥ pūjayāmi |
athāṅgapūjā
oṃ gaṇeśāya namaḥ - pādau pūjayāmi |
oṃ ekadantāya namaḥ - gulphau pūjayāmi |
oṃ śūrpakarṇāya namaḥ - jānunī pūjayāmi |
oṃ vighnarājāya namaḥ - jaṅghe pūjayāmi |
oṃ ākhuvāhanāya namaḥ - ūrūṃ pūjayāmi |
oṃ herambāya namaḥ - kaṭiṃ pūjayāmi |
oṃ lambodarāya namaḥ - udaraṃ pūjayāmi |
oṃ gaṇanāthāya namaḥ - nābhiṃ pūjayāmi |
oṃ gaṇeśāya namaḥ - hṛdayaṃ pūjayāmi |
oṃ sthūlakaṇṭhāya namaḥ - kaṇṭhaṃ pūjayāmi |
oṃ skandāgrajāya ṇamaha śkandhau pūjayāmi |
oṃ pāśahastāya ṇamaha hasthau pūjayāmi |
oṃ gajavaktrāya namaḥ - vaktraṃ pūjayāmi |
oṃ vighnahantre namaḥ - netraṃ pūjayāmi |
oṃ śūrpakarṇāya namaḥ - karṇau pūjayāmi |
oṃ phālacandrāya namaḥ - lalāṭaṃ pūjayāmi |
oṃ sarveśvarāya namaḥ - śiraḥ pūjayāmi |
oṃ vighnarājāya namaḥ - sarvāṇyṅgāṇi pūjayāmi |
athaikaviṃśati patrapūja
sumukhāyanamaḥ - mācīpatraṃ pūjayāmi (darbha) |
gaṇādhipāya namaḥ - bṛhatīpatraṃ pūjayāmi |
umāputrāya namaḥ - bilvapatraṃ pūjayāmi (māreḍu) |
gajānanāya namaḥ - durvāyugmaṃ pūjayāmi(garika) |
harasūnavenamaḥ - dattūrapatraṃ pūjayāmi (ummètta) |
lambodarāyanamaḥ - badarīpatraṃ pūjayāmi (regu) |
guhāgrajāyanamaḥ - apāmārgapatraṃ pūjayāmi (uttareṇi) |
gajakarṇāyanamaḥ - tulasīpatraṃ pūjayāmi |
ekadantāya namaḥ - cūtapatraṃ pūjayāmi (āmra) |
vikaṭāya namaḥ - karavīrapatraṃ pūjayāmi (ganneru)|
bhinnadantāya namaḥ - viṣṇukrāntapatraṃ pūjayāmi |
vaṭavenamaḥ - dāḍimīpatraṃ pūjayāmi (dānimma) |
sarveśvarāyanamaḥ - devadārupatraṃ pūjayāmi |
phālacandrāya namaḥ - maruvakapatraṃ pūjayāmi |
herambāyanamaḥ - sindhuvārapatraṃ pūjayāmi |
śūrpakarṇāyanamaḥ - jājīpatraṃ pūjayāmi |
surāgrajāyanamaḥ - gaṇḍakīpatraṃ pūjayāmi |
ibhavaktrāyanamaḥ - śamīpatraṃ pūjayāmi (jammi) |
vināyakāya namaḥ - aśvatthapatraṃ pūjayāmi (rāvi) |
surasevitāya namaḥ - arjunapatraṃ pūjayāmi (maddi) |
kapilāya namaḥ - arkapatraṃ pūjayāmi (jilleḍu) |
śrī gaṇeśvarāya namaḥ - ekaviṃśati patrāṇi pūjayāmi |
ekaviṃśati puṣpa pūjā
oṃ pañcāsya gaṇapataye namaḥ - punnāga puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ mahā gaṇapataye namaḥ - mandāra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ dhīra gaṇapataye namaḥ - dāḍimī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ viṣvaksena gaṇapataye namaḥ - vakula puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ āmoda gaṇapataye namaḥ - amṛṇāla(tāmara) puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ pramatha gaṇapataye namaḥ - pāṭalī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ rudra gaṇapataye namaḥ - droṇa puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vidyā gaṇapataye namaḥ - dhattūra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vighna gaṇapataye namaḥ - campaka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ durita gaṇapataye namaḥ - rasāla puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ kāmitārthaprada gaṇapataye namaḥ - ketakī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ sammoha gaṇapataye namaḥ - mādhavī puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ viṣṇu gaṇapataye namaḥ - śamyāka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ īśa gaṇapataye namaḥ - arka puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ gajāsya gaṇapataye namaḥ - kalhāra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ sarvasiddhi gaṇapataye namaḥ - sevantikā puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ vīra gaṇapataye namaḥ - bilva puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ kandarpa gaṇapataye namaḥ - karavīra puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ ucchiṣṭha gaṇapataye namaḥ - kunda puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ brahma gaṇapataye namaḥ - pārijāta puṣpaṃ samarpayāmi |
oṃ jñāna gaṇapataye namaḥ - jātī puṣpaṃ samarpayāmi |
ekaviṃśati dūrvāyugma pūjā
oṃ gaṇādhipāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ pāśāṅkuśadharāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ākhuvāhanāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ vināyakāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ īśaputrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ sarvasiddhipradāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ekadantāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ ibhavaktrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ mūṣakavāhanāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kumāragurave namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kapilavarṇāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ brahmacāriṇe namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ modakahastāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ suraśreṣṭhāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ gajanāsikāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ kapitthaphalapriyāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ gajamukhāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ suprasannāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ surāgrajāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ umāputrāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ skandapriyāya namaḥ - dūrvāyugmaṃ samarpayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ nānāvidha patra puṣpāṇi samarpayāmi |
śrī vināyaka aṣṭottaraśata nāma pūjā
oṃ gajānanāya namaḥ
oṃ gaṇādhyakṣāya namaḥ
oṃ vighnarājāya namaḥ
oṃ vināyakāya namaḥ
oṃ dvaimāturāya namaḥ
oṃ dvimukhāya namaḥ
oṃ pramukhāya namaḥ
oṃ sumukhāya namaḥ
oṃ kṛtine namaḥ
oṃ supradīptāya namaḥ (10)
oṃ sukhanidhaye namaḥ
oṃ surādhyakṣāya namaḥ
oṃ surārighnāya namaḥ
oṃ mahāgaṇapataye namaḥ
oṃ mānyāya namaḥ
oṃ mahākālāya namaḥ
oṃ mahābalāya namaḥ
oṃ herambāya namaḥ
oṃ lambajaṭharāya namaḥ
oṃ hrasvagrīvāya namaḥ (20)
oṃ prathamāya namaḥ
oṃ prājñāya namaḥ
oṃ pramodāya namaḥ
oṃ modakapriyāya namaḥ
oṃ vighnakartre namaḥ
oṃ vighnahantre namaḥ
oṃ viśvanetre namaḥ
oṃ virāṭpataye namaḥ
oṃ śrīpataye namaḥ
oṃ vākpataye namaḥ (30)
oṃ śṛṅgāriṇe namaḥ
oṃ āśritavatsalāya namaḥ
oṃ śivapriyāya namaḥ
oṃ śīghrakāriṇe namaḥ
oṃ śāśvatāya namaḥ
oṃ balvānvitāya namaḥ
oṃ baloddatāya namaḥ
oṃ bhaktanidhaye namaḥ
oṃ bhāvagamyāya namaḥ
oṃ bhāvātmajāya namaḥ (40)
oṃ agragāmine namaḥ
oṃ mantrakṛte namaḥ
oṃ cāmīkara prabhāya namaḥ
oṃ sarvāya namaḥ
oṃ sarvopāsyāya namaḥ
oṃ sarvakartre namaḥ
oṃ sarvanetre namaḥ
oṃ sarvasiddhipradāya namaḥ
oṃ sarvasiddhāya namaḥ
oṃ sarvavandyāya namaḥ (50)
oṃ narvasiddi-pradāya namaḥ
oṃ pañcahastāya namaḥ
oṃ pārvatīnandanāya namaḥ
oṃ prabhave namaḥ
oṃ kumāra gurave namaḥ
oṃ kuñjarāsura-bhañjanāya namaḥ
oṃ kāntimate namaḥ
oṃ dhṛtimate namaḥ
oṃ kāmine namaḥ
oṃ kapitthaphalapriyāya namaḥ (60)
oṃ brahmacāriṇe namaḥ
oṃ brahmarūpiṇe namaḥ
oṃ mahodarāya namaḥ
oṃ madotkaṭāya namaḥ
oṃ mahāvīrāya namaḥ
oṃ mantriṇe namaḥ
oṃ maṅgalasusvarāya namaḥ
oṃ pramadāya namaḥ
oṃ jyāyase namaḥ
oṃ yakṣikinnarasevitāya namaḥ (70)
oṃ gaṅgāsutāya namaḥ
oṃ gaṇādhīśāya namaḥ
oṃ gambhīraninadāya namaḥ
oṃ vaṭave namaḥ
oṃ jyotiṣe namaḥ
oṃ akrānta-padacitprabhave namaḥ
oṃ abhīṣṭavaradāya namaḥ
oṃ maṅgalapradāya namaḥ
oṃ avyakta rūpāya namaḥ
oṃ purāṇapuruṣāya namaḥ (80)
oṃ pūṣṇe namaḥ
oṃ puṣkarotkṣipta-vāraṇāya namaḥ
oṃ agragaṇyāya namaḥ
oṃ agrapūjyāya namaḥ
oṃ apākṛtaparākramāya namaḥ
oṃ satyadharmiṇe namaḥ
oṃ sakhyai namaḥ
oṃ sārāya namaḥ
oṃ sarasāmbunidhaye namaḥ
oṃ maheśāya namaḥ (90)
oṃ viśadāṅgāya namaḥ
oṃ maṇikiṅkiṇī mekhalāya namaḥ
oṃ samastadevatāmūrtaye namaḥ
oṃ sahiṣṇave namaḥ
oṃ brahmavidyādi dānabhuve namaḥ
oṃ viṣṇave namaḥ
oṃ viṣṇupriyāya namaḥ
oṃ bhaktajīvitāya namaḥ
oṃ aiśvaryakāraṇāya namaḥ
oṃ satatotthitāya namaḥ (100)
oṃ viṣvagdṛśenamaḥ
oṃ viśvarakṣā-vidhānakṛte namaḥ
oṃ kalyāṇagurave namaḥ
oṃ unmattaveṣāya namaḥ
oṃ parajayine namaḥ
oṃ samasta jagadādhārāya namaḥ
oṃ sarvaiśvaryapradāya namaḥ
oṃ śrī vighneśvarāya namaḥ (108)
śrī mahāgaṇādhipataye namaḥ |
nānāvidha parimala patrapuṣpa pūjāṃ samarpayāmi |
dhūpaṃ
daśāṅgaṃ guggulopetaṃ sugandhi sumanoharam |
umāsuta namastubhyaṃ gṛhāṇa varado bhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dhūpamāghrāpayāmi |
dīpaṃ
sājyaṃ trivartisaṃyuktaṃ vahninā dyotitaṃ mayā |
gṛhāṇa maṅgalaṃ dīpaṃ īśaputra namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ dīpaṃ darśayāmi |
naivedyaṃ
sugandhān sukṛtāṃścaiva modakān ghṛta pācitān |
naivedyaṃ gṛhyatāṃ deva caṇamudgaiḥ prakalpitān ||
bhakṣyaṃ bhojyaṃ ca lehyaṃ ca coṣyaṃ pānīyameva ca |
idaṃ gṛhāṇa naivedyaṃ mayā dattaṃ vināyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ naivedyaṃ samarpayāmi |
tāmbūlaṃ
pūgīphalasamāyuktaṃ nāgavallīdalairyutam |
karpūracūrṇasaṃyuktaṃ tāmbūlaṃ pratigṛhyatām ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ tāmbūlaṃ samarpayāmi |
tāmbūla carvaṇānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
nīrājanaṃ
ghṛtavarti sahasraiśca karpūraśakalaistathā |
nīrājanaṃ mayā dattaṃ gṛhāṇa varado bhava ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ nīrājanaṃ samarpayāmi |
nīrājanānantaraṃ ācamanīyaṃ samarpayāmi |
mantrapuṣpaṃ
gaṇādhipa namaste'stu umāputrāghanāśana |
vināyakeśatanaya sarvasiddhipradāyaka ||
ekadantaikavadana tathā mūṣakavāhana |
kumāragurave tubhyamarpayāmi sumāñjalim ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ mantrapuṣpaṃ samarpayāmi |
pradakṣiṇaṃ
pradakṣiṇaṃ kariṣyāmi satataṃ modakapriya |
madvighnaṃ haraye śīghraṃ bhaktānāmiṣṭadāyaka ||
ākhuvāhana deveśa viśvavyāpin vināyaka |
pradakṣiṇaṃ karomi tvāṃ prasīda varado bhava ||
yāni kāni ca pāpāni janmāntarakṛtāni ca |
tāni tāni praṇaśyanti pradakṣiṇa pade pade ||
pāpo'haṃ pāpakarmā'haṃ pāpātmā pāpasambhavaḥ |
trāhi māṃ kṛpayā deva śaraṇāgatavatsala ||
anyathā śaraṇaṃ nāsti tvameva śaraṇaṃ mama |
tasmātkāruṇya bhāvena rakṣa rakṣa gaṇādhipa ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ ātmapradakṣiṇa namaskārān samarpayāmi |
sāṣṭāṅga namaskāraṃ
namo namo gaṇeśāya namaste viśvarūpiṇe |
nirvighnaṃ kuru me kāmaṃ namāmi tvāṃ gajānanā ||
agajānana padmārkaṃ gajānana maharniśam |
anekadaṃ taṃ bhaktānāṃ ekadantamupāsmahe ||
namaste bhinnadantāya namaste harasūnave |
mamābhīṣṭaprado bhūyo vināyaka namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ sāṣṭāṅga namaskāraṃ samarpayāmi |
prārthana
prasīda devadeveśa prasīda gaṇanāyaka |
īpsitaṃ me varaṃ dehi paratra ca parāṅgatim ||
vināyaka varaṃ dehi mahātman modakapriya |
avighnaṃ kuru me deva sarvakāryeṣu sarvadā ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ prārthana namaskārān samarpayāmi |
rājopacāra pūjā
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | chatramācchādayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | cāmarairvījayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | gītaṃ śrāvayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | nṛtyaṃ darśayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | vādyaṃ ghoṣayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | āndolikān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | aśvān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | gajān ārohayāmi |
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ | samasta rājopacārān devopacārān samarpayāmi |
punararghyaṃ
arghyaṃ gṛhāṇa heramba varaprada vināyaka |
gandhapuṣpākṣatairyuktaṃ bhaktyā dattaṃ mayā prabho ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
namastubhyaṃ gaṇeśāya namaste vighnanāyaka |
punararghyaṃ pradāsyāmi gṛhāṇa gaṇanāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
namaste bhinnadantāya namaste harasūnave |
yidamarghyaṃ pradāsyāmi gṛhāṇa gaṇanāyaka ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
gauryaṅgamalasambhūta svāmi jyeṣṭha vināyaka |
gaṇeśvara gṛhāṇārghyaṃ gajānana namo'stu te ||
oṃ śrī varasiddhi vināyaka svāmine namaḥ idamarghyaṃ idamarghyaṃ idamarghyam |
samarpaṇaṃ
yasya smṛtyā ca nāmoktyā tapaḥ pūjā kriyādiṣu |
nyūnaṃ sampūrṇatāṃ yāti sadyo vande gajānanam ||
mantrahīnaṃ kriyāhīnaṃ bhaktihīnaṃ vināyaka |
yatpūjitaṃ mayā deva paripūrṇaṃ tadastu te ||
anayā dhyānāvahanādi ṣoḍaśopacāra pūjayā bhagavān sarvātmakaḥ śrī siddhi vināyakaḥ svāmi suprīto suprasanno varado bhavantu |
vighneśvara kathā
A very long time ago, sages who had accomplished the most intense meditative vows and other distinguished brahmins had gathered in the Naimisha forest to ask Sūta, an accomplished Sage, if there was any sacred vow that one can undertake so as to complete one’s work or initiative without any obstacles and can bear fruits of labour as desired, and that if there was one, they requested him to kindly throw light upon it.
Upon being greeted with verbal niceties in this manner, Sage Sūta, who was an erudite Puranic scholar and a master of all Shastras, says, “In the past, during the gory war for the kingdom of Hastinapura between the cousins – Pāndavas and Kauravas, the eldest of the Pandavas, Dharma Rāja (Yudhishtira) requests Krishna to enlighten him of the God who is to be prayed to win the war and of a sacred vow that when carried out would help win back the lost kingdom.
To this, Lord Krishna answers that every year, on the 4th day of the bright fortnight in the Bhādrapada month, one must perform Sri Varasiddhi Vināyaka Vrata. He adds that the vower must bathe with sesame seed oil, dressed in clean and new clothes, be clean minded on that day and to the best of his strength and ability, make an idol of the Lord using gold, silver, copper or clay, and pray to this idol. He further adds that this idol of Ganesha must be Ekadanta – one-toothed (one-tusked); Shurpa-karna – comprising of ears like a winnowing fan; Chatur-bhuja – the one with four hands, and there’s a noose, elephant goad, kadubu – a traditional stuffed dessert and Abhaya mudra – a gesture of fearlessness in each of his hands. This idol is seated on a well-decorated ornamental dais and is to be worshipped with bhakti – infallible devotion. The vower must offer sandalwood in the name of Ganadhipa (The chief of all Ganas or clans); flowers in the name of Vināyaka (the one without a ruler); incense sticks in the name of Umasuta (the son of Goddess Uma); lamps lit using cotton wicks soaked in ghee, in the name of Rudrapriya (the one loved by Lord Rudra); twenty-one modaks (fried or steamed stuffed dumplings) in the name of Vighna-nāshaka (the destroyer of Obstacles); twenty-one fresh Bermuda grass strips, while chanting twenty-one Ganadhipa names, and aarti (a religious ritual where in a flame/light is offered to the deity) using camphor. Ten of the twenty-one modaks should be donated to needy people along with dakshina (a token of offering either in money or material gifts) and their blessings are to be accepted.
If thus done, all the good-intentioned goals and aspirations shall fructify. Earlier, Lord Shiva during the burning of Tripura; King Rāma during the search for his wife, Sīta; Bhagīratha who got the river Gangā to the earth; the Gods and demons during the churning of ocean for Amrita (the elixir of life) and Samba, ailing with leprosy, had performed and gained blessings by observing Varasiddhi Vināyaka Vrata. And thus, Krishna persuaded Yudhishtira to undertake this sacred vow to win back his kingdom.”
“By observing this vrata, the impoverished gain wealth, the childless beget offspring, a married woman is guaranteed with long companionship, students earn useful knowledge, and a maiden would be blessed with a perfect husband.” Thus, Sage Sūta preaches the other saints about the Varasiddhi Vināyaka Vrata and summarizes that one would befall wrongful accusations if one peeks at the Moon on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month. As a remedy, one must listen to the Syamantakopakhyana (an apologue about a jewel named Syamantaka). Upon hearing this, the other scholarly monks request Sage Sūta to elaborate about the legend behind Syamantaka jewel.
śyamantakopākhyāna (The legend of the Syamantaka Jewel)
A very long time ago, Lord Shiva anoints Ganesha as the chief of all Ganas (clan of attendants to Lord Shiva), blesses him with the eight classical siddhis (accomplishments) and buddhi (knowledge) as his two wives in the presence of all the Gods. Lord Brahma further blesses that anyone who offers twenty-one modaks to Lord Ganesha, their hard work shall be fructified with the blessings of the Lord Ganesha. Saying so, Lord Brahma offers twenty-one modaks to Lord Ganesha and seeks blessings to carry on his work of Creation without any impediments. The blissful Ganesha then happens to set off on his vehicle – the mouse along with his two wives, Siddhi and Buddhi on a relaxed vacation.
As He passed by the haughty Chandra (the Moon personified), who was arrogant of his beauty, in the Chandraloka (the Moon), He was laughed at in a condescending manner by Chandra. The enraged Ganesha curses that his beauty shall wane. Chandra gets terrified of the curse and hides under a lotus. The other Gods found pity and persuaded Chandra to offer respectful apologies to the Lord. Upon doing so, an obliging Ganesha, offered to reduce the gravity of curse and announced that anyone who peeks at Chandra on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month shall be subject to wrongful accusations, and to be released of the perilous bane, one must read or listen to the legend of Syamantaka jewel. Chandra was filled with humility and devotion and observed the Varasiddhi Vināyaka Vrata as a token of gratitude.
In the Dwapara Yuga, Lord Narayana incarnates as the son of Vasudeva and Devaki, bearing the name Krishna, with a sole intention of relieving the earth of all the evils (and thus reducing the load it bears). Ugrasena’s son Satrājit, a Yadava nobleman prayed ardently to the Sun God. Upon being delighted by his devotion, the Sun God appears in front of him as a dazzling fiery shape. Satrājit requests the Lord to appear in a less blinding form. The Sun God removes the Syamantaka jewel off his neck so as to show His real self with a body like burnished copper and slightly red eyes. Satrājit was elated and offered his greetings and adorations, for which he was gifted with the boon of Syamantaka jewel. He was also apprised that if worn with utter austerity and cleanliness (with respect to both body and mind), the jewel would bestow eight folds of gold each day. When Satrājit returned to Dwāraka with Syamantaka jewel around his neck, people mistook him for the Sun God. He later presented it to his brother Prasena, who was also a ruler of the Yādava province.
On one such day, Prasena happened to wear the Syamantaka jewel and set off hunting with Krishna and Balarāma. In the forest, Prasena was killed unfortunately by a lion that takes the jewel along with it. However, later, the lion was killed by the king of bears, Jāmbavanta, who adorned this jewel on his daughter, Jāmbavati in his cave.
At the same time, as Krishna returned to Dwāraka, a wrongful rumour spread across the city like wildfire alleging that Krishna killed Prasena in the forest for the Syamantaka jewel. Krishna having felt miserable at this blame, learnt from Sage Narada that performing Varasiddhi Vināyaka Vrata on the fourth day of the bright fortnight in the Bhādrapada month would liberate him of all the blame. Having followed his instructions, Krishna set off to the forest, tracing the whereabouts of Prasena. The path led him to the traces of Prasena and the lion, both of whom were dead by then, and then to the cave of Jāmbavanta. Krishna discovered the Syamantaka jewel around Jāmbavati. An overjoyed Krishna blew his conch and attracted the attention of Jāmbavanta. A violent war broke out between the two inside the cave for twenty-one days. The people outside the cave almost lost hopes that Krishna would make it alive, while inside the cave Krishna had to engage for a very long time to gradually tire out Jāmbavanta. Eventually, Krishna presents his Rāmāvatāra (incarnation as Lord Rāma) and thus reveals that He is indeed the respected friend of Jāmbavanta from the Treta Yuga. Jāmbavanta then, graciously accepts defeat and offers his daughter Jāmbavati in marriage to Krishna. And then, along with her even the Syamantaka jewel makes its way to Dwāraka. Krishna goes on to return the jewel to Satrājit, who upon knowing the truth, offers his daughter Satyabhāma in marriage to Krishna and lets him keep the Syamantaka jewel. Thus, the peeking of Chandra on that particular day and the corresponding observance of Varasiddhi Vināyaka Vrata absolved Krishna off the wrongful accusation.
Similarly, anyone who happens to catch a glimpse of the moon on the fourth day of Bhādrapada month, during the bright fortnight can chant the following verse to be free of the consequences:
siṃhaḥ prasenamavadhīt siṃho jhāmbavatā hataḥ |
sukumāraka mā rodīḥ tava-hyeṣa-śśyamantakaḥ ||
iti dhātryukta suślokaṃ yaśca smṛtyā jalaṃ pibet |
daivadṛṣṭa naṣṭa candra doṣādeva pramucyate |
A lion killed Prasena; the lion was killed by Jāmbavan.
Don't cry, O dear child! This Syamantaka jewel is yours.
The one who reads this Sloka and drinks water afterwards will not face any wrongful blame even when they see the moon on this day.
Also, one is not just liberated from wrongful blame due to such circumstances by either reading or listening to this legend about the Syamantaka jewel but is also blessed with all kinds of comforts and happiness by Ganesha. It is in this way, Sage Sūta explains about the story behind Varasiddhi Vināyaka to all the scholars and monks seated in his hermitage.
Thus, ends the excerpt from Skānda Purāna about the Legend of Syamantaka Jewel.
udvāsana
ya॒jñena̭ ya॒jñama̭yajanta de॒vāḥ | tāni॒ dharmā̭ṇi pratha॒mānyā̭sann |
te ha॒ nāka̭-mmahi॒mānaḥ̭ sacante | yatra॒ pūrvḙ sā॒dhyā-ssanti̭ de॒vāḥ ||
asmin bimbe pratiṣṭhitaṃ varasiddhi vināyakaṃ yathāsthānamudvāsayami ||
saṅkaṭa nāśana gaṇeśa stotraṃ
praṇamya śirasā devaṃ gaurīputraṃ vināyakam |
bhaktāvāsaṃ smarennityamāyuṣkāmārthasiddhaye || 1 ||
prathamaṃ vakratuṇḍaṃ ca ekadantaṃ dvitīyakam |
tṛtīyaṃ kṛṣṇapiṅgākṣaṃ gajavaktraṃ caturthakam || 2 ||
lambodaraṃ pañcamaṃ ca ṣaṣṭhaṃ vikaṭameva ca |
saptamaṃ vighnarājaṃ ca dhūmravarṇaṃ tathāṣṭamam || 3 ||
navamaṃ bhālacandraṃ ca daśamaṃ tu vināyakam |
ekādaśaṃ gaṇapatiṃ dvādaśaṃ tu gajānanam || 4 ||
dvādaśaitāni nāmāni trisandhyaṃ yaḥ paṭhennaraḥ |
na ca vighnabhayaṃ tasya sarvasiddhikaraṃ param || 5 ||
vidyārthī labhate vidyāṃ dhanārthī labhate dhanam |
putrārthī labhate putrānmokṣārthī labhate gatim || 6 ||
japedgaṇapatistotraṃ ṣaḍbhirmāsaiḥ phalaṃ labhet |
saṃvatsareṇa siddhiṃ ca labhate nātra saṃśayaḥ || 7 ||
aṣṭabhyo brāhmaṇebhyaśca likhitvā yaḥ samarpayet |
tasya vidyā bhavetsarvā gaṇeśasya prasādataḥ || 8 ||
iti śrīnāradapurāṇe saṅkaṣṭanāśanaṃ nāma gaṇeśa stotram |
vināyaka maṅgalācaraṇaṃ (tèlugu)
u || tòṇḍamunekadantamu torapu bòjjayu vāma hastamun
mèṇḍuga mroyu gajjèlu mèllani cūpulu mandahāsamun
kòṇḍòka gujju rūpamuna korina vidyalakèlla nòjjavai
yuṇḍèḍu pārvatī tanaya oyi gaṇādhipā! nīku mròkkèdan
tòluta navighnamastanucu dhūrjaṭī nandana nīku mròkkèdan
phalitamu seyavayya ninu prārdhana jesèda nekadanta nā
valapaṭi ceti ghaṇṭamuna vākkuna nèpuḍu bāyakuṇḍumī
talapuna ninnu veḍèdanu daivagaṇādhipa loka nāyakā!
ka || talacitine gaṇanāthuni
talacitine vighnapatini dalacina panigā
dalacitine herambuni
dalacina nā vighnamulanu tòlaguṭa kòrakun
aṭukulu kòbbari palukulu
ciṭi bèllamu nānubrālu cèraku rasambun
niṭalākṣunagra sutunaku
paṭukaramuga vindu cetu prārthintu madin
o bòjjagaṇapayya nī baṇṭu nenayya – uṇḍrālla mīdiki daṇḍu pampu |
kammani nèyyiyu kaḍumuddapappunu – bòjjavirugaga dinucu pòralukònucu
| jaya maṅgalaṃ nitya śubha maṅgalam |
vèṇḍipallèramulo vèyivela mutyālu – kòṇḍaluga nīlamulu kaliyabosi |
mèṇḍuganu hāramulu mèḍaniṇḍa vesikòni – daṇḍigā nīkittu dhavalārati || jaya ||
śrīmūrtivandyunaku cinmayānandunaku - bhāsurastotrunaku śāśvatunaku |
somārkanetrunaku sundarākārunaku - kāmarūpunaku śrī gaṇanādhunakunu || jaya ||
ekadantambunu èllagajavadanambu – bāgayina tòṇḍambu valapu kaḍupu |
jokayuna mūṣikamu sòridinèkkāḍucunu – bhavyuḍagu devagaṇapatiki nipuḍu || jaya ||
cèṅgalva cemanti cèlaregi ganneru tāmaralu taṅgeḍu taracugānu |
puṣpajātulu tècci pūjintu nenèpuḍu bahubuddhi gaṇapatiki bāgugānu ||jaya ||
🕉️ This is the original Sanskrit rendered in Grantha script. Pronunciation is identical to the Sanskrit Devanagari version.
🕉 InfoLyter.in